Ni minns kanske att vi skrev entusiastiskt om Slidefinder i somras. Äntligen en sökmotor som på ett mycket bra sätt hanterade sökning efter Powerpoint-presentationer och svensk dessutom. Särskilt sättet att presentera träffarna på, tumnagelsbilder av powerpoint-sidor som visar större bilder när man för musen över, imponerade mycket på mig och gör det fortfarande.
Nu har SlideFinder kommit med en intressant nyhet som gör det enklare att hitta presentationer från universitet och högskolor världen över. Bara i Sverige har man indexerat 10 000 powerpoint-filer från 30 universitet. Sammanlagt är det ca 100 000 presentationer som skapats vid universitet och siffran stiger varje dag berättar Christer Ogenstad på Slidefinder.
Man hittar presentationerna från universiteten genom att klicka på Universities på Slidefinders startsida. Därefter kan man välja bland än så länge 11 länder i 4 världsdelar. Flest indexerade universitet finns i Tyskland, USA, Frankrike och Spanien med mer än 40 i alla fallen. När man klickar på ett land kommer man till en lista där man kan välja ett specifikt universitet.
Varje universitet har egna sidor med en beskrivning av universitetet och tumnagelsbilder av startsidorna av de presentationer som Slidefinder hittat. Här är t.ex. startsidan för KTH där man verkar särskilt bevågen på att göra Powerpoint-filer. När man hittar något som verkar intressant klickar man på tumnagelsbilden och får upp alla sidorna från presentationen på samma sätt. Suverän överblick och mycket lättnavigerat blir det som sagt också med de större popup-bilderna som visas när man för musen över.
Länkar till digitala kulturarvsresurser av alla slag efterlyses. Allt från små lokala webbplatser eller samlingar på nätet till jätteprojekt är av intresse. Det kan röra sig om traditionella databaser till små satsningar på den sociala webben. Även utvärderingar av resurserna, de tekniska lösningarna som de är placerade i och dess användning är av stort intresse. Men också andra rapporter inom området tar jag gärna del av.
Bakgrunden till efterlysningen är mitt blivande Ph.d.-projekt (vid Danmarks Biblioteksskole) där jag ska studera användarnas informationsbeteende kring digitala kulturarvsresurser. Hur och i vilken omfattning används de digitala kulturarvsresurserna? Hur tillgängliga är kulturarvsresurserna på webben? Och nu försöker jag skapa mig en överblick av vad som gjorts och vad som är på gång inom området.
Jag väljer i detta läget att inte definiera begreppet digitalt kulturarv, utan är intresserad av allt som kan klämmas in i begreppet, från inskannade inkunablar till filmade industriminnen som ligger på Youtube.
I en större kontext står ABM-institutionerna inför ett fördjupat digitaliseringsarbete. Här i Sverige blev frågan förnyat aktuell i och med regeringen har beslutat att ge “ett antal myndigheter och institutioner i uppdrag att komma in med underlag för en nationell strategi för digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande” (se pressmeddelandet Uppdrag om digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande). Men min känsla så här långt är att man i Danmark kommit längre med att göra kulturarvet tillgängligt i digital form, men överbevisa mig gärna…
Allt är av intresse och jag mottar det gärna på jf[at]db.dk eller skriv en kommentar nedan.
Tack på förhand!
Jonas Fransson
Jag läser på Andreas Ekströms blogg att Yomando stöttar hans bokprojekt Google-koden och detta med 25.000 kr, enligt Yomandos pressmeddelande Till Yomando säger Ekström:
- Jag blev otroligt glad när Krister hörde av sig. Jag har precis lyckats få tillträde till ett biståndsprojekt i Kamerun som Google finansierar inom sin välgörenhetsgren, och ska åka dit i januari för att skriva bokens sista kapitel. Nu vet jag att jag åtminstone inte går back på äventyret att skriva den här boken, säger Andreas Ekström.
Lycka till med franskan i Kamerun!
Läs tidigare inlägg på Internetbrus om Google-koden.
