Europaparlamentet har hållit plenarsammanträde i Bryssel under den här veckan. Förutom att diskutera den svåra finanskrisen har man tagit upp både bloggar och sökmotorer. En resolution antogs som baserade sig bl.a. på kulturutskottets initiativbetänkande. Resolutionens slutgiltiga formuleringar skiljer sig från betänkandet i behandlingen av bloggar.

I den tagna resolutionen Concentration and pluralism in the media in the European Union står det nu så här:

whereas weblogs represent an important new contribution to freedom of expression and are increasingly used by media professionals as well as by private persons…(the European Parliament) encourages an open discussion on all issues relating to the status of weblogs

och det är ju kul men i den föreslagna texten lät det så här:

whereas weblogs represent an important new contribution to media pluralism and are an increasingly common medium for self-expression by media professionals as well as by private persons; their proliferation implies a need to establish legal safeguards providing for the assignment of liability in the event of lawsuits, and establishing the right to reply…(the European Parliament) suggests clarifying the status of weblogs and sites based on user-generated content, assimilating them for legal purposes with any other form of public expression

Det sistnämnda är det intressantaste - en slags jämställning ur laglig synpunkt med andra medier. Men så blev alltså inte.

Angående sökmotorer antog Europaparlamentet följande:

…Considers that the rules on media concentration should govern not only the ownership and production of media content, but also the (electronic) channels and mechanisms for access to and dissemination of content on the internet, such as search engines.
…Calls for greater transparency with respect to personal data and information on users stored by internet search engines, email providers and social networking sites;

Den senare delen rimmar väl med vad EU:s grupp för dataskydd jobbar med i sin dialog med Google och andra sökmotorer. Det första är intressantare - funderar de på en framtida lagstiftning som skulle reglera konkurrensförhållandena för sökmotorer? Google har ju ett slags de facto-monopol på sökningar i Europa, även om det delvis är vårt eget fel.

Bonneir B-vision köper jobbsökningssajten Workey för att de tror på nischade portaler.

“- Workey är en intressant investering för oss eftersom vi tror mycket pÃ¥ marknaden för nischade sökportaler…”

Fria specialiserade söktjänster har absolut en framtid, men dÃ¥ kanske Bonnier borde börja med att hjälpa Workey att fixa till sin rankingalgoritm. En sökning pÃ¥ bibliotekarie ger som 21:a av 24 träffar en tjänst som Administrationschef i Gymnasienämnden, Jönköping bara för att ordet “bibliotekarie” förekommer i brödtexten.

Workeys sökoptimering är stundtals bedrövlig. Bl.a. saknas ordentliga titel-taggar för respektive yrke. En sökning på barnbibliotekarie via Google ger inte en enda title-tagg med yrkestiteln nämnd. Den enda tjänst som barnbibliotekarie som finns när man söker i Workey har Google ännu inte indexerat.

En sökning på bibliotekarie ger 18 träffar i platsbanken men 24 i Workey. Låt er inte luras att det betyder att det finns 6 fler jobb att hitta Workey. En träff är som vi tidigare nämnt irrelevant, 5 är dubletter och 1 från Adecco är unik och finns däremot inte i Platsbanken förmodligen för att det rör sig om bemanningsföretag. Dagens nyinlagda tjänst 26/9 som bibliotekarie i Botkyrka som finns i Platsbanken finns ännu inte i Workey.

En sökning på bibliotekarie och Botkyrka ger dessutom 90 träffar. Förval är alltså OR i Workey.

Workey har:

1.bristande dublettkontroll.
2.dålig uppdatering av indexet.
3.kör OR som default i sökningen (vilket ingen professionell sökmotor gör idag).
4.ger irrelevanta skräpträffar pga dålig algoritm.
5.tidvis bedrövlig sökoptimering.

Det finns en del för Bonnier att fixa till med andra ord.

Vad är postivit då? Workey kan (och borde självklart) hitta mer än Platsbanken (nu har vi inte jämfört med andra nischade jobbsökarsajter) och inriktningen att jobbsök är viktigt har Bonnier rätt i, men de hade ju kunnat startat en egen från scratch för Workeys teknik imponerar fortfarande inte.

