I en undersökning gjord av Carat Insight på uppdrag av iProspect [PDF] utfrågades 2500 slumpmässigt utvalda internetanvändare över 15 år från respektive nordiskt land: Sverige, Norge (538), Danmark, Finland, om deras internetvanor och sökbeteende. Undersökningen genomfördes under februari-mars 2008 med hjälp av undersökningsmetoden CAWI - computer-assisted web interviewing. Vad gäller svenskarnas vanor på Internet kom man fram till följande:

90% av svenska internetanvändare nyttjar sökmotorer minst en gång i veckan.

55% av svenska internanvändare nyttjar sökmotorer minst en gång per dag.

90% av svenska användarna nyttjar Google, ca 35% Eniro, ca 25% MSN, ca 14% Yahoo, Altavista ca 11%.

60% av de svarande använder mer än en sökmotor.

Resor, film, musik och hemelktronik är de populäraste områden att söka efter. 70% av alla som letar efter resor och hemelektronik börjar sin köpprocess i en sökmotor.

OBS! Enligt iprospect.no har man sammanlagt frågat 2038 personer och inte 2500 som iprospect Sverige påstår.

Den finska och danska undersökning som påstås existera har jag inte hittat. Däremot finns en norsk här: iProspect undersøkelse om andre mediers påvirkning til bruk av søkemotorer i Norge.

Den svenska och norska undersökningen har inte riktigt samma frågeställningar. Vad man velat ha hade varit en gemensam sammanställning för alla nämnda nordiska länder med samma frågor och jämförelser. Påståendet: “60% av respondenterna använder fler sökmotorer än bara en för att hitta det man letar efter” hittar man inga siffror med staplar på. PDF-dokumentet tar slut. Rörigt iProspect, men länkningar lär ni få.

I Danmark surfar man danskt, är en del av kontentan i den omfattande undersökningen “Danskernes brug af internettet” genomförd av Foreningen af Danske InternetMedier (FDIM) som publicerades i april i år (2008).

• 9 av 10 danskar (16-74 år) - 89% - har tillgång till internet, dvs. 3,5 miljoner som har och 400.000 som inte har.
• I genomsnitt använde danskar över 15 år internet 22 timmar under januari 2008 vilket blir 43 minuter om dagen. TV användes i genomsnitt 148 minuter om dagen och 173 minuter till radio
• Kvinnor som använder internet ägnar två timmar mer per månad åt internet än män. Lite fler män använder dock internet. När det gäller olika inkomstgrupper använder alla lika lång tid på nätet.
• Användningen av webbläsare i Danmark: MSIE 7.x, 55%, MSIE 6 33%, Firefox 2 10%, Safari 1 %, Övr 1%
• Födelningen mellan operativsystem hos internetanvändare i Danmark: Windows 97%, Mac 2% och Linux mindre än 1%.
• 93% av besöken på danska sidor görs av danskar. 7% är utländska besök. Av dessa s.k. utländska besök (utländska IP-nr) är 62% danska. 9% av dessa är danskar på resa. 38%
  är utlandsdanskar oftast från Norge, Sverige, Tyskland eller Danmark. 14% är är danskar i Danmark men som av tekniska skäl finns på en utländsk IP-adress.
• Endast 5 av de 20 populäraste sajterna danskar besöker är utländska: Google, YouTube, Microsoft, Wikipedia och Yahoo. Alltså 64% danska sajter och 36% utländska. Två tredjedelar av den tiden man lägger på internet sker på danska sajter. 23% av dessa 36% utländska är Google, medan 13% är övriga utländska sajter som Wikipedia, Yahoo, Facebook m.fl.
• I januari besökte 86% av alla danska internetanvändare Google. Det innebär 68% av alla danskar över 15 år, dvs. 3 miljoner danskar. I genomsnitt besöktes Google 23 gånger var i januari, dvs. 70 miljoner gånger - på en månad!
• 11% av danskarnas tid på internet läggs alltså på Google.com eller Google.dk. Utöver sökmotorn innefattas bl.a. gmail, Google Docs, Googl Maps. 50% av tiden går åt till sökningar, 6% till Gmail och resten till de andra mindre tjänsterna.
• De 10 största sajterna mätt i antal danska användare

