Förra veckan föreläste jag pÃ¥ Ã…bo Akademi under titeln: “From editors and authors to users and spammers - a look beyond the hype of web 2.0″. Där stötte jag bland annat pÃ¥ Isto Huvila och Kim Holmberg som är forskare respektive forskarstudent pÃ¥ Ã…bo Akademi i Finland. Isto forskar om information service 2.0 och har lagt ut en nätenkät om hur vi uppdaterar Wikipedia. Har du nÃ¥gon gÃ¥ng uppdaterat informationen i Wikipedia passa pÃ¥ att svara pÃ¥ Istos webbenkät.

Kim Holmberg forskar om webbometri och kan mycket om Second Life. Han har också lagt upp en webbenkät där han vill att bibliotekarier och bibliotekspersonal som använder eller planerar att använda Second Life svarar.

Här kan man läsa mer om den intressanta forskning som bedrivs på Institutionen för informationsvetenskap, på Åbo Akademi, i Åbo naturligtvis, som lika självklart ligger i Finland.

De akademiska biblioteken har i stor utsträckning gått över till att prenumerera på vetenskapliga tidskrifter i elektronisk form. Praktiskt för biblioteken och för studenter och forskare. Men vi som jobbar på akademiska bibliotek har ju någonstans den här gnagande oron att vi i någon diskkrasch eller företagskonkurs ska bli av med delar av vårt elektroniska bestånd av tidskrifter. Frågan är alltså hur man som prenumerant ska kunna försäkra sig om en framtida tillgång till materialet ungefär som om de stod i tryckt form i någon källare.

Om detta har Golnessa Galyani Moghaddam vid Shaheh-universitet i Teheran skrivit ett paper om. Artikeln heter Preserve Scientific Electronic Journals: A Study of Archiving Initiatives och deponerades igår på E-LIS servern (E-prints in Library and Information Science). På denna server lagras både opublicerade och publicerade paper inom ämnet enligt Open Access-modellen. Artikeln ifråga har också publicerats i tidskriften The Electronic Librarys första nummer för i år.

Moghaddam beskriver i texten de olika försök som gjorts av olika institutioner och organisationer för att hitta hållbara lösningar. Nio olika initiativ tas upp: JSTOR, Portico, E-Print repositorier, Open Access-modellen, LOCKSS, OCLC Digital Archive, JISC, PubMed Central och KB e-Depot. En intressant läsning för alla som funderar över de här frågorna.

Ett intressant samarbete mellan ett av Web2.0-världens verkliga flaggskepp, bildlagringssajten Flickr, och ett av de största biblioteken i världen, Library of Congress, har inletts. Än sÃ¥ länge finns “bara” lite mer än 3000 fotografier frÃ¥n bibliotekets samlingar pÃ¥ Flickr. Library of Congress har nämligen en samling pÃ¥ närmare 14 miljoner bilder(!). De tvÃ¥ första samlingarna som lagts ut bestÃ¥r av 1500 nyhetsfoton frÃ¥n 1910-talet och 1615 färgfotografier frÃ¥n 30- och 40-talen.

Bara att de läggs ut på Flickr kommer säkert göra att fler upptäcker dem men man vill också att folk ska kommentera, tagga och göra noteringar på bilderna. Tittar man på några av bilderna upptäcker man att folk redan tagit chansen att göra det. Ett exempel är bilden av den här kvinnan som jobbar med flygplansbyggande i Burbank 1940. Mängder av användare har kommenterat, taggat, kallat den en favorit och det finns 3 noteringar på bilden. Bilden lades ut den 8 januari.

Library of Congress menar uppenbarligen allvar med sin satsning och sin tro på Web2.0. Så här står det på bibliotekets blogg:

The real magic comes when the power of the Flickr community takes over. We want people to tag, comment and make notes on the images, just like any other Flickr photo, which will benefit not only the community but also the collections themselves. For instance, many photos are missing key caption information such as where the photo was taken and who is pictured. If such information is collected via Flickr members, it can potentially enhance the quality of the bibliographic records for the images

Mycket förnuftigt resonerat.
Projektets FAQ
Flickrs presentation av projeket

Intressant läsning på Martin Jönssons blogg på Svenskan där han slår ett slag för yrkesbeteckningen Sökredaktör. Martin berättar att han varit på besök på The Times vars chefredaktör Anne Spackman glatt berättade att de anställd en s.k. sökredaktör. Så här förklaras sökredaktörens arbetsuppgift:

“…förklara för redaktionen hur sökstrukturen pÃ¥ nätet fungerar, arbeta mer med indexerade sidor och se pÃ¥ sÃ¥ sätt till att tidningens artiklar hamnar sÃ¥ högt som möjligt i sökningar pÃ¥ Google, Yahoo och andra sökmotorer”.

Intressant utveckling. Är det sökredaktör och inte webbredaktör det kommer att stå i annonserna från Platsbanken i framtiden? Det ultimata vore en redaktör med kunskap om följande tre saker:

1.sökbarheten via sökmotorerna på nätet dvs. den externa sökbarheten
2.sökbarheten intern på webbplatsen dvs. den interna sökbarheten
3.kunnig på att skriva för läsarna och för sökmotorerna

I punkt ett och två ingår även kunskap om hur folk söker på nätet, söker internt på webbplatser och allmänt sökbeteende.

