Googles utvecklare har många idéer om hur man skulle kunna förbättra sökningen på olika vis. Det tycks dock väldigt trögt att något av detta når fram till Googles gränssnitt på riktigt. Istället ligger de här experimenten i Google Labs under lång tid och kommer ibland inte längre. Det är synd. Jag tror inte vi skrivit tidigare om det som kallas Google Experimental Search som är en relativt ny del av Google Labs. När den dök upp i maj förra året skrev vi inte om det men nu har det tillkommit mer av intresse tycker jag.

Andrew Hogue med titeln Uber Tech Lead skrev i måndags i Googles utvecklarblogg något som jag längtat efter att höra från Google-håll.

There have been a lot of recent improvements to web search, but the appearance of results themselves has been pretty constant — 10 or so web pages in a vertical list.

Precis min åsikt som professor Kalkyl skulle sagt, fast handen på hjärtat så är det ju många andra söktjänster som experimenterat med träffpresentationen under de senaste fem åren. Dock inte Google. OK, vad har man nu hittat på då?

Det är den översta delen på Google Experimental Searchs sida, den som kallas Alternate views for search results som är det delvis nya. OBS att man måste klicka på knappen “Join this experiment” för att aktivera funktionen. Då får man under sökrutan fyra olika val på “vyer” över träffarna. Den vanliga kallas List View, sedan finns det Map View och Timeline View som funnits tidigare och till sist det senaste som heter Info View.

I Timeline View visas en tidsaxel och i träfflistan är årtal markerade. Ganska praktiskt för att se vilka år som det skrivits mycket om olika saker även om det förstås är lite osäkerheter i träffsäkerheten. I Map View är geografiska platser markerade i träfflistan och bredvid träffarna finns en karta där platserna är utmärkta. Där kan man också zooma in i olika grad på platserna. Det ser elegant ut men jag undrar hur zoomningen fungerar. I träffar där det inte finns gatuadresser kan man ändå zooma in på gatunivå till en markör. Har man valt något på måfå om det inte finns en hel adress?

Info View är ett verktyg för att markera eller visa olika saker i träfflistan. Normalt sett är ju sökorden markerade i de korta textutdragen i träfflistorna (KWIC, keyword-in-context). Men nu kan man istället välja att visa och markera tidpunkter (dates), mått (measurements), platser (locations) och bilder (images). Dates och locations får man ju också markerade om man använder de tidigare nämnda Timeline View och Map View. Att få mått markerade i träfflistan vet jag inte hur mycket nytta man kan ha av måste jag säga. Däremot är möjligheten att med ett klick visa bilder från träffsidorna ifråga ganska användbart och roligt.

Vi har aldrig tagit upp den amerikanska metasöktjänsten Zuula här på Internetbrus fick vi påpekat av företagets CEO(!). Det är ganska länge sedan vi överhuvud taget skrev om metasöktjänster så OK då. Fast egentligen är väl Zuula inte ens en metasöktjänst för här blandas inte träffarna från de olika ingående söktjänsterna. Istället får man växla mellan dem genom att klicka på flikar för var och en.

Zuula har sex olika söktjänstsamlingar - webbsökning, bildsökning, videosökning, nyhetssökning, bloggsökning och jobbsökning. När man först kommer till Zuula är det förstås webbsökningen som är standardvalet och den aktiva söktjänsten är Google. Urvalet av andra webbsöktjänster tycker jag är bra och det gläder mig att de två mindre kända men stora söktjänsterna Exalead och Gigablast finns med. Däremot saknar jag Ask och är mer tveksam till Accoona och Mojeek.

I bildsökningen tycker jag det är bra att Flickr är med som en egen ingång inte bara representerad i de övrigas index. I videosökningen finns förutom Google, Yahoo och MSN sådana som YouTube, DailyMotion och MetaCafe. Standardsöktjänst i nyhetssökningen är Yahoo och det tycker jag är motiverat, däremot saknar jag sådana som Wikio och RocketNews och att det är lite lite med bara fyra val. Nio bloggsöktjänster är däremot mer än tillräckligt, men Googles bloggsökning borde inte vara standard enligt min mening, då hade Technorati varit ett bättre val. Det kanske har att göra med Technoratis ibland lite långa svarstider.

