Förra veckan spreds nyheten att efter bokmässan i Paris (som inleddes i fredags) skulle den franska boksöktjänsten Gallica 2 visas för världen. Det var den franska kulturministern Christine Albanel som spred denna spännande nyhet. Gallica 2 är ett boksökprojekt som huvudsakligen tillgängliggör inskannade böcker från det franska nationalbiblioteket. 60 000 titlar ska det vara tal om men när alla dessa blir tillgängliga vet jag inte.

Det känns roligt att äntligen se något i drift från de europeiska inskanningsinitiativen som tog fart efter att Google Book Search dykt upp. Särskilt från franska nationalbiblioteket då deras tidigare ordförande Jean-Noel Jeanneney var särskilt framträdande i polemiken mot Google. För exakt tre år sedan idag skrev vi om president Chiracs önskan att se en europeisk (läs fransk) motsvarighet till Google Book Search och nu har den alltså gått i uppfyllelse.

I Gallica 2 finns både dokument som tillhör kulturarvet och sådana som är upphovsrättskyddade. Man kan söka antingen i en enkel sökruta eller använda det avancerade sökformuläret. I det senare finns det många sökval och begränsningar att göra som författare, titel, ISBN, innehållsförteckning, språk, ämne, dokumenttyp, samling, tillgänglighet. Träffarna kan sorteras efter relevans, datum stigande eller fallande, författare och titel. Vet man inte vad man ska söka efter kan man bläddra sig fram med hjälp av ämnen. Klicka då på Themes under Explore från startsidan. På det sättet hittade jag René Descartes Musicae Compendium från 1695 i fulltext t.ex.

Söker man på Jules Verne i Gallica 2 får man 51 träffar och kan titta på tidiga utgåvor av den kände författarens verk. Här har vi titelbladet till vad jag tror är förstautgåvan av Jorden runt på 80 dagar. Förutom att titta på böckerna i webbläsaren kan man ladda ner dem i pdf-format och spara dem eller skriva ut. Jag förutsätter att det inte går med det upphovsrättskyddade materialet. Slutligen ska det sägas att själva inskanningarna är av blandad kvalitet. Vissa är utomordentligt bra medan andra är mer svårläsliga.

LibraryThing har gjort ytterligare svenska bibliotek sökbara. Nämligen Malmö stadsbibliotek, BURK (som ju innehåller svenska folkbibliotek och inte är ett eget bibliotek), KTHB och Göteborgs UB. Norge har också fått sina första bibliotek liksom Nya Zeeland. Danmark fick nyligen 25 nya bibliotek och Australien 28 st.

Tyvärr funkar inte å, ä, ö när man söker ännu men Giovanni Soltoggio har lovat fixa det och kanske får vi snart se mitt eget bibliotek där också: Umeå universitetsbibliotek.

Open Content Alliance (OCA) meddelade nyligen att man tillsammans med Boston Library Consortium (BLC) startat ett stort digitaliseringsprojekt av böcker. I BLC ingår 19 bibliotek från Massachusetts, Connecticut, New Hampshire och Rhode Island i USA och alla bibliotek tillsammans förfogar över 34 miljoner volymer. E-böckerna kommer att vara högupplösta och nerladdningbara. Man kan bara hoppas att de tänker på att det även är viktigt med format som passar handdatorer t.ex. mobipocket (som tyvärr är ett proprietärt format).

Intressant är att BLC väljer att själva bekosta inskanningen av böckerna till en kostnad av 10 cent per sida. Detta med tanke på att Google skulle kunna göra det gratis, men friheten att förfoga över sitt eget material väger tydligen tyngre.

Katie Hafner skriver i New York Times 22 oktober en läsvärd artikel om bibliotekens tveksamheter inför samarbetet med Google och MSN när det gäller digitalisering av böcker. Bl.a. tar artikeln upp denna problematik med att Google å ena sidan erbjuder skanning av böcker gratis, men med kravet att böckerna enbart får ligga på Googles servrar. MSN däremot tillåter att kopior av de inskannade böckerna sprids: “…for academic purposes across institutions”, som Jay Girotto, group program manager, Live Book Search, uttrycker det. Böckerna tillåts inte indexeras av någon annan sökmotor.

