Skandinaviens första Wikipedia Academy har gått av stapeln i Lund 12-13 november. Arrangör var Wikimedia Sverige och Lunds universitet med Åsa Forsberg, biblioteksdirektionen Lunds UB, i spetsen. Moderator första dagen var Mathias Klang och andra dagen Anna Brümmer.
Dag 1 började med Helena Stjernberg, biblioteksdirektionen, Lunds UB. Lars Aronsson, ledamot Wikimedia Sverige, tog vid och berättade om vad Wikimedia Sverige gör och jag började nästan känna vibbar av ett väckelsemöte. Det är både charmerande och skrämmande på en och samma gång. Jag började undra om det är så jag låter när jag har mina nybörjarkurser i Linux. Lennart Guldbrandsson, ordförande Wikimedia Sverige, tar över och kommer snabbt in på att allt inte är rosenrött med Wikipedia:
- Vi pratar gärna om kritiken. Hur vi kan göra Wikipedia bättre?, säger Guldbrandsson och mina farhågor om väckelsemöte försvinner snabbt.
Här i inledningen skulle även Frank Schulenburg, Wikimedia Tysklands frontfigur, varit med men han hade drabbats av flygförseningar. Han var den som startade det första Wikipedia Academy någonsin 2004 i Tyskland. Ni får se honom på bild istället. Kanske får ni se honom i en intervju framöver.
Intressant var att höra Staffan Lindeberg, allmänläkare och docent vid institutionen för kliniska vetenskaper i Lund. Vad månde en läkare tycka om Wikipedia när det gäller medicinsk information? Det visade sig ganska snabbt att Staffan oftast syftade på engelska Wikipedia som av många anses var mer tillförlitlig än den svenska. Han var ovanligt positiv till Wikipedia. Han var senare också mycket aktiv när den gäller frågor och kommentarer när han satt i publiken. När han själv fick frågan om han skriver i Wikipedia svarade han att han oftast inte har tid. Vilket är synd. Det är väl framför allt en av Lars Aronssons stora intentioner att få med forskarna i skapandet av Wikipedia.
Bild: Staffan Lindeberg
Martin Rundkvist, fil. dr. i arkeologi, pratade under titeln: Inklusionism - deklusionism: hur obskyra saker får man skriva om i Wikipedia? Han hade ett och annat att säga om raderingsivrare. I Wikipedia har man en regel om att en ny artikel ska vara av “notability”, till svenska översatt relevans. Martin föreslog en ändring till betydenhet.
-Det är något annat än betydelse. Det är ett något äldre ord som jag tycker kan tas upp igen, säger Martin som driver bloggen Aardvarchaeology.
Martin ville skriva om svenska arkeologer av betydenhet i engelska Wikipedia, för att använda hans eget ord och stötte på de han kallar raderingsivrare som inte ansåg att det hörde hemma på Wikipedia. Martin menade att det enda av betydenhet, enligt engelska Wikipedia då, som fanns om skandinavisk arkeologi var texter om vikingar. Martin själv tycker att man bör bredda tillåtelsen av “obskyriteter” på Wikipedia.
Jag stötte själv på problemet när jag skrev en ny artikel på engelska Wikipedia om en vän som tillhör svenska jazzeliten. Det gick naturligtvis bra på svenska Wikipedia men inte på engelska. Snabbt raderades detta. Hur ska engelskspråkiga jazzälskare utanför Sverige få en bild av svensk jazz då? Aronssons förslag var att kanske hellre foga in namn på personer i svensk jazzelit under ett bredare ämne som Swedish Jazz till exempel. En god regel i och för sig.
Jag hänvisade till att jag läst om en regel i Wikipedia att 500 personer var tvungen att känna till en person för att det skulle ge berättigande till ett uppslagsord. En sökning på Internet visade att det förmodligen hade att göra om ett förslag till riktlinjer som aldrig slog igenom:
“En artikel är av allmänt intresse, och förtjänar en plats i Wikipedia, om någon av följande kriterier uppfylls:
1. det finns tydliga bevis på att ett stort antal människor (t.ex. mer än 500 personer i världen) är eller har varit intresserade av ämnet samtidigt.
