Googles frågetjänst Google Answers lanserades i april 2002 och har levt en undanskymd tillvaro. Man har kunnat skriva in frågor som tagits hand om ämnesexperter som skickat svar i sin tur. En enkel idé som använts och används en hel del av specialiserade frågetjänster och även av biblioteken i Sverige. Problemet med Googles variant var att det kostade pengar att få svar, även om man själv kunde bestämma hur mycket man var villig att betala. Runt 500 experter arbetade med Google Answers och svaren fick man för det mesta inom 24 timmar. Men under den här veckan har Google valt att stänga sin frågetjänst. Man kan dock fortfarande läsa de frågor och svar som finns.

Samtidigt som Google väljer att lägga ner sin frågetjänst är det tydligt att Yahoos gratisvariant är en mycket lyckosammare satsning. Här har man också tagit steget att i de vanliga träfflistorna visa relevanta frågesvar från Yahoo Answers för sökuttryck där det finns sådana. Detta har skett gradvis under november efter vad jag förstår och ger en lite personligare känsla i träfflistan. Rubriken för de här träffarna i listan är Shared by Yahoos.

Yahoo tror så mycket på sin frågetjänst att de genom sin utvecklarblogg inbjudit experterna som jobbat med Google Answers att komma till Yahoos frågetjänst istället. Man har t.o.m. satt upp en särskild diskussionsgrupp för s.k. exGARs eller f.d. Google Answers Researchers.

Yahoo har lanserat en egen frågetjänst under det självklara namnet Yahoo Answers trots att man redan har Yahoo Experts(!). Liknande tjänster har funnits (AskMe och Abuzz) och finns fortfarande (Google Answers, Wondir, Allexperts, Answerbank). “Svaret finns där ute” [PDF] är en artikel jag skrev i ämnet publicerad i Datormagazin nr 9-2002 . Sedan dess har både Abuzz, som köptes av New York Times, lagts ner liksom AskMe, menWondir kommit till.

Yahoo Answers bygger på att man registrerar sig själv för att kunna svara på eller ställa frågor eller bara läsa andra frågor och svar. Genom att svara på och ställa frågor får man olika poäng. Även beroende på vad den som ställer frågan anser vara kvaliteten på frågan eller hur snabb du är på att svara. Svaren är tyvärr begränsade till 300 tecken, vilket gör att man inte kan ge särskilt mycket fördjupande svar. Här finns en tabell över vilka aktiviteter som kan ge dig som användare visst antal poäng. Det går bara ranka de svar man får på egna frågor men inte andras svar som i Allexperts. För att undvika att Yahoo Answers manipuleras är det väldigt enkelt att rapportera “skräp”. Både AskMe på sin tid hade och Wondir har samma funktioner som Yahoo Answers.

Dessa typer av tjänster som Yahoo Answers och Wondir gynnar dock i längden snabba, korta, ofta ytliga svar vilket Greg Linden också påpekar i sin blogg .

Vill man höja kvaliteten på svaren, även om svarstiden ibland ökar, är det bättre med lösningar som Google Answers där erkänt duktiga människor får betalt att svara för att de som frågar valt att betala för kvalitativa svar. Likaså Fråga biblioteket där yrkeskunniga bibliotekarier tack vare dina skattepengar ger professionella, djupdykande svar helt gratis. Här kan du läsa en utvärdering av Fråga Biblioteket [PDF] gjord av Jakob Harnesk.

Answers.com, tidigare Gurunet, har köpt frågetjänsten Brainboost med ambitionen att integrera söktjänsten i Answers egna produkter. Brainboost bygger sin sökmotor på natural language processing (NLP) och presenterar sökresultatet genom att extrahera korta utdrag från webbsidorna i själva träfflistan. Ungefär som är fallet i söksyntaxen define: i Google.

I motsats till Gary Price på Search Engine Watch har jag varit mycket positiv till Brainboost och tycker att det är den bästa sökmotorn hittills med ambitionen att vara en maskinell frågetjänst. Betydligt bättre än Ask Jeeves som en gång i tiden försökte sig på att vara en frågetjänst (vilket ju också hörs i namnet), men istället har Ask Jeeves utvecklats bl.a. genom uppköpet av Teoma till en fullfjädrad sökmotor.