Utan denna kompetens i en person måste man ha både en webbredaktör/journalist, en informationsarkitekt/användbarhetsexpert och en sökoptimerare anställd som ska kommunicera med varandra. Eftersom extern sökbarhet, intern sökbarhet och innehållet så intimt hänger ihop vore en sökredaktör med kunskap från alla dessa tre områden det ultimata. Problemet är att denna blandade kompetens är sällsynt?

Men en tekniskt intresserad bibliotekarie med bra kunskap om sökbeteende, sökning på nätet, en bakgrund med journalistik och/eller studier i användbarhet (eng. usability) vore kanske ultimat? Jag säger det för att jag ser en framtida marknad för alla dessa bibliotekarier som idag går ut i arbetslöshet. Precis som vi ser en nystartad utbildning till informationsarkitekt på Högskolan i Borås kanske vi om några år för se en utbildning till sökredaktör. Vilken beteckning förresten? Finns inget trevligare namn än sökredaktör?

Ett extra plus i kanten om denne sökredaktör kan flera språk eftersom det ofta är sidor på fler än ett språk som ska optimeras och produceras.

I dagens nummer den 21 mars av DN debatteras i ledaren “Förnya biblioteken” riksdagsgruppens idéskrift “kultur 2.0″ där man berör bibliotekens framtid. Ledaren konstaterar bibliotekens kris med minskade utlÃ¥n och minskande antal besökare.

“…den enkla förklaringen är att nedgÃ¥ngen beror pÃ¥ minskade anslag och försämrad tillgänglighet. Men trenden beror ocksÃ¥ pÃ¥ förändringar i samhället runt omkring”.

Den sänkta bokmomsen och konkurrensen från nätbokhandlarna anges som möjliga orsaker. Sedan konstateras:

“Allt detta har lett till att folkbiblioteken befinner sig i ett slags identitetskris”.

Ledaren visar dock på lyckade exempel som Dieselverkstaden i Nacka som med brett medieutbud och generösa öppettider ständigt stigande besökssiffror. Själv har jag aldrig besökt Dieselverkstaden men elaka tungor (eller kanske avundssjuka tungor) har meddelat mig att det är väl inte så konstigt, de ligger ju strategiskt vid Systembolaget.

Jag minns när Göran Hägg var pÃ¥ besök här i UmeÃ¥ för ett antal Ã¥r sedan (Hans bok “Faust i BoteÃ¥” baseras pÃ¥ hans upplevelser pÃ¥ litteraturvetenskapliga institutionen vid UmeÃ¥ universitet pÃ¥ 70-talet) och lokaltidningen Västerbottens Folkblad intervjuade honom. Hans svarade ärligt och dräpande som vanligt att det är väl inte sÃ¥ konstigt med bibliotekens kris för de har ju aldrig öppet. Jag är böjd att hÃ¥lla med.

När jag befinner mig på mindre orter (och då menar jag mindre i mitt norrlandsperspektiv) brukar jag försöka titta på det lokala bibliotekets öppettider. Jag har nämligen två krav: Det ska gå att memorera tiderna och det ska vara öppet när vanliga genomsnittliga arbetstagare är lediga, dvs. kvällar och helger. Själv brukar jag vistas i den lilla västerbottniska inlandskommunen Norsjö då och då och jag kan inte minnas senast de hade öppet en lördag då jag brukar finnas där.

En liten jämförelse: Jag träffade idag två bibliotekarier från Lindesberg idag vid en föreläsning i Karlstad. Vad har då Lindesberg för öppettider:Måndag - Torsdag 10 - 19, Fredag 10 - 17, Lördag 10 - 14. Japp, jag kan memorera det, men är det öppet när en vanlig arbetstagare är ledig? Tja, 18-19 borde man hinna dit liksom på lördagen 10-14.

Men filialen i Fellingsbro då? Måndag - Tisdag 16 - 19, Onsdag 11 - 13 och 16 - 18, Torsdag 11 - 15. Mycket svårare att memorera. De jobbar t.o.m. delad tur på onsdagar eller katalogisera de böcker inne på kontoret mellan 13 och 16?

Om jag jämför med min lokala ICA-butik i min lilla by Täfteå utanför Umeå där jag är bosatt så är det generösare än biblioteket i Lindesberg: måndag-fredag 10-19, lördag 10-16, söndag 12-16. Är det en adekvat jämförelse? Enligt min mening: ja. I LIndesberg bor nästan 9.000 personer, i Täfteå knappt 1.000.

Den egensinnige och svÃ¥rplacerade författaren Christer Hermansson har i en debattartikel i DN 19 mars kommenterat skriften “Kultur 2.0″. Han säger bl a:

“…biblioteken är en frizon. De är symbolen för ett fritt och öppet samhälle. Biblioteken är oumbärliga förvaltare av vÃ¥rt kulturella arv. De är ett tecken pÃ¥ att vi lever i en civilisation. Ett svenskt samhälle utan offentliga och gratis tillgängliga bibliotek är för mig helt otänkbart”.

Det är bara att hålla med. Han avslutar:

“Alla människor behöver gott bröd, sol, nÃ¥gon att älska och bra offentligt finansierade bibliotek”.

Jag skulle vilja lägga till: tak över huvudet, men det kan ju ett bibliotek med generösa öppettider erbjuda under dagtid.

Och till sist: man pratar om besökare. Har man då räknat alla besökare till det digitala biblioteket också?