Som gubben ur lÃ¥dan dyker Hubert (Hung-Hsien) Chang upp och självutnämner sig som den tredje bortglömde medkonstruktören av Googles algoritm PageRank samt delaktig i utformandet av Googles affärsplan. SÃ¥ dags nu kanske ni tänker och känner igen det frÃ¥n TV-sÃ¥por där den okände sonen dyker upp och vill ha en del av arvet frÃ¥n sin nyss avlidne far. Hubert Chang har publicerat en egen video under rubriken:”Google truth, the truth of Google’s birth” pÃ¥ Vimeo där han presenterar sin egen syn pÃ¥ saken:

Google truth, the truth of Google’s birth from googletruth on Vimeo.

Så här beskriver han sin inblandning:

“Through intensive collaboration with Larry and Sergey, Google was designed. The plan includes the search engine algorithm, business model, the name of the company, a graduate school like corp culture, the outline of system architecture and Google’s growing path”.

Chang pÃ¥stÃ¥r att han blev erbjuden att “sätta” sitt namn pÃ¥ det paper om PageRank som presenterades pÃ¥ The Seventh International World Wide Web Conference in Brisbane, Australia, 14-18 april, 1998. Han avböjde för att han ville fokusera pÃ¥ sitt avhandlingsarbete istället, vilket han erkänner i efterhand inte var sÃ¥ smart strategi. Han pÃ¥stÃ¥r att han meddelade Page och Brin att de kunde fortsätta själva med Google-projektet sÃ¥ skulle han kontakta dom sÃ¥ fort han var klar med sin avhandling, vilket han blev 2002. När han tog upp kontakten igen verkade de första stegen lovande, men sedan fick han bara svar frÃ¥n en tredje person. Är Chang bara en dÃ¥lig, kanske t.o.m. klantig förlorare, eller har Larry Page och Sergey Brin gÃ¥tt över lik? Döm själva!

“Enriched Content: Concept, Architecture, Implementation, and Applications” heter Hung-Hsien Changs avhandling frÃ¥n 2003.

Google Books har lanserats en API som gör det möjligt att integrera förhandsgranskning (Google Preview), visning av sökresultat från fulltext, sociala funktioner som betyg, recensioner etc.

Framför allt är det förhandsgranskningen som nu används av flera nätbokhandlare (t.ex. Books-A-Million), förlag (t.ex. O’Reilly ) och bibliotek (t.ex. University of California Libraries)

Här kan man se vilka som använder Google Books API och här finns mer info om Google Books API.

Ted Valentin fortsätter att “prÃ¥ngla” ut nya kartsajter och den allra senaste heter Studentrabattkartan och är utvecklad i samarbete med Mecenat.se. Ted har ju i sina tidigare projekt visat att han även kan göra pengar pÃ¥ sina sajter. Detta är första kartsajten utvecklad med ett företag och fler är pÃ¥ gÃ¥ng, enligt hans egen blogg tedvalentin.com:

Andra samarbeten jag hoppas få till stånd under den närmsta tiden är:

* Picknickkartan.se i samarbete med ICA
* Bilkartan.se i samarbete med en motortidning
* Utflyktskartan.se i samarbete med en biluthyrningsfirma

Som vanligt med hans kartsajter kan man recensera ställena som ger rabatt. Jag sa vad jag tyckte om Bowlingcentrum i UmeÃ¥. Ted undrar ocksÃ¥ pÃ¥ sin blogg om vi har fler tips pÃ¥ företagssamarbeten. Hmmm…. Lekparkskartan.se i samarbete med Vi föräldrar? Eller kanske Bibliotekskartan.se i samarbete med Statens KulturrÃ¥d? Pizzakartan.se i samarbete med Sveriges Tomatodlare?

En av våra favoriter bland söktjänsterna är den ledande europeiska sökmotorn Exalead. Nu har man kommit med en uppdatering av sin bildsökning som innehåller flera förbättringar. Gränssnittet har blivit betydligt bättre och är kanske det mest genomtänkta av de stora söktjänsternas för bilder. Träffarna presenteras endast som tumnagelsbilder med uppgift om upplösning under. För man musen över bilderna visas en rad praktiska länkar att följa.

