Det skrivs och spekuleras om att Kina skulle ha blockerat tillgången till de tre största amerikanska sökmotorerna Google, Yahoo och Live.com. Det är lätt att sådant här blir lite uppblåst med pregnanta rubriker, korta innehållsfattiga texter och ingen uppföljning. Därför är jag alltid misstänksam t.o.m. när sökmotorexperten Danny Sullivan skriver om det. Han spekulerar t.ex. i om att det skulle ha att göra med att George Bush träffade Dalai Lama.

Den bästa rapporteringen om incidenten finns tycker jag i det som Rebecca McKinnon skriver i sin blogg Rconversations. McKinnon har arbetat som journalist i Kina och har många kontakter både inom media och bland kinesiska bloggare genom sitt arbete för GlobalVoices. Hennes analyser brukar ha ett annat djup än andra kommentatorer när det gäller just Kina och sökmotorer.

Att det under någon tid i några städer verkligen inträffade att man blev omdirigerad från Google och de andra till myndigheternas anti-pornografiska informationssida och därefter till Baidu (den ledande kinesiska sökmotorn) är ställt utom tvivel. Lika klart är att det var av tillfällig natur. Vad som inte är klart är varför? Det är McKinnon och hennes kinesiska kontakters uppfattning att det förmodligen var så att man kanske uppdaterade programvaran till brandväggen eller helt enkelt ägnade sig åt lite experimenterande. Detta händer med ojämna mellanrum och till synes utan anledning och brukar vara av övergående natur. Kanske var det några brandväggsadminstratörer som ville prova lite grejer bara.

Så är det inget att skriva om egentligen? Nej, det menar jag inte. De kinesiska myndigheterna gör som de vill med åtkomsten till olika webbplatser inifrån Kina så är det bara. Får de lust att spärra tillgången under en tid till några sökmotorer eller omdirigera dem till Baidu då gör de det. Det förtjänar att påpekas om och om igen.

Sedan 4 april har den omåttligt populära Google-ägda videotjänsten YouTube varit oåtkomlig i Thailand. YouTube har spärrats av de thailändska myndigheterna p.g.a. videosnuttar som förolämpat kung Bhumibol Adulyadej. Thailändarna skickade för ett tag sedan en lista på tolv videofilmer på YouTube som de krävde att Google skulle plocka bort. De har också hotat att stämma Google.

Sex av de tolv videofilmerna hade redan tagits bort av Google av andra skäl och nu har man tagit bort ytterligare fyra på listan i enlighet med thailändska önskemål. Två av de tolv har man valt att inte plocka bort eftersom man ansåg att:

“They appear to be political comments that are critical of both the government and the conduct of foreigners. Because they are political in nature, and not intended insults of His Majesty, we do not see a basis for blocking these videos.”

Detta står skrivet i ett brev från Google ställt till kommunikationsminister Sitthichai Pookaiyaudom som gavs ut till pressen i fredags. Sitthhichai har sagt att man inte kommer att driva någon laglig process mot Google. Huruvida YouTube skulle bli tillgängligt igen framgick inte.

Reportrar utan gränser tyckte i förstone när YouTube spärrades att Google gjorde rätt i att inte böja sig för de thailändska önskemålen. Fast man undrade över den inneboende dubbelmoralen som fanns i deras agerande:

“Is it logical to censor pro-democracy websites in China because it is a vital market, and at the same time to oppose the removal of a few videos making fun of the king?”

Nu har Google alltså böjt sig om än inte fullständigt. De omstridda videofilmerna dök upp i anknytning till att en schweizisk medborgare dömdes till tio års fängelse i Thailand. Enligt Sydney Morning Herald var hans brott var att spraya graffitti på bilder av kungen på dennes födelsedag. Time skriver på sin webbplats att personen ifråga senare benådades och deporterades.

