Urban Lindstedt, tidigare medarbetare på Internetbrus under en tid, har tillsammans med Peter Ekberg och Magnus Berg köpt webbkatalogen KTHNOC, mer känd under namnet SUNET-katalogen. Numer heter katalogen igentligen Svenska webbplatser med undertitel KTH KTHNOCs webbkatalog.

KTHNOC är kanske den mest betydelsefulla svenskinriktade webbkatalogen och har en stor betydelse i sökoptimeringsvärlden. Den har också på senare år haft en del problem med spamming, något som t.ex. Open Dircetory (framför allt beroende på att man har öppet redaktörskap) haft stora problem under många år. Urban Skriver på sin egen blogg Uppkopplat:

“Vi vill blÃ¥sa ny kraft i Katalogen och göra den till det svenska Yahoo aldrig fick bli. En viktig samlingspunkt för information i Sverige. Den officiella webbkatalogen helt enkelt”.

En kommersialisering är målet, men det kommer att ske varsamt:

“Vi gÃ¥r in med egna pengar i projektet och planen är att genomföra en mild kommersialisering av katalogen. Det kommer att göras varsamt dÃ¥ vi är väl medvetna om att vi fÃ¥tt ett stycke internethistoria att vÃ¥rda och utveckla”.

Det är intressant att se att det finns kommersiella aktörer som fortfarande tror på webbkatalogen som söktjänst. Webbkataloger hade en betydligt högre status på 90-talet, men efter Googles intåg har de tappat i betydelse. Många inom biblioteksvärlden har också under 00-talet tappat tron på webbkatalogen som sökverktyg efter en del misslyckade projekt som exempelvis RASK. Själv tror jag definitivt på webbkataloger som komplement och två mycket bra exempel inom biblioteksvärlden på bra webbklataloger är Referensbiblioteket och Librarians Index to the Internet. Det handlar mer om utförandet. Där har KTHnoc mycket att lära. Kanske kan de få idag existerande kommersiella webbkatalogerna och de få kvalitativa bibliotekswebbkatalogerna inspirera varandra och få ny fart på webbkatalogerna. Webbkatalogerna har ju också stor betydelse för många sökmotorers algoritmer, särskilt de som bygger på teorin om hubbar och auktoriteter (se HITS-algoritmen av Jon Kleinberg).

Vad borde då Urban, Peter och Magnus göra när man nu har aktiemajoriteten i KTHNOC?

1. Byta namn, men kanske inget namn som lÃ¥ter som “Yet Another Internet Startup”.

2. Mild kommersialisering är av högsta vikt annars tappar KTHNOC sin forna status och även Google kanske skriver ner PR-värdet på katalogen. Ta lärdom av Looksmart/Zeal på sin tid!

3. Bjud in användarna i sann web 2.0-anda, men gå inte lika långt som Wikipedia och Open Directory. Kringstjänsterna bör vara öppna, men inte redaktörskapet. Börjar vi inte vara lite trötta på alla dessa tjänster som låter användaren sätta betyg i skalan 1-5 stjärnor?

4.Precis som med Open Directory bör KTHNOC vara möjlig för andra användare att integrera i egna tjänster. Spridning och öppenhet ska gå att förena med kommersialisering bara man tänker långsiktigt.

En intervju med Urban Lindstedt kommer att publiceras i ett kommande nummer av Biblioteksbladet.

Ted Valentins senaste skapelse i kategorin kartsöktjänster heter Annonskartan.se och lanserades pÃ¥ hans releaseparty i torsdags som jag inte kunde närvara pÃ¥ av geografiska skäl. Genom att samla annonser frÃ¥n Blocket, Tradera och Eniro har han gjort alla “pryttlar” som säljs sökbara via en karta. Ted säger till Internetworld att Annonskartan innehÃ¥ller 1,2 miljoner lokala annonser.

Det går också att skriva in namnet på gatan och orten i sökrutan. När jag skriver in Täfteå får jag förslaget Täfteå, Umeå (det finns ett Täfteå utanför Övik som Google Maps inte uppfattat) och enligt Annonskartan säljs inget i Täfteå, men om jag breddar min sökning genom att söka inom 10 kilometers avstånd så får jag flera träffar. En utmärkt funktion att kunna söka inom visst avstånd. Jag saknar dock att man inte får någon information om bya- eller gatunamn om man inte zoomat in sig tillräckligt djupt på kartan.

