Som ni läsare och Mark Twain vet är ju statistik förbannad lögn. Undra om Mark Twain även syftade på webbstatistik också? Jag gjorde en liten test på Alexas grafiska tjänst och jämförde antal sidvisningar ett år bakåt i tiden på Nikkes Index, Internetbrus, MyMarkup och Uppkopplat. Nikke drog längsta strået (sidvisningar senaste året):

Men till förlorarnas tröst kan jag påminna de om att Alexas sätt att samla webbstatistik via sin toolbar är som jag tidigare påpekat högst tveksam.

Läser via Search Engine Land att Yahoo lägger ned sin sajt för podcastsökning. Jag har ofta, när jag undervisar eller föreläsar, använt Yahoo podcasts som exempel på en bra en sajt för att hitta nya podcasts, förutom Podradio.nu som listar främst svensk podradio. Ibland har jag även visat Odeo. Liksom Danny Sullivan kan jag inte hitta att Yahoo meddelat nedläggningen på nåt annat ställe än själva sajten med nedstående meddelande:

“Yahoo! apologizes deeply, but we will be closing down the Podcasts site on Oct. 31, 2007″.

Jag antar att det är av kostnadsskäl, inte av strategiska skäl, eftersom Yahoo Podcasts hör till en av de bästa Podcast-sajterna i min mening. Men är den inte viktigare än man inte bemödar sig ett inlägg på sin officiella blog? Har Yahoo Podcasts så få användare?

Det här visar statistik från Alexa:

Vi har tidigare här på Internetbrus skrivit om det franska-tyska sökmotorprojektet Quaero och hur tyskarna bröt sig ur med THESEUS. Nu meddelas att Quaero, THESEUS och andra europeiska sökmotorprojekt ska träffas 10 oktober i Geneve i Schweiz vid en workshop initierad av CHORUS. Syftet med worskshopen som stödjs av Europeiska Kommissionen är följande:

“…support research and technical development in the area of audio-visual content processing, indexing and searching for the next generation Internet using semantic technologies…”

Vad är då CHORUS? Så här förklarar de själva:

“CHORUS is a European Coordination Action which aims at creating the conditions of mutual information and cross fertilisation between the European projects dealing with Multimedia Content Search Engines”.

Eller så kan du se en video där Jean-Charles Point beskriver CHORUS ambitioner.

Forne ordförande för franska nationalbiblioteket Jean-Noël jeanneney diskuterar också i sin bok “Google and the myth of universal knowledge” behovet av en europeisk sökmotor.

Att surfa med mobilen kan vara oroande om man är kostnadsmedveten. Åtminstone om man inte använder WLAN eller 3:s fasta kostnadspris utan en 3G eller kanske GPRS-uppkoppling (som i mitt fall) som tickar pengar som på den gamla goda tiden i mitten av 90-talet när man surfade med slöa modem. Letar man fram en webbsida vet man inte i förväg hur många KB som kommer att laddas. Ett säkrare sätt är därför att hålla sig till sidor som är mobilanpassade och inte lika tunga. De är förhoppningsvis lättare att läsa och sidan laddas fortare.

Detta är ett av argumenten som amobil.no använder i sitt test av mobilsök i Google, Sesam, Yahoo, Kvasir. Om vi kollar jämförelsen de har gjort mellan Google mobilsök och Sesam norska mobilsök (wap.sesam.no). Det finns även en svensk (wap.sesam.se). De hävdar följande:

“Sesams søkemotor er den desidert beste hvis du vil søke på wap-sider og ikke store internettsider. Her får du nemlig flest relevante treff på wap-sider, både norske og engelske”.

En sökning på Zlatan i Sesams norska mobilsök ger träffar på webbsidor, bilder, nyheter, företag, personer, wikpedia, ringtoner. Webbsidorna hänvisar till mobilanpassade sidor, men jag häpnar över relevansen som hålls uppe i norska testet. Första träffan i mobilindexet på sökningen Zlatan ger en länk till en wap-porrsida(!), liksom sjunde träffen.

I övrigt visas också mycket annat irrelevant. Naturligvis måste fler sökuttryck testas, men det ger en fingervisning om att det norska testet kan ha dragit lite förhastade slutsatser om att Sesams relevans skulle vara bättre än Googles.

Betydligt mer relevant blir en sökning på zlatan via Googles mobila index:

I Sesams mobila nyhetssökning extraheras i de flesta fall enbart texten från respektive nyhetssida så att man inte går inte på en eventuellt “tung” webbsida. Bra, men om man gillar nån bild som illustrerar nyheten? Wikipediaträffarna hänvisar till mobilanpassade versionen av wikipedia som heter wapedia (wapedia.mobi). Informationen om Zlatan Ibrahimovic är densamma både på norska wapedia som i norska wikipedia.