  1. Google
  2. krak.dk
  3. DR
  4. TV2
  5. Youtube
  6. Eniro
  7. De Gule Sider
  8. MSN
  9. Ekstra Bladet
  10. Microsoft

• De 5 största sajterna bland danskarna mätt i antal sidvisningar

  1. Google
  2. Arto
  3. Facebook
  4. Travlan
  5. TV2

• Kvinnor surfar mest på kvinnotidningar, shopping och män surfar på teknik, it, byggvaror, manstidningar som fhm.dk och vmax.
• Främst använder danskarna internet för följande tre saker:

  1.sökmotorer och portaler, främst Google, MSN, Jubii, TDC Online, Yahoo och
  Forum.

  2.mediasajter, t ex dr, tv2, jv.dk, tv3.dk

  3.sociala nätverk, dating och web 2.0-tjänster, t ex dating.dk, scor.dk og love.dk, Facebook, Myspace, Arto.dk, Youtube, Wikipedia og DKBN, 123hjemmeside, blogger.com/blogspot.com.

• 18 % av danskarna dejtar på nätet!

Hur har undersökningen då gått till? Det kan man läsa mer om framför allt på sidan 44 i den 64 sidor långa rapporten [PDF].

Jag ska inte säga att jag har superkoll på svenska podcastvärlden men What’s Next måste höra till de absolut vassaste just nu, bortsett från Sveriges Radio. Jag tränar för tillfället inför en halvmara och det ger mig ypperliga chanser under mina rundor att lyssna på podcasts som man annars har svårt att hinna med.

Nyligen lyssnade jag på intervjun med Headweb på Whats Next och nu senast igår hörde jag en panel diskutera social media m.m. I panelen förutom podcastentusiasterna själva Tomas Wennström och Kristin Heinonen satt: Fredrik Wass, Bisonblog och Internet World, Joakim Jardenberg, vd för Mindpark och den för mig nya bekantskapen Sofia Mirjamsdotter, journalist på Sundsvals Tidning och bloggare på Same same but different.

Sofia berättar att hon jobbar som allmänreporter på Sundsvalls Tidning. Hon är intresserad av sociala medier och andra nya medier och hon brinner för att få sina kolleger att inse potentialen i sociala medier.

Lite utdrag här som aptitretare (fast visst vore det fräckt om What’s Next hade kunnat köras genom LectureBrowser?):

Heinonen: - Har ni någon regelbunden rapportering om nya medier?

Mirjamsdotter:- Nej, det kan jag inte säga. Vi rapporterar om pedofiler på Lunarstorm och det är på den nivån fortfarande.

Heinonen: - Det är kanske svårt att få ett lokalt perspektiv?

Mirjamsdotter:-Det är ofta ett hinder när man ska skriva om sånt här. Det gäller även om man ska skriva om Lunarstorm och tonåringar. Att man måste ha en lokal krok som oftast inte finns där. Jag tänkte göra konsumentreportage och fokusera på nätet. Svårt att hitta det soom passar lokalt

Joakim: -Men det är väl inte så förtvivlat svårt för även om det är ett globalt nätverk som Facebbok så nog f-n kan man hitta någon användare i Sundsvall. Så mycket mer lokalt än så behöver det inte vara.

Sen diskuterar man mikrobloggningen som fenomen: dvs. twitter och jaiku (och så här långt in i avsnittet fick jag mjälthugg).

Heinonen:-På mikrobloggar sprids nyheter snabbare än inom vanlig media. Företag och organisation även utanför tech-branschen att upptäcka. Nu startar de egna Twitter-kanaler. T ex 10 Downing Street. Hur måste mediehusen anpassa sig till att sociala medier är snabbare på att sprida nyheter?