Jag har länge ojat mig över Twitters begränsade möjligheter att följa konversationer, eller diskussionstrådar om vi vill kalla de så, och därför beskrivit Twitter som mycket envägskommunikation i jämförelse med mikrobloggar som Bloggy och Jaiku. Nu har Bettween lanserat en tjänst där det är lättare att följa diskussioner genom att ange de två användarnamn vars diskussioner man vill se. Här ser ni diskussioner mellan mig och Åke Nygren, dvs. @nikanor och @akenyg:
Så vitt jag förstår funkar det dock inte med att följa diskussioner mellan fler än två personer i detta läge. Bettween är en välbehövlig ny Twitter-tjänst, men visst blir man trött när Twitter själva inte har implementerat funktioner som borde varit självklara sedan länge.
Med Twingly Live kan man följa vad som händer på Twitter via nyckelord eller hashtags. T.ex. kan vi följa vad som händer på hashtag #drupalsthlm som avser konferensen Drupalcamp Stockholm höst 09.
Twingly hävdar på sin blogg att uppdateringen mellan Twitter och Twingly Live är i realtid. Jag testade med en ReTWeet och visst dök det upp direkt via Twingly Live. Det går att skriva in en egen hashtag i URL:n eller ett nyckelord så här: http://live.twingly.com/#svpt, men vill man få det uppriggat kontaktar man Martin Källström (@martinkallstrom) på Twingly via Twitter med ett Direct Message (DM).
I Twinglys pressmeddelande på Newsdesk skriver man att denna tjänst är på väg att lanseras i Twingly Channels, men att man släpper tekniken redan nu för att få feedback.
Realtid är ofta en sanning med modifikation i många tjänster, men Twingly har löst det med tekniken Comet. Så här sa Martin Källström till Computer Sweden 30 september i år:
– Det finns inga kurser att gå i en så ny teknik och det finns väldigt lite dokumentation. Man måste bara börja jobba med det. Vi har fått undersöka vilken servermjukvara det finns för att stöda det här, och hur vi kan använda tekniken för att utveckla Twingly Channels.
Twitter meddelade redan förra torsdagen att man testar en ny ReTweet-funktion hos ett fåtal användare. Nu meddelar Twitter att ännu fler användare får tillgång och japp, jag hör till de utvalda. Här en skärmdump:
ReTweets delas in i ReTweets som är gjorda av andra, ReTWeets gjorda av dig själv och ReTweets andra gjort på dina inlägg.
Det är också möjligt att stänga av ReTweets från vissa användare. Utmärkt funktion med tanke på att vissa användare verkar ha som en hobby att spruta ut ReTweets istället för att skapa egna Tweets.
Kom ihåg att du fortfarande kan använda ReTweet-funktionen genom att kopiera ett inlägg och skriva in RT på egen hand.
Topsy som söker på Twitterinlägg (eng. Tweets) och vad de länkar till har lanserat topplistor som de kallar TopsyLinks. Topplistorna innehåller topp 100, 1000 respektive 5000 av nya länkar i Twitterinlägg som publiceras varje dag av “influental people on Twitter” som Topsy uttrycker. Michael Arrington på Techcrunch räknas t.ex. av Topsy som Highly influental.
Vi skrev ju tidigare om Topsy och det vi inte betonade är att inflytesrika Twitteranvändare är inte bara de som får flest ReTweets utan det beror också på auktoriteten på dom som gör ReTweets.
Varje topplista är också sökbar var för sig. Man kan sortera efter spåken: tyska, holländska, japanska och engelska som enligt Topsy är de mest populära språken på Topsy.
Ett plus med Topsy är att man inte gör t.ex. som Tweetmeme och många nyhetssöktjänster där man bara sparar ett mindre arkiv bakåt i tiden. Jag kan t.ex. hitta inlägg från maj. Topsy lovar att man sparar arkivet för evigt.
Topsy har också lanserat 1.0 av Topsy plugin för Wordpress, Trackback pages och Trackbacks bookmarklet. Genom att skriva in en adress till t.ex. ett blogginlägg och sedan klicka på denna bookmarklet kan man se hur många Twitterinlägg denna länk finns med i. Ta exemplet med Google influensastatistik på Internetbrus som får 5 Tweets i Topsy.