2. ämnet har blivit vetenskapligt undersökt.
3. det är en utveckling (längre utveckling, inte en stubb) av ett etablerat ämne.
4. diskussionen på artikelns diskussionssida med hjälp av den här riktlinjen etablerar artikelns betydelse”.
Dag 2 inledde Henrik Norinder, institutionen för handelsrätt vid Lunds universitet, som under titeln: “Patologiska skiljeklausuler, källkritik och Foucaults pendel” berättade om sin planterade hoax i Wikipedia Internationella handelsdomstolen som nu omdirigerats till Internationella handelskammaren. Han planterade denna artikel i Wikipedia som ett pedagogiskt experiment för sina studenter. Genom att blanda trovärdigt innehåll med mer tveksamt innehåll. Kommentarer från elever lät: “Det var ett lustigt sammanträffande” och “Det stod ju på Wikipedia”.
Det mest anmärkningsvärda var väl att när studenterna fick veta att det var fejk, en s.k. hoax, gick ingen student in och ändrade. Vissa visste inte ens att man kan ändra i Wikipedia. Norinder menade att det fanns hos studenterna ett visst mått av avståndstagande:”Inte ska väl jag…”
Olof Sundin, lektor vid institutionen för biblioteks - och informationsvetenskap, Lunds Universitet, och Helena Francke, Bibliotekshögskolan i Borås, pratade om: “Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan - EXAKT-projektet”. Med hjälp av etnografiska forskningsmetoder har man bland annat intervjuat och observerat gymnasieelever vid två skolor. Frågan de vill ha svar på är: Hur förhåller sig elever till expertis, auktoritet och kontroll på Internet och i webb 2.0-miljöer.
Man har definierat tre aktörsgrupper:
producenter (wikipediaförfattare, bloggare)
konsumenter (elever)
förmedlare (lärare och bibliotekarier)
Olof menar att trovärdighet och auktoritet är inget nytt, men att med dessa nya tekniska redskap som web 2.0 framför allt erbjudit har det väckt källkritiken till liv igen. Olof menade att de i sina observationer märkt att det inte alltid fanns en naturlig mognad hos eleverna när det gäller källkritik.
Helena Francke pratade om dikotomin mellan tryckta och digitala medier och hade en intressant slutsats där hon ansåg att lärare och bibliotekarier måste följa med eleverna “djupare in i källorna”, vilket man kan säga till viss del går emot principerna om att bibliotekarier ska erbjuda studenter hjälp till självhjälp. Var går gränsen mellan lärarens och bibliotekariens roll? Var går gränsen mellan elevens egna tolkningar och läraren/bibliotekariens tolkningar av en källa? Följ gärna projektet från deras blogg EXAKT.
Jonas Svensson, religionsvetare från Halmstad högskola med islamologi som specialitet, pratade om Wikipedia och wikis som examinationsform. Han berättar om en kollega som förbjudit studenterna från att använda Wikipedia.
- Förbud mot Wikipedia är inte rätt väg att gå, ansåg Jonas.
Han menade att de primära syftena med Wikis var bl.a. detta med att lära sig källkritisk granskning och sekundärt bl.a. att plantera tanken om kollektivt kunskapande. Reflektion viktigare än produktion, men samtidigt såg han att vissa elever hade svårt att reflektera. Jonas använde programvaran PBwiki för att sätt upp en intern wiki åt eleverna.
- Wikipedia för in en realism i undervisningen, ansåg Jonas.
Näste man på tur var astrofysikern Dainis Dravinis som var knuten till institutionen för astronomi vid Lunds universitet. Här hade han i undervisningen låtit studenterna skriva artiklar om astronomi i engelska Wikipedia. Ett av de större problemen var detta med bilder, illustrationer och upphovsrätten.