4.090 mobila sidor i Google mot 3.801 i Sesam. Störst är inte alltid viktigast, men som jag har pläderat tidigare har indexstorleken absolut betydelse.

Sesam är bra på att göra det lättare för användaren att undvika att hamna på tunga sidor, men Googles träffar från nätet i mobilsök anpassas till XHTML och gör det enklare att läsa i mobilen än om du gick direkt till den icke-anpassade sidan. Om man tar förstasidan på DN som exempel blir det 7 KB via Google mobila sökning på vanliga webbsidor och om man går direkt till ww.dn.se blir det 184 KB. Stor skillnad och Google bryr sig.

Amobil.no skriver:

“Googles Wap-søk kan ikke måle seg med Sesam. Hvis du søker etter wap-sider er det større sjans for å få arabiske treff enn å få norske. Og selv engelske treff er søkemotoren dårlig på”.

Jag söker på “Toronto Maple Leaf News” och “discovery of rnai” i både Google och Sesam mobilsök och Google ger fullt acceptabel relevans. Sesam mobilsök svarar:”Tjenesten er midlertidig utilgjengelig, prøv senere. Intern søkemotorfeil”.

Jag skulle gärna se hur amobil.no kommit fram till sin relevansbedömning. Prova själva och döm!

Om man bl.a. vill se vem (användare, IP-nr) som har ändrat ett uppslagsord i Wikipedia och i vilket omfattning (i %) kan man använda sig av Wikidashboard från Palo Alto Research Center. Här har du deras FAQ och här har du deras blogg. Wikidashboard påstår sig: “Providing social transparency to Wikipedia”.

Låt oss titta på t.ex. uppslagsordet för konstnären Chaim Soutine via Wikidashboard. I en visuell graf strax ovanför uppslagsordet kan vi se de mest aktiva wikipedianerna med IP-nr och användare. Om man klickar på användaren kan man se vilka mer uppdateringar samma användare gjort. Till höger om användaren kan man se hur många ändringar respektive wikipedian gjort och en procentsiffra över totalen av alla ändringar. Klickar man på denna information kan man få upp alla ändringar för just denna användare.

Ytterligare längre bort till höger kan se en graf över ändringsfrekvensen över tiden för respektive användare. Om man väljer en tidpunkt i grafen och klickar högst upp kommer man till editeringshistoriken för just den tidpunkten. Från Wikidashboard FAQ finns en bra bild som förklarar funktionerna.

Först Wikiscanner och nu Wikidashboard. Båda utmärkta utvärderingsverktyg för den som vill dyka djupare i hur kunskapen skapas i Wikipedia.

Jag kan inte låta bli att citera en inte helt okänd TV-figur från amerikanska NBC’s version av “The office”, nämligen Michael Scott (brittisk motsvarighet David Brent), som enligt bloggen Newcommbiz påstås i femte avsnittet sagt följande:

“Wikipedia is the best thing ever. Anyone in the world, can write anything they want about any subject. So you know you are getting the best possible information.”

Gränsen mellan ironi och sanning kan ibland vara hårfin.

Svenska nyhetssöktjänsten Frisim planerar en större uppdatering som har det tillfälliga namnet “Frisim 2″. Hoppsan, inte 2.0 alltså Eventuellt kan det till och med innebära att Frisim får ett nytt namn. Clas på Frisim meddelar att 50% av alla javakod måste skrivas om från början. Han nämner Svenska Sesams nyhetssökning som en inspirationskälla för hur han vill att det ska se ut. Fokuseringen kommer fortfarande att vara på svenska nyheter och gratis sådana på nätet ska tilläggas. En betaversion planeras redan komma om någon månad och vi uppmanas gissa under vilket namn.

Frisim eller bröstsim eller ryggsim. Namnet kommer inte att vara det avgörande för att lyckas även om jag kan förstå att Clas vill byta till ett mer associativt namn än Frisim. För oss som redan känner till Frisim lär det kvitta. Vi vill se ytterligare förbättringar av funktioner t.ex. mer förfinad kategorisering och relevans. Varför inte ge sig in i branschen av svenska nyheter som inte är fria på nätet och konkurrera med t.ex. Mediearkivet som stagnerat i sin utveckling.

