Det har framkommit att Yahoo Site Explorer ger olika statistik för inlänkar (eng. inlinks) beroende på om man är inloggad i Yahoo eller inte och om man autenticerar sin sida. Det visas i tester som Search Engine Roundtable har gjort och som diskuterats på Webmaster World. Där har man kommit fram till att inloggad får man fler inlänkar än icke inloggad och autenticerar.

Jag provade samma sak för internetbrus. Icke inloggad fick jag 5.470 inlänkar:

Inloggad fick jag 5.466 inlänkar, alltså färre:

Jag provade detsamma för en större webbplats, www.umu.se, icke inloggad som gav 107.000 inlänkar:

Och inloggad på www.umu.se, 106.984 inlänkar:

Hur går det då om jag autenticerar internetbrus.com via Yahoo My sites? Några fler inlänkar i varje fall, nämligen 5.552:

Läs mer om hur du autenticerar din webbplats hos Yahoo.

Alltså icke inloggad färre inlänkar, inloggad men icke-autenticerad ännu färre inlänkar och inloggad och autenticerad flest inlänkar.

I början av veckan omlanserades webbplatsen Forskning.se med ett nytt utseende och en ny sökmotor. Forskning.se har länge varit ett utmärkt ställe att börja om man vill veta mer om svensk forskning. Nu kommer man att bli ännu bättre lovar man i och med att man ska samla in mer material från landets universitet, högskolor och andra forskningsinstitutioner. Forskning.se är ett samarbete mellan flera svenska organisationer och myndighteter som bl.a Energimyndigheten, Naturvårdsverket, KK-stiftelsen och Vetenskapsrådet. De källor som man använder är som det heter “endast kvalitetsgranskad information om offentligt finansierad svensk forskning.”

Den nya sökmotorn är välkända Autonomy och det ska bli intressant att se hur sökningen kommer att fungera. Man reserverar sig dock för att man under de första dagarna kanske inte hunnit göra allt material sökbart än. Så står det i alla fall på sidan man kallar Avancerad Sök. Nog tror jag att Autonomy har indexerat alla svenska domäner med forskningsinformation vid det här laget.

Avancerad Sök är annars lite mager just nu, de enda begräsningar man kan göra är på fyra breda ämnen och ett antal ganska olikartade kategorier. I vissa lägen får man också möjlighet att begränsa genom att välja ett tidsintervall. Sedan går det att sortera träffarna efter lärosäte och det är bra tycker jag. Autonomy har ju mängder av avancerade funktioner men man kanske väljer att inte göra söksidorna för komplicerade. Det är förmodligen det klokaste också.

Förutom sin egen sökning har man länkar till Externa söktjänster och här hittar man länkar till NE, Sverige.se och Libris. De internationella man tipsar om är DOAJ, Scirus och Google Scholar. Hurra förresten för den svenskproducerade DOAJ som är den ledande webbkatalogen över vetenskapliga tidskrifter som publiceras fritt på nätet (Open Access). DOAJ kom nyligen upp i 3000 indexerade tisdkrifter.

På den här sidan i Forskning.se skulle man kunna lägga in länkar till lite fler söktjänster tycker jag t.ex. Windows Live Academic, OAIster, Diva och ämnesspecialiserade vetenskapliga söktjänster som CiteSeer och SmealSearch. Bra vore också länkar till internationella vetenskapliga pressmeddelandetjänster som EurekAlert, AlphaGalileo och Newswise. En utmärkt webbplats som aggregerar vetenskapliga pressmeddelande från många källor är också ScienceDaily.

Häromveckan hölls en träff för sökoptimerare i Stockholm arrangerad av Simon Sundén på Online Services. Efter träffen skrev Dan Nilsson följande om TS revision :

“Jag förstår tanken bakom revideringen, men den är idag så pass intetsägande att den inte betyder något för potentiella kunder. I princip utgår revisionen ifrån dina egna riktlinjer och kundpolicies, vilket innebär att det är svårt att göra fel. TS tar ingen alls hänsyn till tekniska aspekter, vilket i princip är vad SEO handlar om. Man förstår såklart att det vore svårt att göra tekniska bedömningar och aktivt följa branschen för att upptäcka och motverka teknikbrott, men det är antagligen vad som skulle göra att en TS-revidering har ett värde”.