Johan Elmfeldt från Lärarutbildningen i Malmö pratade om arkiven och berättelserna. På uppmaning av Erik Stattin försökte jag mikroblogga några föredrag på Jaiku när laptopbatteriet tillät. Han pratade om de två kognitiva förmågorna hyper vs. deep attention, som han ansåg mycket väl kunde samverka i framtiden.
- Allt kommer bara att bli bättre, avslutade Johan Elmfeldt tryggt.
Erik Boström presenterade mycket kort sitt nya avhandlingsarbete som berör Wiki för informationskompetens i undervisningen.
Bild: Erik Boström. Märk väl att det står huvudräkning ovanför Eriks huvud i sökrutan på Wikipedia 
Sen var det dags för Wikipedia ur ett juridiskt perspektiv. Det hölls av radarparet Ulf Maunsbach, juridiska fakultetn, Lunds universitet och Mathias Klang, IT-universitetet i Göteborg. Jag har “jaikuat” deras båda föredrag: “Grupprättigheter eller grupptryck - hur fungerar upphovsrätten i en värld där alla bidrar och behövs den?” av Ulf och “Citation Needed: får man skriva vad som helst?” Lag och ordning på Wikipedia” av Mathias. Mycket intressant eftersom man ovillkorligen kommer in på rättsliga aspekter förr eller senare när man diskuterar och använder Wikipedia. Kort utdrag från Ulfs prat:
Vem gör intrång, vem är medhjälpare?
Den som laddar upp. Den som tillhandahåller. Den som laddar ner.
- Man kan i varje fall säga att man har varit i god tro när man hämtat material i Wikipedia, säger Ulf.
Kort från Mathias prat:
Lagstiftarna betraktar Internet och Wikipedia som anslagstavlor. Hänvisar till lag från 1998. Vi fick veta igår att svenska Wikipedia börjat “kategorisera” män och kvinnor. Är det en inskränkning av den personliga integriteten? men hänvisning till PUL.
- Folk vill ha Wikipedia kvar och det kommer att vara till Wikimedias fördel, avslutar Mathias.
Tyvärr hann jag inte med sista föredraget av Hanna Björk. Som sammanfattning var det mycket intressant dagar och särskilt intressant att få höra forskarnas syn på Wikipedia. Lite fler “sura kritiker” kunde ha varit intressant. Eller finns de inte i Sverige? Utomlands har vi i varje fall både Andrew Keen och Tara Brabazon.
Själv betraktar jag mig inte som Wikipedia-förespråkare utan snarare förespråkare för aktiv källkritik och kollektivt kunskapande för att använda Jonas Svensson ord. Det betyder inte att jag är emot Wikipedia.
Lennart och Lars försökte värva mig som medlem och kanske blir jag det. En dag kanske jag blir förespråkare också. Vem vet? Hur som helst åkte jag hem sprängfylld med nya idéer och det var väl värt att åka ned till lugna, milda Lund ännu en gång. Lars Aronsson frågade mig:
- Var ska vi hålla Wikipedia Academy nästa år? Vem vet.
Bild: Mathias Klang, Ulf Maunsbach, Lars Aronsson, Lennart Guldbrandsson.
Till sist, apropå källkritik, var det nån föreläsare, minns inte vem, som hänvisade till denna 3 år gamla studie i Nature som jämfört fel i Wikipedia och Encyclopedia Britannica och påstod att EB hade fler fel(!). Icke sa nicke, det blev jämt skägg. Jag börjar vara lite trött på hänvisningarna till denna studie som om det vore den enda. Därför vill jag här visa att det finns fler andra studier att beakta: “Accuracy of Wikipedia compared to other encyclopedias“. Kolla även min referenslista över artiklar om Wikipedia på CiteUlike. Lärde även känna bl.a. Jonas Fransson och Erik Boström och hann snacka några ord om fotboll och hockey med min gamla kursare Olof Sundin. Tack för ett bra arrangemang och roligt med ideella aktivister som Lars och Lennart.
Läs även bloggen från Wikipedia Academy i Lund.
No Comments on “Tankar från Wikipedia Academy i Lund 12-13 nov 2008”