Som om inte det vore nog har man lagt ytterligare avancerad söksyntax i Topsy:
from: – e.g. ‘from:Topsy influence’
Using this search query will limit your results to links about ‘influence’ that were posted by the Topsy account.
site: – e.g. ’site:techcrunch.com Topsy’
Using this search query will limit your results to links on the TechCrunch site that are about Topsy.
site: – e.g. ’site:eu.techcrunch.com twitter‘
Using this search query will limit your results to links on the EU version of the TechCrunch site that include the term ‘twitter’.
site: – e.g. ’site:wired.com/gadgets twitter’
Using this search query will limit your results to links that are within the gadgets section of the the wired.com site and include the term ‘twitter’.
Och glöm inte Topsy Labs.
Andreas Ekström på Sydsvenskan meddelade häromdagen på sin blogg att han ska skriva om en bok om Google under titeln Google-koden. Lite våghalsigt kanske att i ett så tidigt skede gå ut med projektet, men han är nog som journalist världsvan att jobba mot deadline så någon skrivkramp á la Dagerman lär han väl inte hamna i. Intressant är att han försöker sig på “Crowd funding” för att finansiera projektet.
“För varje 800 kronor jag får in i sponsorpengar (men man får bidra med så lite eller mycket man vill!) har jag råd att ta en arbetsdag tjänstledigt”.
Och skatteverket är också vidtalade. Det man kan undra är om en mecenat får göra avdrag för sin “donation” till Ekström? Vad säger skatteverket om det? Måste Ekström fakturera sin mecenat då? Kan man rentav hävda att tackorden i boken är en annons? Ekström kallar det “sponsorpengar” inte donation eller gåva.
“Du får självklart vara anonym, men om du inte är anonym vill jag gärna tacka dig i boken”.
Svante Weylers förlag är utgivare av denna bok och även initiativtagare. Kanske inte helt oväntat med tanke på vad han skrev 9 september i år på sin blogg som jag tidvis följer med intresse:
“…man letar efter ord för att beskriva det äckel man känner inför Google självutnämnda roll som världens räddare”.
Och:
“Google representerar den värsta formen av auktoritär kapitalism – inte konstigt att de samarbetar så bra med Kina”.
De som känner mig och de som hört mina föreläsningar, läst mina inlägg, vet att jag inte har varit helt positiv till googlifieringen och Google Books-projektet. I Internetworld skrev jag 2006 lite storvulet “Googles utmanare finns i din kommun“. Enligt Internetworlds sajt ser det ut som Johan Larsson skrivit artikeln och jag har både påpekat flera gånger för både chefredaktören och för Johan Larsson att ändra detta och jag fattar inte varför något händer. Om det är nåt med deras CMS så kanske det är dags att byta detta CMS. Ja, lite sur gubbe måste man få bli i detta fall.
Jag ser framemot Google-koden av Andreas Ekström som jag hoppas ska väcka mycket debatt. Och kanske blir jag donator eller sponsor eller givare eller skänkare eller… Roligast vore väl att att ta pengar från inkomster av Google AdSense (tyvärr har jag inga numer) och ge till Ekström. Ungefär som konstnären som var kärnkraftmoståndare och sålde en tavla dyrt till utsmyckningen av ett kärnkraft och skänkte pengarna till en organisation mot kärnkraft.
Ekström delar med sig frikostigt av sitt arbete med boken. Idag publicerade han för drygt en halvtimme sedan, från USA, att han tänker intervjua Googles chefevangelist för internet Vint(on) Cerf och annat. Kul att följa med honom i uppdraget, men det förpliktigar också. Kanske blir det här en betydligt mer kritisk variant av John Battelles “The Search”.
Nu är Sverige med i Googles influensastatistik tillsammans med ett tjugotal andra länder. Google har hittat ett samband mellan antalet sökfrågor som ställs kring influensa med sjukdomens spridning. På sidan “Hur fungerar det?” beskriver Google det så här:
“Vi har hittat ett nära samband mellan hur många som söker efter influensarelaterade ämnen och hur många som faktiskt har influensasymptom. Alla som söker efter “influensa” är förstås inte sjuka, men när man lägger ihop alla influensarelaterade sökfrågor framträder ändå ett mönster. Vi jämförde våra sökfrågesiffror med traditionella influensaövervakningssystem och kom fram till att många sökfrågor är populära just under influensasäsongen. Genom att räkna hur ofta vi ser dessa sökfrågor kan vi uppskatta hur mycket influensa som är i omlopp i olika länder och regioner i hela världen.”