Man kan t.ex. spara bilden med ett enda klick vilket tar tre eller fler klick i Google och de andra. Man kan gå direkt till bilden i originalstorlek (två klick i de andra). Man kan gå direkt till sidan med bilden utan att den visas i en egen ram som i Google och Yahoo. En annan bra sak är att om man sätter markören i sökrutan för att skriva något nytt visas möjligheterna till filtrering. I den rutan kan man direkt välja filter efter storlek, orientering, färgtyp, filtyp och innehåll. Vad gäller det sistnämnda är det bara ansikten som kan väljas och där har Microsofts Live Search dessutom möjligheten att välja Huvud och axlar. Men på det hela taget skulle jag säga att Exalead har den bästa bildsökningen av de stora nu om det inte vore för att man får betydligt färre träffar än hos t.ex. Google.

Windows Live Search har börjat integrera funktioner frÃ¥n Powerset som man köpte 1 juli i Ã¥r. Powerset kallar sig för en semantisk sökmotor och pÃ¥stÃ¥r sig använda “natural language”. Varje gÃ¥ng jag hör detta begrepp osäkrar jag min revolver. Läs gärna Danny Sullivans lÃ¥nga ojande över begreppet Natural Language frÃ¥n 2006.

Danny Sullivan sa följande om Powerset i maj:

“…I beg that you forget you ever heard ‘natural language’ being associated with Powerset. That’s not really describing what they do in comparison to regular search engines”.

Hur som helst sÃ¥ är Powerset’s twist att söka mot Wikipedia och presentera resultat pÃ¥ ett bättre sätt än nuvarande sökmotorer gör. Egentligen är det huvudsakligen tre saker frÃ¥n Powerset som man testar och visar slumpmässigt:

1.När man söker i Live Search Answers får man även träffar från Freebase och ett exempel på hur det kan se ut finns här på Flickr.

2.En mindre ändring, men nog så viktig, är att den beskrivande texten som visas under titeln i sökmotorns träffar från Wikipedia har fräschats upp. Hur texten extraheras från Wikipedia och visas i träfflistan.

3.Man använder nu ocksÃ¥ Powerset’s Factz för relaterade söktermer. Ingen stor innovation precis, men man kan hoppas att den är ännu bättre än andra liknande.

Både funktionen med relaterade söktermer och även att kunna presentera träffar bättre som söker mot faktabaserade webbplatser (som wikipedia och who2) har Ask.com sysslat med på ett förträffligt vis länge. Testa en sökning på James Dean till exempel. Windows Live försöker alltså uppdatera sig och vi får se hur det artar sig ju mer de lägger ut.

En följetong som vi följt med långa mellanrum är EU:s krav på att Google ska ta bättre vara på sina användares personliga integritet. Det handlar främst om hur länge Google sparar sökmotorloggar med personlig information. I maj förra året påpekade EU:s arbetsgrupp för dataskydd att Google sparade sina loggar 18-24 månader vilket inte var förenligt med EU:s lagstiftning. Google fick också kritik från andra håll och kategoriserades med termerna Comprehensive consumer surveillance & entrenched hostility to privacy av Privacy International i London.

I juni förra året gick Google med på att behålla sökloggarna i bara 18 månader istället för 18-24. Inte så tillmötesgående men i alla fall ett steg på väg tyckte EU:s dåvarande kommissionär för rättsliga och inrikes frågor Franco Frattini. 4 april i år kom EU:s Article 29 Working Party som jobbar med frågor kring dataskydd med en skrivelse (opinion) där man skrev att sex månader var den tid man fick spara sökloggar inom EU. Google svarade att de behövde loggarna för att kunna erbjuda högkvalitativa tjänster.

Nu har Google kommit med ett 20-sidigt officiellt svar på EU:s krav där man skriver att man vill visa att man tycker att frågorna om den personliga integriteten är viktig för sökmotorn. Det yttrar sig på så sätt att man nu halverar den tid man sparar sina sökloggar och fortsättningsvis ska det alltså vara 9 månader. Dessutom har man lagt en länk med texten Privacy på hemsidan (längst ner) som leder till sidor med information om Googles Privacy Policy.