Samtidigt deltar Microsoft(!) (och även Yahoo) i samarbetet Open Content Alliance som initierats av Brewster Kahle, Internet Archive. Hafner påstår i artikeln att Google fört diskussioner med Kahle och OCA utan att lyckas nå en överenskommelse. OCA’s sjätte princip lyder så här:

“Copies of the OCA collections will reside in multiple archives internationally to ensure their long-term preservation and accessibility to all”.

Man kan förstå att Google och OCA inte kom överens. New York Public Library och biblioteken vid University of Michigan, Harvard, Stanford och Oxford har inte kunnat motstå frestelsen från Google om gratis inskanning. Medan Boston Public Library, som ingår i BLC, är kritiska. Bernard A. Margolis, president of the Boston Public Library säger:

“We understand the commercial value of what Google is doing, but we want to be able to distribute materials in a way where everyone benefits from it”.

Se gärna en film (5 min) från Internet Archive där bl.a. Brewster Kahle berättar om Open Library. De har satt upp 8 skanningscentran i tre länder (USA, Canada, Storbritannien). Finns också en film (2:42 min) som visar upp dessa skanningscentran. Det kostar 30 dollar att skanna in en bok.

I filmen pratar de om hur dessa digitaliseringsprojekt kommer att vara bra för de fattigare länderna med tanke på den 100-dollarslaptop som MIT utvecklat som ska kunnas använda som en e-boksläsare, enligt Brewster Kahle.

LibraryThing, Listbook och liknande boktjänster får se upp. Nu har det hårt kritiserade (dock inte av användarna) projektet Google Books idag startat en boktjänst de kallar My Library, enligt deras blogg Inside Google Book Search. Om man går in på Google Books, loggar in på sitt Google-konto (eller skapar ett nytt såklart och klickar på länken My Library i övre högra hörnet kommer man dit. Än så länge har inte My Library lika många häftiga funktioner som LibraryThing, men det här nog bara början.

Man kan antingen söka upp böcker i Google Books och klicka på länken Add to My Library eller så kan man välja funktionen import books i sitt bibliotek och lägga till ISBN. Det funkar dock bara på böcker som finns i Google Books, vilket begränsar möjligheterna avsevärt i jämförelse med t.ex. LibraryThing som bl.a. ger möjlighet att importera bokposter både från Library of Congress och Libris.

Man kan exportera i XML-format och spara som RSS-ström.

Nu erbjuder Google Book Search inte bara möjlighet att läsa hela böcker på webbplatsen utan också att ladda ned vissa av dem i PDF-format. Det rör sig om inskannade böcker som det inte längre finns någon som äger copyright till. Vilket man är noga med att poängtera i Google Book Search utvecklarblogg och inte utan anledning med tanke på all kritik man fått utstå.

Hur ska man då hitta böcker som finns i PDF-format? Störst chans har man om man använder det avancerade sökformuläret och klickar i Full view innan man söker. Nu är det här långt ifrån någon garanti eftersom det mesta som finns i fulltext inte finns i PDF-version än. Så det är bara att söka och hoppas.

I utvecklarbloggen finns några länkar med exempel men bara vissa av länkarna leder verkligen till böcker med PDF-nedladdning. Märkligt slarvigt av Google. I alla fall fungerar länken till en utgåva av Dantes Inferno som skannats in vid Harvarduniversitetets bibliotek. Ett annat exempel är en utgåva av Simon Bolivars tal.

I fredags annonserades att det kommit en betaversion av ett nytt LIBRIS Webbsök. För de oinitierade är alltså LIBRIS namnet på den samkatalog där man kan söka efter böcker och tidskrifter som finns vid de svenska universitets-, högskole- och forskningsbiblioteken. Min kollega här på Internetbrus, Lars Iselid, har ingått i en referensgrupp i projektet så han har bett mig skriva något om den nya betaversionen.

