Analys av sökstatistik på sökmotorerna från Compete
Sökanalysföretaget Compete har analyserat sökstatistik från Google, Yahoo, MSN och kommit fram till följande:
“…top 1% of searchers performs a full 13% of all searches in a given month. If you extend this to the top 20% the number of queries increase to roughly 70%”.
Sökstatistiken har kommenterats både av Greg Linden och John Battelle. Battelle hävdar att man med denna statistik kan dra slutsatsen att enbart ha som strategi att förenkla saker för den vanliga användaren kan bli missriktande. Greg Linden instämmer men han menar att det viktigaste är vilka av dessa besökare, de vanliga eller de avancerade användarna, som klickar på annonserna som ger sökmotorerna sina inkomster. I John Battelles kommentarfält spekuleras det att det är de vanliga användarna som klickar mest. Ska en sökmotor inte anpassas även för avancerade användare av den enkla orsaken att de ändå ägnar sig mer åt sök än annonsklickning?
Många av de avancerade användarna är de som sprider ryktet om sökmotorn till sådana som kanske är på väg från vanliga användare till toppanvändare eller som använder andra sökmotorer eller ingen alls. Många toppanvändare är sökmotorers reklampelare skulle jag vilja hävda. En sökmotor som inte bryr sig om toppanvändares behov kan tappa dom och spelar det någon roll då om de försvinner om de ändå inte annonsklickar? Toppanvändare kan dra med sig andra toppanvändare eller vanliga användare.
Jag har själv hävdat många gånger i många år att detta enorma (hos sökmotorföretagen och nu också databasleverantörer) fokus på den gemensnittliga, vanliga, ovana användaren, eller vad man vill kalla det, är överdrivet. Bland annat i den föreläsning jag höll för ett år sedan i Rumänien tog jag upp denna problematik: The hunt for a perfect interface in a googlified world (Se bild 5).
Visst en sida bör anpassas för så många som möjligt, men man får inte glömma bort de krav som toppanvändarna har bara för att vara till lags för den vanlige potentiella klickbenägna användaren. Jag har bland annat argumenterat om detta när jag för två år sedan intervjuade Anurag Acharya, en av två skapare av Google Scholar. Google Scholar har nämligen hoppat över många vanliga avancerade funktioner med argumentet att avancerade funktioner inte används. Till exempel finns varken ISSN-sökning eller författaradress-sökning i Google Scholar. De flesta sökningar som toppanvändare gör innefattar säkert inte avancerade funktioner så ofta, men säkert mer än vanliga användare. Det är också en del av dessa toppanvändare som jobbar professionellt med sökning till exempel forskare, bibliotekarier, journalister som i sin tur kan sprida och sprider kunskapen om att använda dessa funktioner. Hur många kurser har jag inte haft om Google och andra sökmotorer när vanliga användare jublar över att få lära sig frassökning med citationstecken, OR-operatorn eller söksyntaxer som define:, link:, site:, filetype:? Är det så enkelt att detta innebär att de tar steget från klickbenägna sällangooglare till klickobenägna toppgooglare?
Om vi kommer fram till att en minoritet stÃ¥r för mÃ¥nga sökningar och är Ã¥terkommande användare sÃ¥ innebär det att Google Scholar borde ha mer av de avancerade funktioner som vanliga referensdatabaser har, till exempel PubMed. Det kan vara kontraproduktivt att ständigt bli utvärderad som en dÃ¥lig forskningssöktjänst för att man vägrar lägga till avancerade sökfunktioner. Jag tänkar bland annat pÃ¥ allt negativt professor Peter Jacso skrivit om Google Scholar och som jag antar pÃ¥ olika sätt Ã¥tminstone delvis spridit sig till bibliotekariekÃ¥ren. Don’t underestimate the power of the power user’s!