Ted har en svensk konkurrent i Hoodboard.com som också gav honom inspiration till sin egen karta, enligt InternetWorld. Söker man i Hoodboard på Täfteå så får man upp flera träffar med annonser från Täfteå bl.a. en Tomos Quadro moped årsmodell -03. Söker jag idag på Annonskartan.se på Tomos Quadro så hittar jag annonsen vilket jag inte gjorde i fredags. Annonsen lades in redan 27 september 11:56 på Blocket. Man kan undra med vilka intervaller Annonskartan söker av Blocket, Tradera och Eniro? En mycket viktigt funktion i söktjänster som söker mot flera andra webbplatser. Nyhetssöktjänster är ett mycket bra exempel på detta. Spindlingsfrekvensen måste vara satt ganska högt annars är det lika bra för användarna att gå in direkt på Blocket etc. om man vill se nya annonser.

Söker jag igen på Annonskartan.se på allting i Täfteå så kommer inte denna moped Tomos Quadro upp och inga andra annnonser från Täfteå som det finns flera av i Hoodboard. I Hoodboard går det visserligen inte att söka inom ett visst avstånd, men träffarna visas i fallande ordning utifrån närmsta avstånd, precis som i Annonskartan. Hoodboard ger möjlighet att begränsa sin sökning efter hur gamla annonserna får vara, vilket inte är möjligt i Annonskartan. Det syns däremot i sökresultatet i Annonskartan från vilken dag annonsen lagts upp på respektive annonsplats.

Upplägget i Annonskartan ger ett proffsigare intryck, men indexeringen fungerar inte som det ska i metasökningen. Barnsjukdomar? När det är fixat så föredrar jag Annonskartan framför Hoodboard, men då vill jag nog också att spindlingsfrekvensen mot Blocket, Tradera och Eniro görs åtminstone en gång i timmen.

Google Blogsearch har nu integrerat funktioner för kategorisering och klustring av “diskussionsämne”. Kategorierna är inte exakt desamma som redan finns i Google News, men liknande. T.ex. Video Games och Movies finns bara i bloggsökningen. Klustringen är den funktion där blogginlägg som diskuterar samma händelse sorteras tillsammans som länge funnits i Google News för nyheter. Skall inte förväxlas med klustring för själva sökresultatet där flera träffar frÃ¥n samma blogg kan sorteras under en träff.

Kanske får vi i framtiden också se en större integration mellan Googles nyhets- och bloggsökning. I dagsläget finns de som helt separata tjänster, men i nyhetssökningen kan man efter en sökning klicka på länken Blogs till vänster så görs samma sökning bland bloggar. Personaliseringsfunktionerna i nyhetssökningen kanske kommer till bloggsökningen snart också.

Europaparlamentet har hållit plenarsammanträde i Bryssel under den här veckan. Förutom att diskutera den svåra finanskrisen har man tagit upp både bloggar och sökmotorer. En resolution antogs som baserade sig bl.a. på kulturutskottets initiativbetänkande. Resolutionens slutgiltiga formuleringar skiljer sig från betänkandet i behandlingen av bloggar.

I den tagna resolutionen Concentration and pluralism in the media in the European Union står det nu så här:

whereas weblogs represent an important new contribution to freedom of expression and are increasingly used by media professionals as well as by private persons…(the European Parliament) encourages an open discussion on all issues relating to the status of weblogs

och det är ju kul men i den föreslagna texten lät det så här:

whereas weblogs represent an important new contribution to media pluralism and are an increasingly common medium for self-expression by media professionals as well as by private persons; their proliferation implies a need to establish legal safeguards providing for the assignment of liability in the event of lawsuits, and establishing the right to reply…(the European Parliament) suggests clarifying the status of weblogs and sites based on user-generated content, assimilating them for legal purposes with any other form of public expression

Det sistnämnda är det intressantaste - en slags jämställning ur laglig synpunkt med andra medier. Men så blev alltså inte.

Angående sökmotorer antog Europaparlamentet följande:

…Considers that the rules on media concentration should govern not only the ownership and production of media content, but also the (electronic) channels and mechanisms for access to and dissemination of content on the internet, such as search engines.
…Calls for greater transparency with respect to personal data and information on users stored by internet search engines, email providers and social networking sites;

Den senare delen rimmar väl med vad EU:s grupp för dataskydd jobbar med i sin dialog med Google och andra sökmotorer. Det första är intressantare - funderar de på en framtida lagstiftning som skulle reglera konkurrensförhållandena för sökmotorer? Google har ju ett slags de facto-monopol på sökningar i Europa, även om det delvis är vårt eget fel.