EU:s kommissionär för generaldirektoratet Rättvisa, frihet och säkerhet Jacques Barrot kommenterar Googles svar med orden “a good step in the right direction”. Alex Türk som är ordförande i Article 29 Working Party tycker att det här är början pÃ¥ en dialog och ser ocksÃ¥ positivt pÃ¥ Googles svar. Inte desto mindre pÃ¥pekar han i ett pressmeddelande att EU och Google fortarande har olika synsätt i en rad frÃ¥gor. Ett exempel är att Google anser att europeisk lagstiftning ang. dataskydd inte är tillämplig pÃ¥ Google trots att de har etableringar, personal och servrar pÃ¥ europeisk mark. Ett annat att Google anser IP-adresser vara konfidentiella men inte privata data. Vidare är en halvering till nio mÃ¥nader visserligen bra men det är fortfarande ett halvÃ¥r som ska gälla för sparande av sökloggar inom EU.

Häromdagen kunde man läsa i Googles officiella blogg att man har börjat digitalisera äldre amerikanska dagstidningar. Redan tidigare har man haft avtal med New York Times och Washington Post som gjort det möjligt att söka långt bak i tiden i de tidningarna i Google News. En del andra avtal finns också med t.ex. Newspaperarchive.com men för den vanlige användaren går det inte att läsa själva artiklarna utan att betala för sig. Därför är det roligt att det material som nu digitaliseras kan läsas gratis. Det nya initiativet kallas News Archive Partner Program och genom att delta i detta kan dasgtidningarna lägga ut äldre material i Google News Archive.

Vad kan man då hitta nu som man inte kunde förut? Jo ett antal mindre kända dagstidningar som t.ex. St. Petersburg Times, Prescott Evening Courier, The Evening Independent och The Coquill Valley Independent. Det låter ju inte så upphetsande men täckningen verkar vara flera decennier så man kan läsa både om Titanics undergång och utbrottet av andra världskriget. Gränssnittet är väldigt tilltalande tycker jag. Det är lätt att förflytta sig mellan sidorna och zooma in och ut. Man får känslan av att sitta och rulla mikrofilm fast på skärmen. Däremot går det inte att skriva ut eller ladda ner sidorna som PDF.

Tyvärr finns ingen lista på vilka dagstidningar som är med i partnerprogrammet. Inte heller går det att söka specifikt på detta innehåll. Det enda man kan göra är att om man råkar på en sådan dagstidning kan man ange den som source i Google News avancerade arkivsökformulär. I de vanliga träfflistorna dyker annars det här materialet upp tillsammans med det övriga och man kan få bläddra igenom ganska många träffsidor innan man hittar ett exempel. När man hittat en artikel kan man sedan bläddra igenom hela tidningsnumret. Ser man då någon annan artikel av intresse kan man lätt länka till den genom att använda funktionen Link to Article och sedan klicka på en rubrik. Listigt.

Exempel:
Hitler sends answer to British message Evening Independent 1939-08-29
Standing on Bridge With Megaphone In Hand Captain Goes Down With His Ship St. Petersburg Daily Times 1912-04-18

Någon vecka efter att den publika betaversionen av Internet Explorer 8 släppts dyker Googles egna och länge emotsedda webbläsare Google Chrome upp. Tidigare i veckan har information om Chrome dykt upp i form av en tecknad serie men nu går webbläsaren också att ladda ner och installera. Serien är ett roligt grepp men man tröttnar ganska fort på de tekniska beskrivningarna av Open Source-baserade Chrome. Däremot är Chrome ett nöje att installera om man jämför med Internet Explorer 8. Snabbt och lätt, inga omstarter eller installationer av hjälpprogram som Silverlight.

Det kommer att ta tid att utvärdera de två nya webbläsarna och frågan är om Chrome kommer att kunna hota Firefox som IE:s konkurrent nummer ett. I samband med att IE 8 dök upp gjordes det stor affär av att man kunde surfa på nätet tämligen anonymt genom den funktionalitet som Microsoft byggt in för detta. Porrfiltret som det kallades i vissa medier hade också potential att störa Googles affärsmodell eftersom mycket av deras annonsering bygger på data som användarna skickar ovetandes när de använder en webbläsare. Man frågar sig naturligtvis om Microsoft nu tänkte sig att utnyttja IE:s dominans för att försvåra för Google. Då är det ju inte helt ologiskt att Google Chrome poppar upp precis just nu.