En konferens kallad Conference on Global Internet Freedom hölls i US State Departments lokaler i Washington den 30 januari. Det var Global Internet Freedom Task Force (GIFT) som var anordnare och det var deras första konferens. GIFT har etablerats på initiativ av Condoleezza Rice och målen har formulerats så här:

The core aims of the GIFT are to maximize freedom of expression and the free flow of information and ideas, to minimize the success of repressive regimes in censoring and silencing legitimate debate on the Internet, and to promote access to information and ideas over the Internet.

News.com rapporterar frÃ¥n konferensen att de tre största företagen inom söktjänstvärlden, Google, Microsoft och Yahoo, var pÃ¥ plats. Tydligen har företagen vid konferensen uttalat en önskat att fÃ¥ hjälp frÃ¥n den amerikanska regeringen när det gäller hur de ska hantera de här frÃ¥gorna. Man efterfrÃ¥gar “ground rules” för hur man ska bemöta officiella krav frÃ¥n utländska regimer angÃ¥ende implementation av censur och begäran att fÃ¥ ut användaruppgifter. HuvudfrÃ¥gan som enl. artikeln kvarstÃ¥r efter konferensen är när sÃ¥dana krav ska anses legitima sÃ¥ att man ska efterfölja dem. Företrädare för Yahoo och Google menar att sÃ¥dana här moraliska beslut ska inte behöva fattas av dem. Därför behöver de regeringens stöd och hjälp. NÃ¥n att hÃ¥lla i handen?

Andra röster menade att företagen gör frÃ¥gan mer komplicerad än den behöver vara. Amnesty menar att svaret skulle vara en lagstiftning som begränsade möjligheten att bedriva affärer med regimer som bedömts vara “Internet-restrictive”. Detta förslag har varit uppe förut men avvisas av mÃ¥nga som praktiskt ogenomförbart.

FrÃ¥n World Economic Forums Ã¥rliga möte i Davos rapporterar brittiska Guardian om att Googles Sergey Brin har tillstÃ¥tt att det kanske inte var sÃ¥ lyckat att gÃ¥ med pÃ¥ att censurera sin kinesiska sökmotor. Till Guardians reporter Jane Martinson ska Brin ha sagt: “On a business level, that decision to censor… was a net negative.”. Han sade ocksÃ¥ att företaget lidit av att dess rykte hade skadats bÃ¥de i USA och Europa. Men Google och de andra villiga sökmotorcensorerna hÃ¥ller kanske pÃ¥ att bättra sig.

Organisationen Center for Democracy & Technology ska tillsammans med en grupp av företag och människorättsorganisationer utforma riktlinjer för hur t.ex. teknikföretag som opererar utomlands ska hantera yttrandefrihetsproblematiken. Som vi skrivit om många gånger genom åren har flertalet av företagen bakom de viktigaste söktjänsterna som Google, Yahoo och Microsoft vid upprepade tillfällen ådragit sig kritik från t.ex. Reportrar utan Gränser, Amnesty International och Human Rights Watch för sitt sätt att agera. Det är främst hur de har uppträtt i sina kontakter med den kinesiska regimen som har kritiserats. Sökmotorcensuren som har bedrivits av Google och Yahoo i Kina har ju också dokumenterats ganska väl.

Därför är det mycket positivt att just Google, Yahoo och Microsoft är med i den här processen tillsammans med t.ex. Reportrar utan Gränser, Human Righs Watch, Human Rights in China, Committee to Protect Journalists, Berkman-centret vid Harvard Law School och Electric Frontier Foundation. I den här gruppen finns snart sagt alla viktiga organisationer som har rapporterat om just sökmotorcensuren med undantag av Amnesty International. Det som sker nu är att två tidigare initiativ till dialog om de här frågorna, ett från Center for Democracy and Technology och ett från Business for Social Responsibility nu slås ihop och därför blir gruppen så stor.

Vi hoppas att de kommer att uppnå målet som beskrivs så här:

The process - which aims to produce a set of principles guiding company behavior when faced with laws, regulations and policies that interfere with the achievement of human rights.

och

The new combined group, in addition to developing the principles, seeks to advance their effectiveness by establishing a framework to implement the principles, hold signatories accountable and provide for ongoing learning.