En fördel med Zuula är att det är lätt att göra anpassningar och man kan välja bort de söktjänster man aldrig använder. Sedan kan man också välja om man vill ha en sökhistorik till vänster om träfflistan. Det finns också en Zuula Toolbar som man kan installera om man blir biten. Sammanfattningsvis kan man väl säga om Zuula att det är ett praktiskt metasökverktyg som man kan använda när man snabbt vill jämföra träfflistor för olika sökuttryck i olika söktjänster.

Greg Sterling har tillsammans med Mike Blumethal utfört ytterligare en undersökning om mobil sökning. Att jämföra med den undersökning Sterling gjorde med läsare av Search Engine Land (SEL). Mike, som står bakom webbpplatsen Oleaninfo.com, frågade 1123 av sina registrerade användare och 124 svarade. 85,8% var över 40 år, att jämföra med Greg Sterlings tidigare undersökning där ca 83,9% var under 40 år. 80% av Oleaninfos läsare lever inom 6,4 mils avstånd till Olean, New York, som är en liten stad i västra delen av staten New York.

23% har använt internet på mobilen nån gång att jämföra med SEL-läsarna: 56,9%. 11% har smartphones (SEL-läsarna: 30,7%), 89% vanliga mobiltelefoner (SEL-läsare: 30,7%) och ingen använder iPhone (SEL-läsare 10,7%).

Främsta orsaken till att inte använda internet på mobilen var:”I don’t have a mobile Internet plan” (78,2%). Detta att jämföra med SEL-läsarna (57,5%) där de angav att skärmen på telefonen är för liten.

Två små undersökningar som bara kan ge fingervisningar om användning. Den undersökning av mobil surfning som jag själv tog initiativ till 14 december har till dags dato (24/1) gett 6 svar. En sammanfattning är att:

50% använder internet på mobilen dagligen
17% har aldrig använt internet på mobilen
17% använder internet på mobilen en gång i månaden eller mer sällan
17% använder internet på mobilen oftare än en gång i veckan

17% 41-50 år
17% 18-24 år
17% 25-30 år
17% 51-60 år
33% 31-40 år

Hälften män, hälften kvinnor.

Orsak till att en person av sex inte använder internet på mobilen är att personen i fråga inte vet hur man gör.

Bra och dåligt med surfning på mobilen:

“Det som får mig att jubla är Opera mini, helt fantastisk. Inget flash, så jag kan inte se allt”.

“Jag jublar fortfarande över att det går. irriterar mig över webbplatser som inte känner av att jag surfar via mobilen”

“Irriterar mig över bristen på mobilanpassade webbplatser. Jublar över att det finns bra appar som opera mini som faktiskt anpassar sidor för visning i mobil och att det börjar finnas så pass många mobilanpassade tjänster, både webbplatser och små program som exempelvis javaklienten för gmail”.

“Jublar när applikationer och sidor fungerar riktigt bra i mobilen (vilket trots allt är oftare och oftare nuförtiden). Tråkigt med sidor som inte är mobilanpassade, där det är svårt att hitta eller mata in information i login-formulär, och sidor där inte back-knappen fungerar”.

“Känns som att titta genom ett nyckelhål”.

Söktjänster och webbplatser som besöks via mobilen:

“Hotmil, Gmail, alla mina favoritbloggar, answers.yahho.com, tidningar som Aftonbladet, Expressen, SvD, HN etc., Google, dagensskiva.com, dagensbok.com, Facebook”.

“Främst google o SL”

“mobil.dn.se, google.com, facebook”

“google (inklusive gmail, calendar, notebook, maps, reader), webmail för exchange, jaiku, facebook”

“Sveriges radio (lyssnar)”

Forstätt gärna svara på undersökningen här.

Förtydligande: De första resultaten från SEL-läsarundersökningen presenterade av Greg Sterling rörde 75 svarande och det är dessa siffror vi hänvisar till. Greg Sterling skriver i sitt inlägg om Olean-undersökning att undersökningen av SEL-läsarna rörde 77 svarande. Det är inte de siffrorna vi hänvisar till här ovan, vilket han gör i sin jämförelse med Oleaninfo.

Vivisimo har under flera år visat att det går att skapa meningsfulla automatiska kategorier eller kluster av sökmotorträffar. Poängen är att stoppa in de första par hundra träffarna i mappar med liknande träffar. Det största problemet med detta var inte att hitta likheterna, det finns det matematisk-statistiska metoder för. Utmaningen låg snarare i att hitta bra namn eller etiketter på klustren av sökmotorträffar. Här krävdes också en språklig intelligens i programvaran. Vivisimo lyckades väldigt väl med detta och har lyckats sälja sin teknik till många stora kunder samtidigt som internetanvändarna kunnat använda deras publika metasöktjänst Clusty för att prova på.

