En färsk söktjänst från Myndigheten för skolutveckling (MSU) har döpts till Spindeln. Det var länge sedan jag såg ett så ambitiöst försök till en specialiserad sökmotor från det offentliga. Det är fritt fram att lägga till söktjänsten Spindeln på sin egen webbsida.

Spindeln lanserades vid Skolforum förra veckan och har utvecklats vid Institutionen för interaktiva medier och lärande, Umeå universitet. Så här beskrivs den på MSU:s webbplats:

Spindeln är en söktjänst för elever och lärare. Tanken med den är att det ska bli lätt att söka och hitta digitalt material för skolarbete.

På sidan som ska beskriva Spindeln och tekniken bakom står det:

Spindeln är en mäklartjänst för federerad sökning i olika arkiv. Det bygger på en teknik som innebär att sökningar sker direkt i flera olika arkiv. Dessa arkiv ingår i ett nätverk av arkiv som innehåller digitala lärresurser. Det kan vara allt från hela läromedel till enkla bilder, ljud och texter.

Man lovar också bra träffsäkerhet:

Alla resurser är beskrivna och kategoriserade på ett enhetligt sätt vilket gör att träffsäkerheten blir bra.

Det är aldrig helt rättvist att utvärdera en söktjänst utifrån några slumpmässiga sökfrågor men det ger i varje fall en fingervisning. En sökning på Tornedalen historia ger två träffar. Klickar man på första träffen hamnar man i Kulturnäts webbkatalog som pekar till Tornedalens bibliotek och andra träffen i SUNET:s webbkatalog under kategori offentlig förvaltning/kommuner pekar till Pajala kommun. Sökorden tornedalen och historia förekommer långt ifrån varandra i dokumenten och träffarna blir rätt meningslösa.

En sökning på matematik lågstadiet ger en träff på en sida från Tyska Ambassaden som handlar om Tyskland för elever. Varken ordet matematik eller lågstadiet förekommer på sidan. Sidan har antagligen märkts upp av Spindeln med dessa sökord. Sidan blandar dessutom tyska och svenska.

I det avancerade sökformuläret som heter Sök på flera sätt kan man välja att begränsa sin sökning. Man kan begränsa efter ämne, ålder, språk, typ av resurs. Intressant är att man valt bloggar och wiki som resurs här. Svarstiden är tyvärr bedrövlig och det står dessutom förvirrande medan man väntar tålmodigt: “0 sökträffar. Väntar på resultat!” Ibland tar det så lång tid att det inte är värt att vänta. Därfär söker jag på ordet och samt begränsning till wiki. Det ger 2049 träffar och märkliga träffar från bland annat Rymdforum och Bup.nu och Web4health. Och var är wikisarna?

Det blir så många konstiga träffar att det inte finns plats eller ork att redogöra för alla här. Man kan undra hur man valt ut webbplatser också? Finns någon slags värdering av informationen när man inte har någon stark algoritm som PageRank som kan göra det? Hittar ingen information som beskriver det mer tydligt.

Det tyngsta argumentet till Spindelns existens låter så här:

Digitala resurser som till exempel bilder, texter och filmer lagras ofta i digitala arkiv eller databaser. Många av dessa innehåller material som inte går att söka med vanliga sökmotorer. Vissa arkiv fungerar dessutom så att det inte går att hitta enskilda resurser. Man hittar bara arkivet. Sökningen sker i flera olika leverantörers arkiv men är begränsad till de arkiv som innehåller material för skolarbete. Sådana arkiv är till exempel Utbildningsradions mediearkiv Länkskafferiets arkiv och Multimediabyråns bildarkiv.

Intention är helt rätt eftersom bra specialiserade sökmotorer många gånger hittar mer än de stora sökmotorerna gör, men det är svårt att utvärdera hur Spindeln lyckas. Men en sökning i Google på site:www.ur.se ger 23.000 träffar. En sökning på ur.se i Spindeln ger 63 träffar. Frågan är om Spindeln verkligen lyckats fylla sin intention här. Finns det sidor som Google inte indexerar på ur.se men som Spindeln indexerar? Länksskafferiets arkiv nämns också. Att kalla Länkskafferiet som är en webbkatalog för arkiv är tveksamt. Att indexera webbkataloger rakt av (se tidigare exemplet med Kulturnät Sverige och Sunet:s webbkatalog) ger oftast inget mervärde, oftare bara förrvirrade svar om man dessutom inte fixar till det i relevansalgoritmen.

Idag finns ju Swicki-tjänster som Google Co-op där man kan skapa egna specialiserade söktjänster. Så frågan är, med tanke på hur Spindeln funkar just nu, om man skulle lyckas bättre om man jobbade fram en liknande tjänst med Google Co-op? Det är ändå kul med sådana här initiativ från det offentliga och jag stödjer försöket, men Spindeln har mycket att fila på om man man inte vill gå samma väg som Safari gjorde en gång i tiden.

Safari var en specialiserad söktjänst från högskoleverket. Redan november 1996 fick Högskoleverket (HSV) regeringens uppdrag att skapa:”…ett nationellt söksystem för lärosätenas Internet-baserade forskningsinformation”. Intentionerna från regeringen lät på följande sätt:

”Utgångspunkten vid utformningen av systemet skall vara att allmänhet, skolor och andra utbildningsinstitutioner har intresse av att såväl orientera sig allmänt om forskning som att finna vägar att skaffa specifi k information om olika forskningsområden.”

En utvärdering av Safari skrevs av Carl Jacobsson och Sara Billfalk 2002 där kan man läsa bland annat följande slutsats:

“Det är naturligtvis en tilltalande tanke att på nationell nivå ge en bred allmänhet tillgång till universitetens och högskolornas samlade Internetbaserade utbud av forskningsinformation. Utvärderingen visar dock att SAFARI från fl era olika synpunkter inte fungerar tillfredsställande, att systemet inte används i särskilt stor utsträckning och att det är tämligen kostsamt. Vid överväganden om SAFARI:s framtid fi nns det goda skäl för att koncentrera sig på endast gruppen ”allmänhet/skola”. Målgruppen ”forskarsamhället” är knappast intressant, eftersom forskarna har egna, för dem helt överlägsna internationella informations kanaler, till exempel Medline”.

I Internet Archive kan man se att fram till hösten 2001 fanns Safari på Högskoleverket för att sedan överflyttas till Vetenskapsrådet och idag länkar safari.hsv.se till Forskningen.se som blev dess efterföljare.

Jag hittar också en annan mycket intressant utvikning i rapporten med tanke på att jag själv under en längre tid pläderat för (i min a föreläsningar) att NE borde läggas ut fritt på Internet:

Kostnaden för att få Nationalencyklopedin att lägga ut en del av sitt material på nätet, och därmed göra det gratis tillgängligt för alla, är inte känd och behöver självfallet undersökas. Det kan dock hävdas att Nationalencyklopedin skulle få en mycket effektiv reklam för att sälja hela verket.

Att lägga ut NE gratis för sökmotorerna vore en kunskapsrevolution för skolan och dess elever utan motstycke.

Detta inlägg gjordes den 5 November, 2007 av Lars Iselid och är kategoriserat under Specialiserade söktjänster. Skriv en kommentar här eller skicka en trackback från din egen webbplats.