Den här processen ska vara klar under 2007 skriver man i pressmeddelandet.

Igår publicerade människorättsorganisationen Human Rights Watch en ny rapport om hur stora IT-företag aktivt hjälper myndigheterna i Kina att bedriva censur av Internet. Race to the Bottom: Corporate Complicity in Chinese Internet Censorship heter den 149-sidiga rapporten som finns gratis tillgänglig i fulltext i både html och pdf-versioner. Huvudförfattare är den välkända f.d. reportern Rebecca MacKinnon som arbetade i över 10 år i Kina och Japan för CNN fram till 2003 innan hon sadlade om. Efter detta har hon varit med om att starta det viktiga medborgarjournalistiska projektet Global Voices Online i sitt arbete för Berkman Center for Internet and Society. Rebecca har också en egen mycket uppskattad och läsvärd blogg som hon kallar Rconversations.

I Race to the Bottom finns en utmärkt översikt över hur Internetcensuren fungerar i Kina och situationen för de kinesiska bloggarna. Detta är ämnen som hon är mycket väl förtrogen med och hon har också skrivit ett kapitel om de kinesiska bloggarna i en ännu outgiven antologi med titeln The Political Promise of Blogging. Hennes kapitel, Chinese Blogs: Censorship and Civic Discourse finns att läsa i en draft version som PDF. MacKinnons tidigare artiklar var f.ö. viktiga källor när jag skrev min rapport för Demokratiinstitutet (Bloggar, censur och yttrandefrihet: Exempel från Kina och Iran) i våras.

Huvuddelen av Race to the Bottom består av en jämförande analys av sökmotorcensur och fyra fallstudier av hur multinationella IT-företag går den kinesiska regimens krav på censur till mötes. Bland företagen ifråga finns de tre som har de största sökmotorerna - Google, Yahoo och Microsoft - och de har flera gånger tidigare pekats ut av t.ex. Reportrar utan Gränser. Det fjärde företagtet är tyvärr svenskt (även om det köptes för en tid sedan av Ebay), nämligen Skype. I rapporten finns också dokumenterat i appendixen Human Rights Watchs brev till företagen och deras svar. I pressmeddelandet om publikationen av rapporten redogör organisationen för vilka principer som bör vara vägledande för lagstiftning angående företagens ansvar att upprätthålla mänskliga rättigheter.

No user data should be stored in jurisdictions where there is a strong record of punishing individuals for exercising basic rights such as freedom of expression
Companies should not take on the role of active censors
Companies should be prohibited from complying with oral, undocumented requests from the authorities for censorship of political speech
Companies should make public on their websites when a government has forced them to censor political speech
When a search returns no results, or only censored results, companies should be required to clearly inform users
Legislation should be adopted by all countries and should apply to companies operating in all countries

Kommer något av de utpekade företagen att fästa något avseende vid Human Rights Watch rapport och deras rekommendationer?

Ett flertal viktiga människorättsgrupper har ställt sig bakom ett förslag till lagstiftning avsedd att hindra amerikanska teknikföretag frÃ¥n att “samarbeta” med länder som t.ex. Kina i dessa länders försök att strypa yttrandefriheten pÃ¥ nätet. Det rör sig om den amerikanske politikern Christopher Smiths Global Online Freedom Act of 2006 som denne framlade för representanthuset i mitten av februari. Nu har 14 organisationer som t.ex. Reportrar utan gränser, Amnesty International, Committee to Protect Journalists och Human Rights Watch gemensamt yttrat sitt stöd. Ett antal punkter i skrivelsen berör sökmotorers agerande. Här är nÃ¥gra exempel frÃ¥n sektionerna 201-203:

Any United States business that creates, provides, or hosts any Internet search engine may not locate that search engine with a designated Internet restricting country.