De nya funktioner som tillkommit finns listade på en hjälpsida. Med denna som stöd och femton års erfarenhet av biblioteksarbete kastar jag mig in i den nya sökningen. Det utökade sökformuläret innehåller vad det verkar samma sökfält som tidigare men är uppdelat i två delar. Kanske för att det inte ska se så komplicerat ut som det brukar göra i bibliotekarieproducerade sökgränssnitt. Det ser definitivt lite trevligare och modernare ut i nya LIBRIS Webbsök och formulären känns lite vänligare men komplexiteten finns där likafullt. De flesta skippar naturligtvis det här och söker i den ensamma sökraden från startsidan.

Det är när träffarna börjar ramla in som det blir intressant tycker jag. Till skillnad från i den gamla stela träfflistan får man plötsligt en mängd möjligheter att begränsa och arbeta med träffmängden. Om vi börjar med den blå rutan där själva träffarna också redovisas finns det ett par nyheter. För det första är träffarna per default sorterade efter relevans och inte omvänt kronologiskt med det nyaste först. Naturligtvis kan man sortera dem kronologiskt också men förut fanns överhuvudtaget inte relevans som ett sorteringskriterium i LIBRIS. Om det som hamnar överst verkligen är relevant eller inte är naturligtvis svårt att värdera på ett sådant här stadium. En annan möjlighet är att sortera efter hur många bibliotek som har böckerna.

Man kan också gruppera träffarna efter typ, språk och ämne. Av dessa kunde jag inte få språk att fungera men det kommer säkert. Typ är kanske lite kryptiskt men det kan vara bok, artikel/kapitel, film, multimedium o.s.v. Ämnesindelningen bygger på bibliotekens klassificeringssystem och är kanske inte så modern. Jag vet inte om de här grupperingsmöjligheterna kommer att användas flitigt. De överlappas till stor del av alternativen som finns för att avgränsa träffmängden som finns i den gröna rutan till höger.

Den delen känns modern och användbar och påminner mig positivt om Exaleads träfflistor. Här finns alltså också typ, språk och ämne men framför allt författare som ligger överst och utgivningsår som ligger lite längre ner. I synnerhet att få en snabb överblick över de flitigaste författare som skrivit om det som fångas av sökuttrycket känns intressant. De andra avgränsningarna känns mer användbara när man redan från början vet att det är något specifikt man söker. Fast att avgränsa till ett visst språk kan säkert också bli väl använt. Överlag tror jag mer på att folk vill sortera bort vissa träffar eller lyfta fram andra i det här skedet när de har en träfflista än att skriva ett mycket specifikt sökuttryck från början. Det senare är sällan att rekommendera ändå. Det är så lätt att bli för restriktiv och missa mängder av intressanta dokument.

Väl framme vid ett visst dokument i träfflistan finns det också lite mer möjligheter nu. Exempelvis går poster att exportera till referenshanteringssystem genom RIS-formatet och det blir säkert uppskattat av de som är förtjusta i sådant. Möjligheten att få en lista över andra utgåvor av samma dokument finns också här och det är verkligen en bra nyhet. En annan praktisk sak är att man kan välja ett favoritbibliotek i Inställningar. Då markeras i träfflistorna de som finns vid favoritbiblioteket med en visserligen väldigt diskret och liten gråfärgad ikon men ändå.

Nu ska jag sluta skriva. Det finns mycket mer att skriva om men det får vara för nu. Lars Iselid har säkert saker han vill påpeka för mig att jag borde tagit upp och det finns ju möjlighet för honom att göra det med kommentarfunktionen Kanske han kan berätta varför man inte kan lägga in egna recensioner av böcker nu när det här med Web2.0 är så hippt.