Bonneir B-vision köper jobbsökningssajten Workey för att de tror på nischade portaler.

“- Workey är en intressant investering för oss eftersom vi tror mycket pÃ¥ marknaden för nischade sökportaler…”

Fria specialiserade söktjänster har absolut en framtid, men dÃ¥ kanske Bonnier borde börja med att hjälpa Workey att fixa till sin rankingalgoritm. En sökning pÃ¥ bibliotekarie ger som 21:a av 24 träffar en tjänst som Administrationschef i Gymnasienämnden, Jönköping bara för att ordet “bibliotekarie” förekommer i brödtexten.

Workeys sökoptimering är stundtals bedrövlig. Bl.a. saknas ordentliga titel-taggar för respektive yrke. En sökning på barnbibliotekarie via Google ger inte en enda title-tagg med yrkestiteln nämnd. Den enda tjänst som barnbibliotekarie som finns när man söker i Workey har Google ännu inte indexerat.

En sökning på bibliotekarie ger 18 träffar i platsbanken men 24 i Workey. Låt er inte luras att det betyder att det finns 6 fler jobb att hitta Workey. En träff är som vi tidigare nämnt irrelevant, 5 är dubletter och 1 från Adecco är unik och finns däremot inte i Platsbanken förmodligen för att det rör sig om bemanningsföretag. Dagens nyinlagda tjänst 26/9 som bibliotekarie i Botkyrka som finns i Platsbanken finns ännu inte i Workey.

En sökning på bibliotekarie och Botkyrka ger dessutom 90 träffar. Förval är alltså OR i Workey.

Workey har:

1.bristande dublettkontroll.
2.dålig uppdatering av indexet.
3.kör OR som default i sökningen (vilket ingen professionell sökmotor gör idag).
4.ger irrelevanta skräpträffar pga dålig algoritm.
5.tidvis bedrövlig sökoptimering.

Det finns en del för Bonnier att fixa till med andra ord.

Vad är postivit då? Workey kan (och borde självklart) hitta mer än Platsbanken (nu har vi inte jämfört med andra nischade jobbsökarsajter) och inriktningen att jobbsök är viktigt har Bonnier rätt i, men de hade ju kunnat startat en egen från scratch för Workeys teknik imponerar fortfarande inte.

Som gubben ur lÃ¥dan dyker Hubert (Hung-Hsien) Chang upp och självutnämner sig som den tredje bortglömde medkonstruktören av Googles algoritm PageRank samt delaktig i utformandet av Googles affärsplan. SÃ¥ dags nu kanske ni tänker och känner igen det frÃ¥n TV-sÃ¥por där den okände sonen dyker upp och vill ha en del av arvet frÃ¥n sin nyss avlidne far. Hubert Chang har publicerat en egen video under rubriken:”Google truth, the truth of Google’s birth” pÃ¥ Vimeo där han presenterar sin egen syn pÃ¥ saken:

Google truth, the truth of Google’s birth from googletruth on Vimeo.

Så här beskriver han sin inblandning:

“Through intensive collaboration with Larry and Sergey, Google was designed. The plan includes the search engine algorithm, business model, the name of the company, a graduate school like corp culture, the outline of system architecture and Google’s growing path”.

Chang pÃ¥stÃ¥r att han blev erbjuden att “sätta” sitt namn pÃ¥ det paper om PageRank som presenterades pÃ¥ The Seventh International World Wide Web Conference in Brisbane, Australia, 14-18 april, 1998. Han avböjde för att han ville fokusera pÃ¥ sitt avhandlingsarbete istället, vilket han erkänner i efterhand inte var sÃ¥ smart strategi. Han pÃ¥stÃ¥r att han meddelade Page och Brin att de kunde fortsätta själva med Google-projektet sÃ¥ skulle han kontakta dom sÃ¥ fort han var klar med sin avhandling, vilket han blev 2002. När han tog upp kontakten igen verkade de första stegen lovande, men sedan fick han bara svar frÃ¥n en tredje person. Är Chang bara en dÃ¥lig, kanske t.o.m. klantig förlorare, eller har Larry Page och Sergey Brin gÃ¥tt över lik? Döm själva!

“Enriched Content: Concept, Architecture, Implementation, and Applications” heter Hung-Hsien Changs avhandling frÃ¥n 2003.

Google Books har lanserats en API som gör det möjligt att integrera förhandsgranskning (Google Preview), visning av sökresultat från fulltext, sociala funktioner som betyg, recensioner etc.