Gary Price kritiserar Brainboosts urval av källor, vilket det ligger mycket sanning i, men genom att integrera tekniken från Brainboost på de källor Answers valt ut kan sammanslagningen bli en riktig hit. Skulle Answers sedan på ett effektivt sätt kunna koppla betalkällor (ungefär som tanken är med Yahoo Subscriptions) till Answers gränssnitt vore det ett utmärkt sätt att förbättra tjänsten och att även kunna finansiera Answers.com. Man ska dock komma ihåg att Answers.com bara inriktar sig på att svara på engelska från källor författade på det engelska språket? Får vi se en svensk mostvarighet någon gång månntro?

Gary Price exemplifierar också med frågor han inte får något bra svar på. Självklart får man inte bra svar på allt men förvånansvärt många bra svar får man på inte allt för svåra frågor (om vi bortser från källkritiken). T.ex. When did Frank Zappa die and Why? och Who invented the light bulb?

Läs mer om köpet i ett pressmeddelande från Answers.com.

Efter tre års testande och utveckling lanseras nu på allvar frågetjänsten Wondir. Enligt pressmeddelandet har man 60 000 registrerade användare och mer än 100 000 personer har redan besvarat frågor i Wondir. Gränssnittet består av två gröna fält med rubrikerna Got Questions och Got Answers. Vill man ställa en fråga skriver man in den i den övre rutan och klickar på Ask. Träffbilderna varierar beroende på om frågan ställts förut eller en liknande fråga ställts.

Jag frågade vilken som var den bästa sökmotorn. Som svar fick jag under rubriken People To Ask en lista på personer med epostadresser som på något sätt ansågs kvalificerade att svara på frågan av Wondir. Under detta kom Related Questions with Answers där liknande frågor med svar presenterades. Där fick jag veta under en fråga att det förmodligen var bäst att använda metasöktjänster eftersom de skulle kombinera det bästa av alla de ingående söktjänsterna. Detta anser ju vi på Internetbrus vara en myt och jag ställer mig tveksam till ett av de exempel på metasöktjänster som föreslogs - Dogseek. Det är en sökmotor som indexerar webbplatser som handlar om hundar och är helt klart intressant för de som älskar hundar men någon metasöktjänst är det ju inte (förmodligen menade personen Dogpile). En annan fråga jag ställde var vilken huvudstaden i Togo var. Efter en stund hade någon svarat att det var Benin, vilket är namnet på ett av grannländerna…

Förutom dessa svar får man träffar från nyhetssöktjänsten Topix.net (News Articles), träffar från en metasökning (Web Resources) och om det finns nyhetsgrupper och e-postlistor. Har man lust att delta i Wondir genom att svara på frågor kan man titta i det nedre gröna fältet, där obesvarade frågor tickar förbi. Ser man en fråga som man har svaret på kan man klicka på den 0ch besvara den i ett formulär. Alla svar är naturligtvis inte seriösa och inte frågorna heller men åtminstone är det ganska underhållande att tillbringa en stund på Wondirs webbplats. Ett exempel: How can I stop my 3 chiwahwas from barking each time the doorbell rings? Svar: Disconnect the bell.

Brainboost är en maskinell frågetjänst som påstår sig använda Natural Language Processing samt maskininlärning för att svara på frågor ställda i naturligt språk. Genom att extrahera den text som innehåller svaret från respektive webbsida och presentera detta i träfflistan har Brainboost skapat en söktjänst värd mer uppmärksamhet. Den 8 mars aviserades att Brainboost bytt gränssnitt och tagit patent på sin teknik som man kallar AnswerRank. Dessutom har ett NASA-sponsrat projekt börjat använda sig av Brainboosts teknik.

Jakob Nielsen, känd usability-guru vars ord och påstående på den egna webbplatsen Useit.com nagelfars av ett otal människor intresserade av olika aspekter kring webdesign, påstår att “folk doppar sina tår” i webbplatser med hjälp av internetsökmotorer. Detta snarare än att gå direkt till en webbplats. Nielsen menar helt enkelt att användarna interagerar med webbplatser med sökmotorerna som gränssnitt istället för att verkligen besöka dessa enskilda webbplatser. Detta anser Nielsen vara ett nytt beteendemönster de senaste åren.