Mycket av kritiken mot Google Book Search har kommit från Frankrike. Både den tidigare presidenten Chirac och dåvarande chefen för det franska nationalbiblioteket, Jean-Noel Jeanneney, har uttryckt oro för att engelskspråkiga texter skulle komma att tränga undan de på andra viktiga kulturspråk (läs franska). En annan kritik är att man kör sitt eget race och inte deltar i Open Content Alliance liksom att man pratar om att även lägga ut upphovsrättskyddat material.

Under den senaste tiden har det skett saker som delvis har förändrat bilden av Google Book Search tycker jag och det är att flera europeiska bibliotek nu gått med i projektet. I takt med att skanningen av böcker vid dessa bibliotek kommer igång kommer den anglosaxiska dominansen att bli mindre total.

I lördags kom beskedet att biblioteket vid Universitetet i Ghent i Belgien hoppar med i Google Book Search. Biblioteket i Ghent grundades 1817 och säger sig ha det rikaste beståndet av tryckta böcker från 1600-talets Flandern. Här finns också en mycket omfattande samling på franska.

Veckan innan, den16 maj, kom pressmeddelande om att Google skulle skanna 100 000 böcker vid Universitetetsbiblioteket i Lausanne i Frankrike Schweiz. Det var det första biblioteket med franska böcker som Google fått med. Den 7 mars i år anslöt sig Die Bayerische Staatsbibliothek. Ett oerhört stort bibliotek som grundades 1558 och har närmare 9 miljoner band. Google verkar ha lovat att skanna allt som inte är upphovsrättsskyddat. Så tysk litteratur borde bli väl företrädd i Google Book Search.

Om vi riktar blicken mot Spanien så meddelade det katalanska nationalbiblioteket i Barcelona (Biblioteca de Catalunya) i januari i år att de liksom tidigare biblioteket vid Universidad Complutense de Madrid (sept. 2006) har kommit överens med Google om att vara med i projektet. Sammanlagt har vi nu då ett franskt, ett belgiskt, ett tyskt, ett katalanskt och ett spanskt bibliotek förutom nio amerikanska och ett engelskt bibliotek. Det tar sig ju, eller hur Monsieur Jeanneney?

Den kinesiska söktjänsten Baidu ska tillsammans med Google (som har ägarintressen i Baidu) bygga upp en söktjänst för e-böcker liknande Google Book Search. Baidu har redan ett samarbetsavtal med Peking University som har ett av Asiens största akademiska bibliotek. Google har sedan tidigare ett avtal med Cite Publishing Holding Group att tillgängliggöra 3.000 böcker via deras kinesiska boksökningstjänst och samarbetar med ytterligare ett tjugotal förlag.

Enligt Reuters kommer tjänsten att innebära att användarna för betala för att läsa böckerna, i ett inledningskede åtminstone. Precis som i Europa har det varit en hård debatt från förlagens och författarnas sida om den planerade tjänsten för boksökning.

Är Umeå stadsbibliotek först i landet med att integrera OPAC:en med bibliotekswebbplatsen på minabibliotek.se? Ropa gärna till om ni inte håller med. Webbplatsen lanserades redan 1 februari så vi är lite efter oss här på Internetbrus. Tänkte egentligen göra en intervju med projektledaren Lars Eriksson, men det drog ut på tiden så vi gör en kortare analys istället.

Bibliotek 2.0-anpassningen (eller web 2.0) är än så länge inte så utvecklad, men mer lär väl komma. Det är möjligt att logga in och se sina lån och kommentera vissa(?) av lästipsen, även om jag inte lyckades ta mig till kommentarsfunktionen efter att ha loggat in.

Projektet bedrivs av Umeå stadsbibliotek tillsammans med 5 grannkommuner: Vindeln, Vännäs, Nordmaling, Bjurholm och Robertfors. Läs mer om bakgrunden till projektet och vad som vankas under året. En tydligare integrering av OPAC:en och lästips kommer vi att få se i juni och under året kommer även en community att lanseras.