Nu har man lanserat ett nytt koncept som man (naturligtvis…) kallar Clustering 2.0. Det handlar om att kunna remixa träffarna för att få nya kluster. Raul Valdes-Perez, Vivisimos CEO, förklarar det hela så här:

Although clustering reveals the major topics in the top 200, 500, or more search results, there are always more topics than can be shown, without overloading the user with a very long list. There hasn’t been any better approach, until now.

With a single click, remix clustering answers the question: What other, subtler topics are there? It works by clustering again the same search results, but with an added input: ignore the topics that the user just saw. Typically, the user will then see new major topics that didn’t quite make the final cut at the last round, but may still be interesting.

Så genom att i en remix undvika de ämnen som redan extraherats och som användaren sett ska man kan kunna hitta mindre självklara spår i träffmängden. Jag är inte klar över om detta betyder att alla tidigare genererade kluster som man sett eller alla som genererats i den första klustringen (även sådana man inte sett) används på ett negerat sätt i remixen. Man har ju redan tidigare kunnat få se fler kluster (med allt färre träffar i) genom att klicka på More clusters. Men den viktigaste frågan är trots allt om man tycker att man hitter mer av intresse genom att klicka på Remix-länken.

I Clusty måste man först och främst tänka på att söka med engelska sökord eftersom klustringstekniken misslyckas med att ge begripliga namn på klustren om den t.ex. använder svenska sökträffar. När man sökt får man förutom en vanlig träfflista till vänster en ruta till höger där man hittar klustren. I denna visas dessutom träffar efter söktjänst och efter webbplatser. Clusters är det som är aktivt som standard. När man tittat igenom namnen på klustren som genererats i den första omgången och vill gräva djupare ska man alltså klicka på Remix-länken till höger.

Ett intressant samarbete mellan ett av Web2.0-världens verkliga flaggskepp, bildlagringssajten Flickr, och ett av de största biblioteken i världen, Library of Congress, har inletts. Än så länge finns “bara” lite mer än 3000 fotografier från bibliotekets samlingar på Flickr. Library of Congress har nämligen en samling på närmare 14 miljoner bilder(!). De två första samlingarna som lagts ut består av 1500 nyhetsfoton från 1910-talet och 1615 färgfotografier från 30- och 40-talen.

Bara att de läggs ut på Flickr kommer säkert göra att fler upptäcker dem men man vill också att folk ska kommentera, tagga och göra noteringar på bilderna. Tittar man på några av bilderna upptäcker man att folk redan tagit chansen att göra det. Ett exempel är bilden av den här kvinnan som jobbar med flygplansbyggande i Burbank 1940. Mängder av användare har kommenterat, taggat, kallat den en favorit och det finns 3 noteringar på bilden. Bilden lades ut den 8 januari.

Library of Congress menar uppenbarligen allvar med sin satsning och sin tro på Web2.0. Så här står det på bibliotekets blogg:

The real magic comes when the power of the Flickr community takes over. We want people to tag, comment and make notes on the images, just like any other Flickr photo, which will benefit not only the community but also the collections themselves. For instance, many photos are missing key caption information such as where the photo was taken and who is pictured. If such information is collected via Flickr members, it can potentially enhance the quality of the bibliographic records for the images

Mycket förnuftigt resonerat.
Projektets FAQ
Flickrs presentation av projeket

Dags att plocka fram sina skolkunskaper i tyska igen. Den tyska veckotidningen Die Zeit som är välkänd för sin goda journalistik har nämligen lagt ut ett gratis fulltextarkiv och vilket arkiv sedan. I själva verket kan man läsa artiklar ända sedan tidningen startade 1946! Allt material som gavs ut innan tidningen trädde in i den digitala världen 1994 är inskannat och kört genom OCR-program. Det innebär att det kan finnas “stavfel” då programmet misslyckats men på det hela taget verkar det ha fungerat mycket bra. Den som är intresserad av hur textextraheringen skett kan läsa om det här.

Hur är det med möjligheten att orientera sig i dessa textmassor nu då? Först ska konstateras att det går att klicka sig fram årsvis och nummer för nummer. Dessutom kan man gå in i ett register över skribenter och klicka fram alla artiklar från dessa. Varje skribent har t.om. en egen RSS-ström.