Hjalmar Wåhlander skrev på sin önskelista för nästa års SEO-möte:

“TS för att förklara varför deras kunder har blivit utkastade ur googles index under 2008 trots att de var reviderade av dem”.

I november-numret av Internet World skrev Tomas Jogin från Comigo följande i en insändare med titeln “För låga krav på TS-certifiering inom SEO”:

“TS-certifieringen ställer så låga etiska krav på SEO-leverantörer att även oseriösa aktörer certifieras. De TS-certifierade är inte ett sällskap en seriös SEO-aktör vill sälla sig till, och flera väljer därför att avstå”.

Tomas använder begreppet cerifiering vilket TS själva inte vill kalla det, utan revision. Det sa Charlotte Thür uttryckligen på TS frukostseminarium i november. Tomas Jogin fortsätter:

“Vi framförde redan i det stadiet att vi var tveksamma till att en aktör med tveksamma metoder (som både skapat rubriker i press och resulterat i bestraffningar från Google) skulle medverka i denna arbetsgrupp, för att alltså ta fram riktlinjer och regler för TS-certifiering. Vi tackade naturligtvis nej till att ingå i gruppen och att acceptera TS som rätt aktör överhuvudtaget”.

Han kritiserar alltså en av fyra aktörer utan att nämna deras namn.

“Tanken med certifieringen är god. Men när den grupp som sätter upp riktlinjerna, delvis består av aktörer som gång på gång avslöjas med fingrarna i syltburken, är det svårt att ta certifieringen och TS på riktigt allvar”.

Hur mycket kan SEO-konsulter gnälla på varann utan att riskera stämning? Steg 1 är att inte nämna de vid namn uppenbarligen. När får vi oberoende granskare?

I Googles officiella blogg skrevs i fredags att internetdominanten håller på med ett eget uppslagsverk på webben. En presumtiv konkurrent till Wikipedia? Inte riktigt för här är det inte tal om frivilliga författare som tillsammans bygger upp artiklarna och kunskapen. Istället har Google i liten skala börjat bjuda in personer med ämnesexpertis att skriva “authoritative articles” om ämnena ifråga.

Det nya verktyget för att skapa artiklar kallar Google för Knol. Ordet är en anspelning på Knowledge och en Knol är en kunskapsenhet. Lite längre fram när testfasen är över kommer man att göra det fritt att skriva knols och då blir det kanske mer likt Wikipedia. Om en författare vill kan Google Ads köras på sidan också och intänkterna kommer författaren till godo.

I bloggposten där Googles Udi Manber presenterar Knol skjuter man in sig på argumentet att det kan kännas knepigt att citera Wikipedia eftersom författarna är anonyma. Det är väl också där som man ser sin enda chans för att kunna ge sig på Wikipedia. Man frågar sig varför. Om man tycker att det är ett problem kanske man kunde uppmuntra Wikipedia att författarna till en artikel skulle vara namngivna (det kan förstås bli många namn ibland).

Att skapa ett helt nytt uppslagsverk på nätet verkar inte helt genomtänkt, snarare avundsjukt. Nu när Google dominerar så totalt inom så många sfärer på nätet retar man sig på Wikipedia eller? Tyvärr kan man inte köpa Wikipedia som man köpte Youtube. Ungefär som Microsoft inte kunde köpa Linux, även om det är en halvdan analogi.

När jag var i London i början av december såg jag ett anförande av Jimmy Wales som är Wikipedias grundare. Jimmy har blivit något av en kulturhjälte och jag var lite orolig över att han skulle vara en sån där jobbig amerikan med stort ego. Det var han inte även om han var en typisk amerikan, men på ett bra sätt. Jag skulle hellre köpa en bil av honom än av Sergey och Larry. Kanske skulle han hjälpa mig laga min gamla.

Jimmy pratade om sina försök att sparka igång Wikipedier för mindre språkgrupper i Sydafrika. Han hade rest dit, tagit med sig en kille som beskrevs som “the father of the Swahili Wikipedia” och satt sig ner med en grupp sydafrikaner som talade minoritetsspråk och försökt inspirera dem och visade “hur man gjorde”. PR-stunt? Jag tror inte det i alla fall.

Jimmy berättade om detta och mycket annat med barnlik entusiasm. Specialwikiarna som finns på hans andra webbplats Wikia.com fascinerade honom själv. Hur är det möjligt att människor kan skriva över 15 000 artiklar om Mupparna frågade han sig. Han tog kontakt med personerna bakom The Muppet Wiki och frågade om det inte började ta slut med uppslag till artiklar nu? Nej, vi har ju bara precis kommit igång var svaret. Jag tror aldrig folk kommer ha så roligt med Knol.