Positiva saker med Minabibliotek.se är hur bibliotekarierna integrerats i webbplatsen med att ge läs- och lyssnartips på ett mer aktivt sätt. Själv blir jag väldigt inspirerad av Lennart Kilhberg och hans artikel om Musiken som räddade 80-talet, där han skriver kort (alldeles för kort?) om band som Hüsker Dü och Black Flag. Bibliotekarien kommer närmare användaren på nätet och som ett komplement till användarrecensioner á la Amazon eller rena förlagsresuméer, hoppas jag det blir ett uppskattat inslag hos användarna.

Alla nya webbprojekt har ju sina barnsjukdomar. När man “annonserar” för att ladda ner ljudböcker och musik får man ta det med en nypa salt eftersom det är långt från allt som går att ladda ner. Även detta att man tvingas slå in sitt 13-siffriga lånekortsnummer för andra gången när man väl passerat webbplatsen och är inne på själva resursen känns inte användarvänligt, men det är säkert något man jobbar på att försöka lösa.

I detta stadium går det bara att välja att söka i katalogen eller på webbplatsen. Det finns ingen funktion för samsökning av resurser. Men man har på ett föredömligt sätt lagt upp en lista över de databaser som är möjliga att nå via datorn och vilka som finns på biblioteken. Artikelsök som är kopplat mot Mediarkivet går att söka men t ex Nationencyklopedin är bara nåbar på bibliotekens datorer. Långt ifrån optimalt, men ändå ett stort steg framåt.

Det jag paradoxalt nog saknar kanske mest är möjligheten att kunna klicka på Mina bibliotek-loggan var än jag befinner mig för att komma tillbaks till ingångssidan. I övrigt är det bara att önska Umeå stadsbibliotek lycka till och hoppas att fler bibliotek följer efter för användarens bästa och för att bemöta googlifieringen.

14 februari kommer Stockholms stadsbiblioteks satsning på bibliotek 2.0 biblioteket.se att lanseras, enligt Biblioteksbladet.

I måndags publicerades en artikel om arbetet med The European Digital Library på webbplatsen CORDIS som är en informationsportal för forskning och utveckling inom EU. I artikeln som har rubriken Bigger European Digital Library? Tell me more! upprepas det tidigare löftet att sex miljoner böcker och andra dokument ska bli tillgängliga online under de närmaste åren.

Det s.k. TEL-ME-MOR-projektet inleddes i februari 2005 med målet att få med de tio nationalbiblioteken i de nyare medlemsländerna i arbetet med European Library som är en samkatalog för europeiska bibliotek. I samband med detta har innehåll från åtta av de tio nya medlemsländerna också tillförts The European Digital Library. Projektledaren Toomas Schvak berättar att i januari kommer det att finnas 52 samlingar tillgängliga i The European Digital Library varav 41 sökbara och 32 med digitalt innehåll.

Den 7 dec publicerades också Europeiska unionens råds slutsatser och tidtabell för “digitisation and online accessibility of Cultural Material, and Digital Preservation”. Här definieras mål och aktiviteter för medlemsländerna och för Europeiska kommissionen för att göra arbetet med digitalisering och tillgängliggörande så effektivt som möjligt. Rådet trycker på att det är viktigt att koordinera ansträngningarna för att skapa synergier och undvika onödigt dubbelarbete.

Naturligtvis måste man dock ta hänsyn till att man har kommit olika långt i olika medlemsländer. Rådet ställer sig bakom tanken med The European Digital Library som en gemensam och flerspråkig inkörsport till Europas digitala kulturarv som finns utspritt bland medlemsländerna. Med det sistnämnda menar man att de olika digitala samlingarna kan finnas i olika länder och hos olika organisationer men att genom The European Digital Library ska man kunna kunna nå allt.

Här kan man få information om vilka europeiska digitala “skatter” som finns inlagda hittills.

Se även vår tidigare artikel om planerna på European Digital Library.