För att övergå till sökningen så går det både att göra fulltextsökning eller om man så vill begränsa sökningen efter några olika kriterier. Man kan söka på artiklarnas titlar, vilken avdelning de förekommit i och vem som skrivit och vilket år och nummer. Dessutom kan man ange ett exakt datumintervall om man vill det. I fulltextsökningen kan man kombinera sökord med relationerna och, inte samt eller.

Jag skulle säga att sökmöjligheterna är fullt tillräckliga och bra är också att träfflistorna går att sortera både efter relevans och datum. Jag saknar dock möjligheten att datumsortera bakvänt så att den tidigaste artikeln kommer överst. Inte heller går det att på ett lätt sätt navigera till den sista sidan med träffar, utan man kan bara växla stegvis mellan träffsidor. Men detta är bara småsaker, att få gratis tillgång till en sådan här högkvalitativ nyhetskällas arkiv för sex decennier är ju helt fantastiskt.

När jag sökte lite ostrukturerat för att se hur det fungerade hittade jag en underbar artikelserie som tydligen påbörjades redan i februari 2006 och som fortfarande är aktiv. Den heter “100 Klassiker der Moderne” och handlar om klassiker inom den moderna musiken. Här samsas musikskapare från alla musikaliska genrer vilket gör artikelserien mycket spännande om man har bred musiksmak. Den första artikeln tar upp John Cages ökända komposition 4:33 som inte innehåller en enda ton, nästa handlar om Coltranes tidlösa mästerverk A Love Supreme, den tredje om Igor Stravinskys Våroffer, den fjärde om Elvis The Sun Sessions… Den sist publicerade artikeln från i torsdags handlar om Albert Aylers Spirital Unity och är nr 93 i serien.

Det norska sökföretaget FAST Search & Transfer hör till de ledande inom söklösningar för företag och organisationer (brukar kallas enterprise search eller embedded search på engelska) och har även utvecklat avancerad mobilsökning. Veckans stora nyhet i sökbranschen är att mjukvarugiganten Microsoft har lagt ett bud på FAST. Man är villiga att betala 19 norska kronor per aktie vilket är 42% mer än priset för aktien dagen innan budet. Styrelsen har enhälligt röstat för att man ska anta budet och det förväntas att affären går i hamn under andra kvartalet i år.

Att Microsoft vill köpa är naturligtvis en stor fjäder i hatten för FAST, särskilt med tanke på att Microsoft sedan några år utvecklar egen sökmotorteknik. FAST sålde f.ö. sin avdelning som utvecklade internetsökmotorn AlltheWeb 2003 till Overture som sedan köptes av Yahoo. Vad vill då Microsoft med köpet? Ska FASTs sökprodukter och teknik användas primärt för enterprise search eller ska man även använda delar för att förstärka sin internetsökning och kunna konkurrera bättre med Google? Det ska onekligen bli intressant att följa men jag antar att tekniken bl.a. ska användas för att förbättra och utöka sökfunktionalitet i Microsofts Sharepoint.

Läste här i julledigheterna en artikel om internetanvändning i Vietnam som Maciej Zaremba publicerat i DN under titeln: “Proletariatets diktatur får konkurrens“. Intressant, även om Zaremba långt ifrån hör till mina favoritjournalister, men det jag reagerar på är att han liksom allt fler journalister hänvisar till statistik från Alexa. Ett utdrag:

“Enligt Alexas ranking är VN-Express den 82:a mest besökta sajten i världen. Störst av alla är Yahoo”.

Jag har tidigare skrivit om tveksamheterna kring statistiken från Alexa här på Internebrus eftersom den baseras på användningen av Alexa toolbar. Läs: “Greg Linden om webbstatistiken från Alexa” och “Går det att lita på webbstatistiken från Alexa?”

Alexas statistik finns fritt på Internet och i brist på annat greppar journalisterna tag i det på samma sätt som man mer och mer slentrianmässigt hänvisar till Wikipedia som källa. Gratis är gott, eller?

Det jag menar är att man som journalist åtminstone bör lägga in en kortare förklaring till bristerna i Alexas statistik och hur den samlas in. Någon kanske säger att det finns ingen helt pålitlig statistik eftersom man kan vända och vrida på statistik, ofta så att det passar ens egna syften. Jag hävdar dock att det finns bättre och sämre insamlad statistik och Alexa hör absolut till de sämre varianterna.