Greg Sterling berättar på Search Engine Land hur han frågade 75 personer om deras vanor kring mobil sökning och bland annat framkom att en fjärdedel använde mobilt internet varje dag och en tredjedel gjorde det aldrig. 57 procent har använt Internet på mobilen nån gång. Det är naturligtvis en mycket liten undersökning som inte kan ge mer än en fingervisning och de flesta som svarat är män under 50 år från USA/Nordamerika (65%). Förmodligen är de svarat övervägande mycket dator- och internetvana och mobilpositiva och naturligtvis inget genomsnitt av någon befolkning.

Nästan en tredjedel använder smarthphones och huvudorsaken till att folk inte använder mobilt internet verkar vara att de tycker skärmen är för liten. Jag tänkte göra en liknande kort undersökning här. Ni kan svara i kommentarfältet. Frågorna lyder:

1.Hur ofta använder du internet på mobilen?

a)Aldrig
b)En gång i månaden eller mer sällan
c)Två-tre gånger i månaden.
d)Oftare än en gång i veckan.
e)Dagligen

2.Om du aldrig eller nästan aldrig använder internet på mobilen, vad är orsaken till det?

3.Om du använder internet på mobilen mer regelbundet, finns det nåt som irriterar dig vad gäller användbarheten och finns det nåt som får dig att jubla?

4.Vilka söktjänster och andra webbplatser besöker du återkommande (Uppdatering: via mobilen alltså)?

5.Var är du bosatt?

a)Sverige
b)Utanför Sverige

5.Din ålder?

a)18-24 år
b)25-30 år
c)31-40 år
d)41-50 år
e)51-60 år

6.Ditt kön?

a)Man
b)Kvinna

7.Hur bedömer du din dator- och internetvana?

a)Ovan
b)Van
c)Mycket van

8.Vad anser du om tillgång till webben via mobilen?

a)Fyller ingen funktion.
b)Bra att det finns men jag tror att utvecklingsmöjligheterna är begränsade.
c)Mycket viktig funktion med stor framtidspotential.

Som en följd av debatten kring sökmotoranvändarnas integritetsskydd i våras och under sommaren förändrade de största sökmotorerna sina s.k. privacy policies. Det resulterade i kortare tider som sökföretagen sparade sökloggar i icke-anonymiserad form och kortare livslängd hos cookies. Men de flesta företagen sparar fortfarande sökdata med personlig information som IP-nummer i minst ett år, som Google, Yahoo och Microsoft. Den fjärde största sökmotorn, Ask.com, lovade att göra radikalare förändringar.

Nu några månader senare lanseras alltså AskEraser som är det verktyg Ask-användarna kan använda för att vara “anonyma” när de söker. Genom att klicka på länken AskEraser uppe till höger, sedan klicka i On på sidan man kommer till och spara inställningen så är man redo att söka utan att lämna något spår efter sig. Rent tekniskt innebär det att en cookie sätts som talar om för Ask att den här användaren inte vill att sökdata sparas av Asks servrar. Denna cookie är aktiv i två år. När man aktiverat AskEraser så syns det klart och tydligt när man kommer till Ask genom att det står AskEraser On uppe till höger.

När jag var i London på Online-konferensen förra veckan lyssnade jag på ett riktigt bra föredrag av Chris Sherman som handlade just om sökmotorer och användarnas dataskydd. Chris hade varit i kontakt med Ask och frågat om hur de trodde det skulle funka med AskEraser rent praktiskt. De berättade att även om de går ut med att de raderar sökdata omedelbart så är det i praktiken omöjligt att göra det. Realistiskt var att det kunde ta flera timmar till flera dagar i värsta fall. Men det kan man väl svälja om man jämför med 12-18 månader.

Min bloggarvän här på Internetbrus Lars Våge intervjuas i en artikel i senaste DIK-forum: “Research på Internet: Tre vanligaste misstagen” [PDF].

De tre vanligaste misstagen enligt Våge äro:

1. Googlefixering - många missar att det finns sökmotorer som är bättre lämpade för specifika ämnesområden än vad Google är.

2. Få känner fortfarande inte till RSS och dess betydelse som sökbevakare.

3. Varning för svenska Wikipedia som inte har nått upp till en kritisk mängd skribenter och redaktörer för att källkritiken ska fungera tillfredställande.