Any United States business that creates, provides, or hosts any Internet search engine may not alter the operation of such search engine with respect to protected filter terms either— (1) at the request of, or by reason of any other direct or indirect communication by, of a foreign official of an Internet-restricting country; or (2) in a manner intended or likely to produce different search engine results for users accessing the search engine from within an Internet-restricting country as compared to users elsewhere.

Any United States business that creates, provides, or hosts an Internet search engine shall provide the Office of Global Internet Freedom, in a format and with a frequency to be specified by the Office, with all terms and parameters submitted, entered, or otherwise provided by any foreign official of an Internet-restricting country, that are used to filter, limit, or otherwise affect the search engine results of searches by other users/results provided by the search engine when used by other users.

Denna Global Online Freedom Act of 2006 har mött en hel del kritik för att vara fullkomligt orealistisk och rent av arrogant men har lovordats av andra. Texten till människorättsgruppernas yttrande från den 18 juli finns här. I denna är alla de tre största sökmotorföretagen Yahoo, Google och Microsoft utpekade. Personligen har jag mycket svårt att tro att förslaget skulle gå igenom.

Reportrar utan gränser publicerade i förrgår en undersökning hur sökmotorcensuren slår i Kina. De testade sökmotorerna är den inhemska Baidu och de kinesiska versionerna av Yahoo, Google och MSN. För de tre amerikanska sökmotorerna är det alltså frågan om de som finns inom domänerna Yahoo.cn, Google.cn och Msn.com.cn.

Metoden som använts har varit att söka pÃ¥ sex “subversiva” söktermer - Falungong, 6-4 (=4 juni dvs datumet för massakern pÃ¥ Himmelska fridens torg), Human rights, Press freedom, Tibet independence och Democracy. Sedan har man granskat de tio första träffarna frÃ¥n sökmotorerna pÃ¥ dessa sökningar och indelat resultaten i vad man kallar auktoriserade och icke-auktoriserade informationskällor. Med icke-auktoriserade menar man sÃ¥dana som inte är godkända av myndigheterna i Kina. Det antar jag betyder att de är blockerade i The Great Firewall of China.

Så hur utföll undersökningen? Tja, det verkar som att Yahoo som funnits längst i Kina är de som har den striktaste censuren. De returnerade endast 2% icke-auktoriserade källor vilket faktiskt är färre än t.om. kinesiska Baidu som returnerade 5% sådana källor. Google.cn kommer sedan med 17% och betaversionen av MSN i Kina med 22%. Som en jämförelse är siffran i Google.com 72%.

Unikt för Baidu och Yahoo är att de till råga på eländet straffar sökarna när de använder vissa av sökuttrycken. Det får nämligen effekten att man får ett felmeddelande och därefter inte kan använda sökmotorn på en timme! Det spelar ingen roll om man använder ofarliga sökord, det kan tydligen inte häva blockeringen. Detta händer faktiskt i 50% av sökningarna i både Baidu och Yahoo. I Baidu får man därutöver inga träffar men ingen efterföljande spärr i en tredjedel av sökningarna. På det sättet är Baidu något generösare än Yahoo. Det är inte utan orsak som rubriken till artikeln på RSFs webbplats är Yahoo! clear worst offender in censorship tests on search engines.

National union of journalists uppmanar sina 40.000 medlemmar att bojkotta alla Yahoos tjänster med anledning av att Yahoo tidigare lämnat ut uppgifter om journalister och andra demokratiaktivister i Kina, som senare lett till fängslanden av dessa i Kina. Ett exempel är fängslandet av den kinesiske journalistenShi Tao.