Framför allt är det förhandsgranskningen som nu används av flera nätbokhandlare (t.ex. Books-A-Million), förlag (t.ex. O’Reilly ) och bibliotek (t.ex. University of California Libraries)

Här kan man se vilka som använder Google Books API och här finns mer info om Google Books API.

Ted Valentin fortsätter att “prÃ¥ngla” ut nya kartsajter och den allra senaste heter Studentrabattkartan och är utvecklad i samarbete med Mecenat.se. Ted har ju i sina tidigare projekt visat att han även kan göra pengar pÃ¥ sina sajter. Detta är första kartsajten utvecklad med ett företag och fler är pÃ¥ gÃ¥ng, enligt hans egen blogg tedvalentin.com:

Andra samarbeten jag hoppas få till stånd under den närmsta tiden är:

* Picknickkartan.se i samarbete med ICA
* Bilkartan.se i samarbete med en motortidning
* Utflyktskartan.se i samarbete med en biluthyrningsfirma

Som vanligt med hans kartsajter kan man recensera ställena som ger rabatt. Jag sa vad jag tyckte om Bowlingcentrum i UmeÃ¥. Ted undrar ocksÃ¥ pÃ¥ sin blogg om vi har fler tips pÃ¥ företagssamarbeten. Hmmm…. Lekparkskartan.se i samarbete med Vi föräldrar? Eller kanske Bibliotekskartan.se i samarbete med Statens KulturrÃ¥d? Pizzakartan.se i samarbete med Sveriges Tomatodlare?

En av våra favoriter bland söktjänsterna är den ledande europeiska sökmotorn Exalead. Nu har man kommit med en uppdatering av sin bildsökning som innehåller flera förbättringar. Gränssnittet har blivit betydligt bättre och är kanske det mest genomtänkta av de stora söktjänsternas för bilder. Träffarna presenteras endast som tumnagelsbilder med uppgift om upplösning under. För man musen över bilderna visas en rad praktiska länkar att följa.

Man kan t.ex. spara bilden med ett enda klick vilket tar tre eller fler klick i Google och de andra. Man kan gå direkt till bilden i originalstorlek (två klick i de andra). Man kan gå direkt till sidan med bilden utan att den visas i en egen ram som i Google och Yahoo. En annan bra sak är att om man sätter markören i sökrutan för att skriva något nytt visas möjligheterna till filtrering. I den rutan kan man direkt välja filter efter storlek, orientering, färgtyp, filtyp och innehåll. Vad gäller det sistnämnda är det bara ansikten som kan väljas och där har Microsofts Live Search dessutom möjligheten att välja Huvud och axlar. Men på det hela taget skulle jag säga att Exalead har den bästa bildsökningen av de stora nu om det inte vore för att man får betydligt färre träffar än hos t.ex. Google.

Windows Live Search har börjat integrera funktioner frÃ¥n Powerset som man köpte 1 juli i Ã¥r. Powerset kallar sig för en semantisk sökmotor och pÃ¥stÃ¥r sig använda “natural language”. Varje gÃ¥ng jag hör detta begrepp osäkrar jag min revolver. Läs gärna Danny Sullivans lÃ¥nga ojande över begreppet Natural Language frÃ¥n 2006.

Danny Sullivan sa följande om Powerset i maj:

“…I beg that you forget you ever heard ‘natural language’ being associated with Powerset. That’s not really describing what they do in comparison to regular search engines”.

Hur som helst sÃ¥ är Powerset’s twist att söka mot Wikipedia och presentera resultat pÃ¥ ett bättre sätt än nuvarande sökmotorer gör. Egentligen är det huvudsakligen tre saker frÃ¥n Powerset som man testar och visar slumpmässigt:

1.När man söker i Live Search Answers får man även träffar från Freebase och ett exempel på hur det kan se ut finns här på Flickr.

2.En mindre ändring, men nog så viktig, är att den beskrivande texten som visas under titeln i sökmotorns träffar från Wikipedia har fräschats upp. Hur texten extraheras från Wikipedia och visas i träfflistan.

3.Man använder nu ocksÃ¥ Powerset’s Factz för relaterade söktermer. Ingen stor innovation precis, men man kan hoppas att den är ännu bättre än andra liknande.

Både funktionen med relaterade söktermer och även att kunna presentera träffar bättre som söker mot faktabaserade webbplatser (som wikipedia och who2) har Ask.com sysslat med på ett förträffligt vis länge. Testa en sökning på James Dean till exempel. Windows Live försöker alltså uppdatera sig och vi får se hur det artar sig ju mer de lägger ut.