Jag läser just boken Cult of the Amateur av Andrew Keen som får mig att dra på smilbanden många gånger. Keen tar i så det bara sjunger av det när han kritiserar wikipedia, bloggar, användargenererat innehåll och annat kring web 2.0. Ibland har han en viss poäng i det han säger men allt för ofta lägger han mer krut på att vara dräpande än att vara nyanserad. Hans kritik mot Wikipedia är inte nådig:

“It’s the blind leading the blind - infinite monkeys providing infinite information for infinite readers, perpetuating the cycle of misinformation and ignorance”.

Men det ligger ändå något i den kritik Andrew Keen framför mot web 2.0:

“…the more self-created content that gets dumped onto the Internet, the harder it becomes to distinguish the good from the bad - and make money of any of it”.

Idag har Eniro lanserat en ny specialiserad söktjänst och som så många andra satsar man nu på videosökning. Det är det svenska företaget Picsearch som levererar videosökningen till Eniro. I pressmeddelandet säger Christer Pettersson som är sökansvarig på Eniro att “…Avgörande för valet av Picsearch är deras ambition att göra allt videomaterial i Norden sökbart. Picsearch söktjänst har fler nordiska videofiler än någon annan söktjänst.” .

Vi känner ju annars Picsearch främst som en bildsöktjänst men nu ger man sig allså in i videosök på allvar. Samtidigt lanseras videosök på Eniros portaler i Danmark (eniro.dk) och Finland (eniro.fi). På Eniros sökportal Kvasir.no i Norge har det redan funnits i ett halvår.

Japp, vi måste bara skriva om malmöbaserade Polar Rose igen, för det måste ju nämnas när Jan Erik Solem, en av grundarna till Polar Rose, hamnar på bild i självaste TIME. I artikeln “Tech Pioneers” presenteras idén till Polar Rose:

“Polar Rose lets users click on a picture to link to more pictures of the same subject. In the process, it also builds an index of text and visual information that creates better results for the next search. The company is giving the software away as a plug-in to the Firefox Web browser and expects to be in the Internet Explorer browser soon. It hopes that the giveaway will seed a business model in which advertisers deliver ads on the basis of image requests”.

Solem hinner också säga några ord och visa sitt ansikte och sin underkropp på en bild. Resten av artikeln handlar om andra Internet start-ups.

Men även i Business Week skrivs det om Polar Rose.

“Nyholm says Polar Rose’s 1,800 beta testers are already viewing and verifying a half million photos a day. To his amazement, viewers spot people they know in about 3% of the pictures they see, so the database of confirmed identities is growing fast”.

Nyholm berättarr också att själva tjänsten Polar Rose kommer att lanseras under 2008. Men redan det första kvartalet kommer användare av Flickr att kunna använda Polar Rose för att tagga sina foton. Dessutom:

“…around the same time, Polar Rose will introduce an interface that lets any Web site—from individual blogs to large social networking sites—offer the same capability by adding a few lines of computer code to each page”.

Helt klart är att två av de mest intressanta bildsöktjänsterna just nu kommer från Sverige: Polar Rose och PicSearch.

Den amerikanska bloggen AltSearchEngines, som har fått ganska många läsare bland de som gärna provar något annat än Google, har utnämnt årets alternativa söktjänst 2007. 10 söktjänster var nominerade, däribland Kartoo, Exalead, Quintura och Answers som vi skrivit om många gånger. Bland sådana som vi inte uppmärksammat särskilt fanns Omgili, KoolTorch, Dialogus (Ryssland), Onkosh (Egypten), AfterVote och GoshMe (Brasilien). Till slut blev det ryska Quintura som tog hem förstaplatsen. Har ni inte provat deras interaktiva sökordsmoln än så är det dags nu.

Grattis säger vi från Internetbrus till Yakov på Quintura som alltid brukar maila när de hittat på något nytt. Läs gärna varför AltSearchEngines valde Quintura “som inte är rädda för Google”. Tilläggas bör att Quintura sponsrar AltSearchEngines men jag tror inte att det var det som var det avgörande. Personligen tycker jag att bloggen AltSearchEngines är en guldgruva när det gäller information om söktjänster men jag tycker att den vore ännu intressantare om de skrev om Google också. Fast det gör ju å andra sidan resten av världen hela dagarna.