Nielsen är känd för sin puritanska syn på webdesign och har både sina bejakare och belackare. Oavsett vilken kategori man tillhör tål det alltid att tänkas på vad Nielsen säger.

Nielsen menar vidare att användarna snarare söker svar i större omfattning än tidigare istället för att använda sökmotorer för att hitta nya intressanta webbplatser. Han nämner att Ask Jeeves tidigare var en form av frågor-svar-sökmotor. Brainboost nämns inte, som är ett utmärkt exempel på hur en sådan modern sökmotor kan utformas med förvånansvärt bra frågor-svar-resultat.

Nielsens egna tester under 2004 har visat att användare startade i en sökmotor 88% av gångerna de fick en uppgift att lösa på webben.

Jakob Nielsen säger att det här är goda nyheter för sökmotorer och för användarna som kan hitta svar bara genom att titta igenom några träffar och slippa tråckla sig igenom webbplatser med konstig design och dålig navigation. Men knappast bra för webbplatser. Citat:”Det finns lite värde i att svara på frågor från användare som inte vet eller bryr sig om vem som gör detta”.

Dessa användare som “doppar sina tår” i din webbplats kallar Nielsen för snyltgäster, som inte gör någon skada men som är värdelösa för optimeringen av en webbplats. Det är de lojala användarna som är viktigast, vilket Nielsen påstod redan 1997. Kontentan är att inte skapa innehåll anpassade för snyltgäster utan för de lojala besökarna.

Läs Jakob Nielsens artikel om sökmotorer som frågor-svar-maskiner.

Gary Price skriver på sin blogg Resourceshelf om en ny söktjänst kallad Kozoru vars grundare John Flowers tycker att dagens söktjänster jobbar enliget devisen:”mer är bättre”, medan Kozoru är tänkt att jobba enligt devisen:”korrekt är bättre”. Kozoru vill nämligen svara på frågor i naturligt språk precis som Ask Jeeves en gång i tiden försökte göra och som Brainboost är ensam om att lyckas riktigt bra med idag.

John Flowers är, som sig brukar hos nya uppstickare, kritisk till dagens söktjänster som bara rangordnar en mängd sökträffar där de mest viktiga ska hamna högst upp. Många söktjänster har angripit detta problem genom att använda nya sätt att visualisera träffar, varmt påhejade av förståsigpåare. Vad spelar dessa nya visualiseringstekniker för roll om träffarna ändå inte är korrekta och för många? Flowers menar att datorer är fenomenala på att förstå matematik, men när det gäller naturligt språk som inte alltid följer logiska regler är det värre.

Det här är på inget sätt en ny problematik utan tidiga sökmotorer som både Excite och Infoseek gjorde sina försök att komma längre än vanlig sökordsmatchning och försöka förstå semantiken bakom sökorden. Hittills har alltså sökmotorerna tagit en genväg genom att använda länkanalys-tekniker, men det har visat sig vara otillräckligt. Särskilt med tanke på all manipulering av sökmotorerna. Flowers har översatt 980.000 engelska ord till ettor och nollor och tänker sen bygga upp en kunskapsbas med hjälp av ordlistor och även encyklopedier. Att jobba med ordlistor m.m. är inget nytt hos datalingvister. Hapax var, och är fortfarande, ett svenskt försök av datalingvisten Eva Ejerhed att hitta lösningen till bättre söktekniker i språket.

Flowers har inte den traditionella datornördens bakgrund utan har examen i filosofi och engelska. Till sin nystartade firma, belägen utanför Kansas City, har han dock lyckats knyta en av grundarna till Ask Jeeves: David Wharten. I The Johnson County Sun beskrivs Flowers bakgrund något tillrättalagt om hur hans familj fann sig själva i Sydostasien och hur Flowers kom hem med ”lösningen”. Något man får ta med en nypa salt, naturligtvis. Särskilt då det inte ens finns en färdig produkt som beräknas finnas ute först om 9-12 månader. Att David Wharten valt att hoppa på detta projekt gör det ändå intressant liksom att herr Flowers förstått att korrekta svar får man bara om man förstår språket.