Som utlovat lades en första alfaversion av Wikipedias grundare Jimmy Wales sökmotorprojekt Wikia Search ut idag på nätet. Det har skrivits en hel del om Wikia Search som någon slags Google-utmanare men det kommer att dröja. Utmaningen ligger kanske främst på det ideologiska planet.

Wikia Search bygger på Open Source-sökmotorteknik som Nutch (index/ranking) och Grub (spindling) och hur träffarna rankats visas öppet. Nu är det uttryckt som en tämligen svårbegriplig matematisk formel men det finns de som begriper sådant och som kan bidra med kommentarer och förslag på förbättringar. Det är det som är tanken med Wikia Saerch - transparens, öppenhet och användarinteraktion. Det kommer förstås att ta tid, säkert ett par år, innan denna “öppna” sökmotors fulla potential kan realiseras.

Detta är utvecklarna mycket väl medvetna om och därför har de också skrivit så här om sig själva

We are aware that the quality of the search results is low

och

Wikia’s search engine concept is that of trusted user feedback from a community of users acting together in an open, transparent, public way. Of course, before we start, we have no user feedback data. So the results are pretty bad.

För att Wikias koncept ska fungera behövs alltså sökmotoranvändarnas hjälp och jag hoppas att de får den. Annars har ju sökmotorer varit black box-lösningar där en färdig produkt byggd på ett hemligt recept serverats. Så någon vana att kommentera, bidra och påverka hur sökmotorer fungerar finns det väl knappast. Jag kan inte säga att jag är övertygad om att det här kommer att funka, men vem trodde det om Wikipedia 2001? Ingen.

PS. På tal om framtidsförutsägelser så visar den här nyheten hur bra vi på Internetbrus är på att spå. Se spådom nr 5. för år 2008. Suck…

Förra året vid denna tid skrev vi här på Internetbrus 10 spådomar för 2007 vad gäller sökning och bibliotekets roll i sökvärlden. Hur gick det då? Vi tar spådom för spådom och kommenterar respektive spådom. Därefter provar vi oss på nya spådomar med nya krafter.

1. Webbsidor och -tjänster för mobila enheter kommer att diskuteras flitigt och surfning från mobila enheter kommer att öka kanske inte kraftigt men en hel del om utbyggnaden av trådlösa nät fortsätter.

Googles initiativ Android släpptes under året och intresset för mobilsök från producenternas sida är stort men konsumenterna? Jag väntar fortfarande på att de ska vakna, men så länge det inte ens är gratis att surfa trådlöst på flygplatser eller att alla operatörer kan erbjuda flat rate till rimliga priser kommer det att ta ett tag.

Resultat: Mest fel.

2. Bibliotek 2.0 visar sig inte vara den frälsning den ibland utmålas att vara för biblioteken. Därför kommer föreläsningarna om web 2.0 och bibliotek 2.0 att minska på konferenserna.

Jag har fått ett uppdrag att prata om bibliotek 2.0 i Åbo i april nästa år så frågan är om vi inte har haft fel här? Fast om vi dissar bibliotek 2.0 och jag pratar om web 3.0 istället kanske vi har rätt här.

Resultat: Mest fel.

3. Google kommer att fortsätta stå ohotade, men istället för att det på konferenser pratas om web 2.0 kommer det att pratas om Google och integritet, kontroll, censur. Googles motto “don’t be evil” kommer att ifrågasättas ännu mer.

Google dominans bara ökar liksom kritiken, fast i höst är det väl framförallt Facebook som fått kritik vad gäller intigritet.

Resultat: Rätt.

4. Internetbrus och någon enstaka blogg kommer att undra vad som hände med det europeiska projektet Quaero.

Tja, inte ens Internebrus har undrat och frågan är om någon annan blogg undrat? Internetbrus undrade mer om projektet THESEUS.

Resultat: Mest fel.

5. Folkbibliotekens besökssiffror, och då menar jag besöken i det fysiska biblioteket, liksom utlåningsiffrorna kommer att sjunka ytterligare. Samtidigt kommer samhället att hårdna till och människor med sociala problem kommer att störa ordningen på folkbiblioteken, vilket gör att det blir lättare att få jobb som vakt än som bibliotekarie.