Och under “Vanliga frågor“:
“Hur exakt och aktuell är informationen som tillhandahålls av Google Flu Trends?
Historiskt sett har nationella och regionala uppskattningar stämt överens med traditionella övervakningsdata som samlats in av hälsovårdsmyndigheter. Eftersom Google Flu Trends fortfarande är något nytt är det mycket möjligt att uppskattningar i framtiden kan komma att avvika från den faktiska influensaaktiviteten, men vi hoppas att vi får liknande samband under kommande år.”
Genom att analysera sökloggar med sökfrågor från åren 2003-2008 och plockat fram de 50 miljoner vanligaste sökningarna i USA så har Google kunnat få fram tydliga variationer över tid och rum. Resultaten har sedan validerats mot sjukvårdens rapportsystem (Center of Disease Control (CDC) i USA och European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC) i Europa). Bakgrunden beskrivs i en artikel som ursprungligen publicerades i tidskriften Nature, Detecting influenza epidemics using search engine query data. (Fulltext från Google.)
Användningen av Googles databas med sökfrågor har härmed nått en ny nivå. Google (och de andra sökmotorerna) matas ständigt med våra drömmar, funderingar och farhågor i frågeform och det kan säga mycket mer om oss och vår samtid än rena topplistor med de vanligaste sökningarna. John Battelle, författare till The Search: How Google and Its Rivals Rewrote the Rules of Business and Transformed Our Culture, kallar databasen med sökfrågor för “The Database of Intentions” och beskriver den i sin blogg:
“The Database of Intentions is simply this: The aggregate results of every search ever entered, every result list ever tendered, and every path taken as a result. It lives in many places, but three or four places in particular hold a massive amount of this data (ie MSN, Google, and Yahoo). This information represents, in aggregate form, a place holder for the intentions of humankind - a massive database of desires, needs, wants, and likes that can be discovered, supoenaed, archived, tracked, and exploited to all sorts of ends. Such a beast has never before existed in the history of culture, but is almost guaranteed to grow exponentially from this day forward. This artifact can tell us extraordinary things about who we are and what we want as a culture. And it has the potential to be abused in equally extraordinary fashion.”
Som vi ser i fallet med influensastatistiken finns det fantastiska möjligheter att utnyttja sökmotorernas databaser med ställda sökfrågor, men som vanligt är vi utlämnade till sökmotorföretagens intresse och välvilja. Och vi fortsätter dagligen att göra databaserna allt värdefullare med våra sökningar…
Av alla intressanta digitaliseringsprojekt måste detta vara ett av de som glädjer mig mest: Van Gogh-museét i Amsterdam har digitaliserat brev tillhörande konstnären Vincent Van Gogh och då framför allt de brev han skrev till brodern Theo mellan 1872 och 1890.
Sammanlagt 819 skrev han själv varav 651 till hans broder Theo och 7 till Theo och hans fru Jo. Plus de brev han fick som var 83, inkluderat 39 från Theo och 2 från Theo och Jo för att vara exakt. Sammantlagt 902 brev. De finns nu alla sökbara via webbplatsen vangoghletters.org och det bästa av allt är att man gjort de fritt tillgängliga.
Van Gogh har alltid varit en av mina favoritkonstnärer sedan jag läste boken.”Han som älskade livet” av Irving Stone och jag har också besökt Van Gogh-muséet. Breven har jag bara läst sporadiska utdrag av men jag vet att historien om honom bygger främst på korrespondensen han och hans broder hade. Många av deras brev är odaterade men konsthistoriker har lyckats sortera de kronologiskt.
Om man klickar på den blå rutan med texten: “Vincen van Gogh The Letters” så har man en kronologisk uppräkning av breven från första brevet 29 september 1872 och framåt till 23 juli 1890. Man kan också söka på numret för respektive brev och fritext på ord förekommande i breven. I det avancerade formuläret finns många intrikata möjligheter till begränsningar i sökningen. Till exempel. plats, tidsperiod, vem brevet skrivits till, personnamn som figurerar i breven m.m. Du kan också välja att se brevet som faksimil, i originalspråk, kompletterande fotnoter m.m. Det finns också en mycket bra biografi. Håll till godo!
Senaste kommentarer