Att på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt rekvirera artiklar från utländska nyhetstidningar har alltid varit ett mer eller mindre komplicerat projekt för biblioteken när låntagarna efterfrågat detta. Därför bockar och niger man varje gång det lanseras tjänster på Nätet som underlättar detta. New York Times annonserade i veckan att de släpper stora delar av sitt arkiv gratis. Enligt AFP via Yahoo News rör det sig om följande:

Now, the entire site will be accessible for free, including archives from 1987 to the present as well as those from 1851 to 1922. Some charges will remain for archival work between 1923 to 1986, and some will be free, it said.

Tydligen har New York Times insett att man får in tillräckligt via annonser för att kunna släppa stora delar av arkivet fritt. Det är bara att hoppas att fler större aktörer inser att gratis kan innebära trafik=annonser=pengar. Jag söker på aids och New York Times i Google News Archive som visar att artikeln “Ignored AIDS Drug Shows Promise in Small Tests” skulle kosta 4,95 USD att rekvirera:

…men klickar man på länken är den gratis. Tack för det, Old Grey Lady! Undrar när Google News också upptäcker detta

Ted Valentins webbplats Uppsatser.se har fräschats upp ytterligare. Designen är mer koncentrerad och sparsmakad än tidigare, men framför allt har man lagt till ett avancerat sökformulär. Formuläret är detsamma som i Libris Uppsök.

Uppsatser.se har också lagt till en bevakningsfunktion där man kan få påminnelser via e-post när nya uppsatser skrivs i det ämne man är intresserad av. Tyvärr finns ingen möjlighet att bläddra sig fram till nyckelorden i det avancerade sökformuläret (t.ex. via index), utan man måste gissa sig fram genom att skriva in ett nyckelord. De breda ämneskategorierna går naturligtvis att välja men det funkar inte på mer preciserade termer.

Man har också lagt till en uppsatsguide som säkert kommer att användas av många studenter som undrar hur man mer formellt går till väga för att skriva uppsats, men det skulle vara intressant att veta vem som skrivit texten. Är det Ted själv eller är den norpad, remixad eller köpt från annat ställe?

Tillkommit har också en lista över exjobbförslag hämtade från Nationella Exjobb-poolen.

Ted meddelar också att Uppsatser.se har 70.000 unika besökare i veckan. Hur många unika besökare har månde Uppsök? Kanske kan Uppsatser.se sporra Libris att fräscha upp sin tjänst uppsök ytterligare. Viss uppfräschning kommer i och med att Libris webbsök beta går skarpt, förhoppningsvis innan jul.

Den ledande internationella bloggsöktjänsten Technorati fortsätter att utvecklas. Ni kanske har sett deras hemsida med den ständigt rullande listan med nya blogginlägg. För att göra det hela lite överskådligare och inte lika ospecificerat introducerar man nu Technorati Topics. Det är nu inte frågan om någon intrikat ämnesstruktur utan bara sex breda ämnesområden - Entertainment, Technology, Politics, Sports, Business och den något mångtydiga Life.

För varje avdelning finns alltså nu en sida där de senaste blogginläggen rullar förbi allteftersom de indexeras i Technorati. Kan bli rätt störigt att titta på men ger en bra illustration om vad som är hett just för tillfället. Tröttar man på att rubrikerna byts ut hela tiden kan man föra musen ovanför för att stoppa rullningen. Om man tycker att man vill använda Technoratis taggar för att hålla koll på ett lite mer specifikt ämne i bloggvärlden rekommenderar jag att man prenumererar på taggens RSS-feed istället.

Att en sökmotor erbjuder tillgång till automatisk översättning mellan språk är inget nytt. Altavista har gjort det sedan mitten av 90-talet. Det är samma Babelfish som nu används i Yahoos söktjänst. Google har ju haft sina Language Tools ett bra tag också. Nu finns det alltså en betaversion av en liknande översättningstjänst även hos Microsofts söktjänst Live.com.

Adressen är translator.live.com och man hittar inte någon länk dit från startsidan eller träfflistorna i Live.com vad jag kan se. Som i konkurrenternas versioner kan man antingen skriva in text (upp till 500 ord) eller ange en webbadress om man vill ha en hel webbsida översatt. Det finns också en liten diskret ruta som man kan klicka i för att ange att texten man vill ha översatt har datorrelaterat innehåll. Uppsättningen språk är ungefär som i de andra, nämnas kan att t.ex. holländska, portugisiska, ryska, arabiska, koreanska och japanska finns om man vill ha översatt till engelska.

Som alltid gäller att maskinöversättning kan ge högst varierande resultat. Ibland blir det riktigt användbart men lika ofta tämligen misslyckat. Inte desto mindre är det ett bra verktyg att ha tillgång till i en sökmotor. Att Microsoft kompletterar sin arsenal av söktjänster och verktyg visar att de inte gett upp kampen om webbsökarnas uppmärksamhet.