Idag utkommer en ny rapport frÃ¥n Demokratiinstitutet i Sundsvall som är skriven av en av de tvÃ¥ redaktörerna pÃ¥ Internetbrus. Det var Jesper Strömbäck pÃ¥ Demokratiinstitutet som föreslog att jag skulle skriva nÃ¥got om bloggar och demokrati och resultatet blev “Bloggar, censur och yttrandefrihet: exempel frÃ¥n Kina och Iran”. Jag tar mig friheten att saxa nÃ¥gra rader ur Jespers förord:

På bara några få år har fenomenet med bloggar och bloggande gått från att vara fullständigt okänt till att bli ett allt viktigare fenomen. Enligt vissa har bloggarna förutsättningar att på ett grundläggande plan förändra samhällets kommunikationsprocesser och att radikalt stärka demokratin genom att vidga yttrandefriheten. Enligt andra är bloggandet ett intressant men i huvudsak övergående fenomen. Diskussionen känns igen från när Internet började växa fram för cirka femton år sedan.
Vad som emellertid ofta glöms bort är vilken betydelse Internet i allmänhet och bloggandet i synnerhet kan ha i diktaturer och i samband med demokratiseringsprocesser i olika länder. Vad vi än tror om bloggandets betydelse i avancerade demokratier som USA och Sverige, är det nämligen ett faktum att bloggandet har erbjudit nya möjligheter för människor i diktaturer att uttrycka sina åsikter, ta del av andras åsikter och att knyta kontakter. Bloggandet har i sådana länder erbjudit en vidgad yttrandefrihet. Men det är också en yttrandefrihet som befinner sig under ett hårt tryck från de repressiva regimernas försök att kontrollera och censurera bloggarna.

Några kapitelrubriker i rapporten är:

Bloggar, medborgarjournalistik och participatory media
Internetcensurens mekanismer
Att kringgå Internetcensur
Kina – bloggare bakom The Great Firewall
Den kinesiska bloggsfärens framväxt
Förgrundsgestalterna Isaac Mao och Michael Anti
Engelskspråkiga bloggar som bygger broar
Underhållning, IT, erotik och protest
Iran – fönster, broar och kaféer i Weblogistan
Fallet Motallebi, kvinnorna och vicepresidenten
Klimatet hårdnar i Weblogistan
Bloggvåren som kom av sig

Rapporten kan beställas från Demokratiinstitutets webbplats och priset är inte så avskräckande - 50 kr.

Flera större nyhetsbyråer som Reuters, AFP, Interfax och DPA rapporterar idag om att man inte kan komma åt Google.com inifrån Kina sedan några dagar. I princip är informationen hämtad från Reportrar utan gränser som igår publicerade ett pressmeddelande om blockeringen av den internationella versionen av sökmotorn Google. Man sätter naturligtvis detta i samband med lanseringen av den censurerade kinesiska versionen av Google som skedde tidigare i år. Man fruktar helt enkelt att tillgången till den amerikanska Google.com-versionen nu håller på att fasas ut. Om det verkligen är så är för tidigt att säga. En representant för Google i Kina, Cui Lin, har sagt till nyhetsbyråerna att de påbörjat en utredning om vad som hänt.

Uppenbarligen berör de nya inställningarna i den kinesiska brandväggen även Google News och i viss utsträckning Gmail. RSF rapporterar också om att de kinesiska myndigheterna verkar ha lyckats delvis neutralisera funktionaliteten hos program som UltraSurf, Freegate och DynaPass. Dessa program har många användare inne i Kina som vill komma runt brandväggarna. Reuters citerar någon som säger att e-posttrafiken mellan Kina och omvärlden har minskat mycket kraftigt under de senaste två och en halv veckorna. Enligt en artikel i Financial Times den 12 maj har det också varit problem att komma åt Hotmail-konton och använda Messenger i Kina.

De nya censurproblemen för de kinesiska internetanvändarna dyker ironiskt nog upp i nära anslutning till den 17:e årsdagen av massakern på Himmelska Fridens torg i Beijing 4 juni 1989. Ytterligare en ironi är att International Press Institute för någon vecka sedan antog en resolution som fördömde Kinas internetcensur och uppmanade de kinesiska myndigheterna att upphöra med den. Som många andra tror jag att den kinesiska regimen inte bryr sig ett skvatt. Minnet av händelserna på Himmelska Fridens torg hålls i alla fall vid liv genom Internet menar Xiao Qiang (som bl.a. är redaktör för bloggen China Digital Times) i en intervju med New America Media.