Tyvärr finns ingen statistik att hämta från kulturrådet ännu. Enbart för 2006. Vad gäller jobbfronten är det inte så lätt för bibliotekarier, men huruvida det är lättare för vakter att få jobb på bibliotek låter vi stå osagt. Frågan är väl om denna spådom var helt seriös

Resultat: Icke verifierat.

6. Ett stort samtalsämne under nästa år blir Google books och debatten kommer tidvis att vara het. Bibliotekssverige kommer inte aktivt att delta i debatten. Man har fullt förtroende för Googles ambitioner.

Tja, något stort samtalsämne har det knappast varit, samtidigt som bibliotessverige varit tysta skulle jag vilja påstå (motbevisa mig gärna). Debatten på BIBLIST känner jag inte till eftersom jag av hälsoskäl avprenumerarade mig från listan för snart två år sedan.

Resultat: Fel och rätt.

7. Något bra samsökningssystem för biblioteken, som på något sätt kan konkurrera och jämföras med Google, kommer fortfarande inte att finnas. Detta gäller hela biblioteksvärlden.

Metalib finns för forskningsbiblioteken och fungerar. Vi säger fungerar, inte att det konkurrerar. Namnet Google tänker vi inte nämna, fast nu råkade vi göra det ändå.

Resultat: Rätt, rätt, rätt.

8. Användningen av Linux på serversidan kommer att skjuta i höjden i Sverige samtidigt som ökningen av Linux Ubuntu på PC kanske inte skjuter i höjden men så pass mycket att svenska myndigheter börja diskutera även Linux på arbetsstationer som möjligt. Desto fler företag kommer redan att ha Ubuntu på flera arbetsstationer.

Svenska polisen satsar på linux och open source och blir t.o.m. omskrivna för detta i Linux Format nr-13 2007. Enligt CS ökar intresset för Linux Ubuntu. Enligt statistik från IDC som CS skriver om ökar Linux på server kraftigt. Linux på skrivbordet hos myndigheter? Nja, det har vi inte hört nåt om.

Resultat: Hälften rätt.

9. En ny teknik för webbutveckling kommer att hajpas lagom till nästa jul. Populär julklapp bland Computer Sweden-läsare blir en bok från O´Reilly som just avhandlar denna nya teknik.

Tja, förra året var det Ajax och Ruby on Rails, men vi kan inte säga att nån ny teknik blivit hajpad. Django? Nja…

Resultat: Fel, fel.

10. Konkurrensen från Sesam har satt fart på Googles ambitioner i Norden och Google planerar nu uppköp av vissa lokala tjänster i Norden.

Sesam har mer eller mindre fallit på eget grepp (bytt index från FAST till Yahoo) utan att Google gjort några nämnvärda uppköp av lokala tjänster. Tja, det skulle vara Marratech och Gapminder då som är svenska tjänster men de har ju inte riktigt med sök att göra.

Resultat: Fel.

3 rätt sammanlagt! Några siare verkar inte Internetbrus vara.

Våra spådomar för 2008 då:

1. Google släpper lagom inför hösten en version av Marratech som är integrerad i Gmail, fast bara som beta.

2. Libris planerar en mashup med LibraryThing. Strax efter köps LibraryThing upp av Ask.com. Vissa tror att det beror på att Gary Price på Ask sett en hemlig skärmdump av Libris Mashup och skrivit om den på Resourceshelf.

3. Facebbok tappar trafik för att användare plötsligt börjat använda nischade communities istället: råttälskarnas community, Led Zeppelin-fanatikernas community, utflyttade från Jokkmokks community etc Myspace varken ökar eller minskar.

4. Yahoo lägger ett bud på Polar Rose i november, men Jan Erik Solem svarar i december med ett bestämd nej precis som Mark Zuckerberg gjorde när Google knackade på dörren.

5. Alla undrar strax före jul 2008 varför Jimmy Wales projekt Wikiasari inte lanserats ännu.

6. Alla pratar om Joost hösten 2008. Utom Niklas Zennström som hittat på en ny tjänst som heter Ogadigadobo.com som ska rädda världssvälten.

7. En ny sökmotor startas av en rysk oljemiljardär som vill konkurrera med Google.ru.

8. I Computer Sweden publiceras för första gången en platsannons där man söker efter en sökredaktör. Vilket företag, organisation eller myndighet? Vet ej.

9. Hitta.se springer ifrån Eniro rejält.

10. En ny datortidning lanseras i kioskerna som riktar sig till ovana användare av linux. Vilket förlag? Ingen aning.