Gigablast har nu anpassat sig för att svara på frågor, framför allt med hjälp av Giga Bits-funktionen för relaterade sökningar. Frågan Who invented the baromter? presenterar alternativa svar i Giga Bits-funktionen i den ljusblå rutan. Mellan sökfältet och träfflistan meddelas att de två orden who och the ignorerades, vilket är en mycket vanlig förenklad teknisk lösning när man försöker skapa frågetjänster. Vi provade några frågor både i Gigablast och i den utmärkta frågetjänsten Brainboost.

What’s the weather in Mumbai? Gigablast och Brainboost

Who killed Lee Harvey Oswald? Gigablast och Brainboost

Where was Rosa Luxemburg born? Gigablast och Brainboost

Någon verklig utmanare till frågetjänsten Brainboost känns inte Gigablats Question Answering som. Brainboost både extraherar svarstext i själva träfflistan, ger kanske inte alltid bättre men tydligare svar och genom möjligheten att begränsa till webben eller nyheter så kan Brainboost också ge mer aktuella svar. Gigablast index är fortfarande beklagligt dåligt uppdaterat vilket våra tester på Internetbrus bland annat visat. Vi välkomnar ändå Gigablasts höga ambitioner.

Ask Jeeves var länge en av få maskinella frågetjänster som försökte svara på frågor och inte bara enstaka sökord. En gång i tiden dök Ask Jeeves till och med upp när man ställde frågor i Altavista. Det är nu länge sedan den första hypen av maskinella frågetjänster och Ask Jeeves prioriterar numer sökmotorträffarna från Teoma i sin egen söktjänst. Men den som trodde att de maskinella frågetjänsternas tidevarv var över har fått svar på tal genom Brainboost. I motsats till Ask Jeeves som använder en stor databas av fördefinierade svar på frågor (förutom sökmotorträffarna från Teoma) analyserar Brainboost semantiken i frågorna med hjälp av Natural Language Processing och maskininlärning.

Min första fråga lyder: How tall is Alain Giresse? Och vips får jag svaret serverat: 1.63 cm. Svaren extraheras nämligen från själva webbsidan och presenteras i träfflistan. En naturlig följdfråga blir naturligtvis hur gammal den franske storspelaren från fotbolls-VM 1982 har blivit? Svaret blir missvisande 28 år och det visar sig att det hänvisar till målvakten Christophe Revault som år 2000 köptes av franska Toulouse vars dåvarande tränare var Alain Giresse. När jag frågar: What is Alain Giresse doing today? så får jag veta att Alain 1999 ställer FIFAs Joseph Blatter mot väggen med några skjutjärnsfrågor. Väljer man att söka på Senaste nyheter istället för Webben och förkortar frågan till: Alain Giresse? så får man veta att han är påtänkt som Nigerias landslagscoach.

Brainboost vet varför Jean-Paul Sartre inte tog emot nobelpriset i litteratur och varför Frank Zappa dog och när. Klart godkänt till Brainboost. Glöm dock inte bort att kolla källan innan ni godtar svaren.

Säkert har ni stött på frågeställningar som kan vara väldigt svåra att få något bra svar på i Googles sökmotor. Till exempel:”Vem är snyggast i Westlife?” eller “Varför är bananerna raka?”:-) Nu finns chansen att få svar från verkliga människor i Googles frågetjänst:
“Google Answers” som lanserades torsdagen den 18 april. Men det kostar. Det finurliga är att du kan påverka själv vad du vill betala. Allt mellan 4 amerikanska dollar till 50 dollar. Ju mer du betalar ju större chans att få ett bra och snabbt svar. Förhoppningsvis.

Men vem svarar då? Google har själva engagerat vad de kallar “researchers” vars sökkunskaper testats innan de fått jobbet. Du kan själv sedan betygsätta de svar du får och en “forskare” som får för dåliga betyg får inte behålla jobbet. Förutom “forskarens” svar kan man också få kommentarer från registrerade användare. Den som vill veta mer om frågetjänsten kan läsa Google Answers FAQ. Ja, din fråga ligger fritt på nätet, men ingen kan se att det är du som ställt frågan. I fall du skulle vilja fråga hur man tankar en bil eller byter en glödlampa i taket:-)