Jardenberg: -Det finns ju exempel som Aftonbladet som startade en Jaiku-kanal där man bara dumpade in en RSS-kanal. Det kommer inte att fungera. Vad vi måste förstå med mikrobloggandet är ju att det måste sitta en människa och göra urvalet. Om vi nu pratar om att använda det som en ut-kanal. Om man pratar om att använda det som en inkanal och som en källa till nyheter så tycker jag man redan är ganska duktig på det.

Heinonen:-Har du nåt exempel på inkanal?

Jardenberg:-Jag vet att te x nyhetsansvariga på HD och Sydsvenskan sitter med näsan i Jaiku.

Wass:-Jag vet flera saker som jag fått reda på först i en Jaiku. Jaiku är först på bollen eller mina kontakter. Men för att få en nyhet bekräftat skulle jag gå in på en traditionell nyhetssajt för att få det bekräftat och fördjupat. Det är ett växelspel mellan sociala medier och traditionella.

Leinonen: - När tycker du jaiku fungerar siom bäst?

Wass: -När man vill ställa en fråga för att kontrollera en sak. Jag behöver inte sitta ensam och tänka å googla utan får direkt respons.

Fredrik Wass artikel Molnet förändrar allt i Fokus diskuteras också.

Vill man höra mer debatt om medier, företrädesvis gammelmedia, så rekommenderar jag också P1:s Medierna med Petter Ljunggren som hör till det bästa på Sveriges Radio just nu.

En bra podcast bör ha bra ljud, bra röster och bra innehåll. What’s next har allt av detta, för det mesta.

MP3tunes.com som sedan tidigare blivit stämda av EMI lanserar AutoSynyc. Med AutoSync är det enkelt att flytta musik-filer mellan olika enheter. Vill man synka mellan datorer är det gratis men vill man integrera andra enheter som mobiler så måste man ha ett betalkonto.

Angående stämingen så påstår EMI att MP3tunes tjänst för musiklagring är ett intrång mot upphovsrätten. Michael Robertson och MP3tunes hävdar å sin sida att man på inget sätt kan dela musik mellan varandra i tjänsten och det käver ett unikt användarnamn och lösenord. MP3tunes har motsatt sig stämningen framför allt för att dom anser att det är ett intrång mot individens rättighet att lagra data. Så här skriver VD Michael Robertson i ett mejl utskickat till alla användare:

“…if you don’t have the right to store your own music online then you won’t have the right to store ebooks, videos and other digital products as well. The notion of ownership in the 21st century will evaporate. The idea of ownership is important to me and I want to make sure I have that right and my kids do too”.

I samma mejl vädjar han till användare att upgradera till ett större konto som kostar. Han menar:

“This will not only help us pay for the costs of our service (machines, storage and bandwidth) but a portion will go to cover our legal costs in our case with EMI”.

Man kan tolka det som försäljningstricks eller en chans att stödja frågan om individens rättighet att lagra data. Han uppmanar användare att diskutera frågan med vänner, reportrar, på bloggar. Han förtydligar:

“We don’t promote sharing of music in any manner. We want people to legally acquire their music. But once they do, we think it’s important that you be able to use it how you want for your personal use”.

Michael Robertson är känd internetentreprenör och startade en gång både MP3.com och Lindows.com. Med tanke på Lindows.com som blev stämda av Microsft för varumärkesintrång 2002 så har Michael minst sagt en viss vana vid att hantera detta med att bli stämd.

Läs mer om RIAA och EMI.

Förra året vid denna tid skrev vi här på Internetbrus 10 spådomar för 2007 vad gäller sökning och bibliotekets roll i sökvärlden. Hur gick det då? Vi tar spådom för spådom och kommenterar respektive spådom. Därefter provar vi oss på nya spådomar med nya krafter.

1. Webbsidor och -tjänster för mobila enheter kommer att diskuteras flitigt och surfning från mobila enheter kommer att öka kanske inte kraftigt men en hel del om utbyggnaden av trådlösa nät fortsätter.

Googles initiativ Android släpptes under året och intresset för mobilsök från producenternas sida är stort men konsumenterna? Jag väntar fortfarande på att de ska vakna, men så länge det inte ens är gratis att surfa trådlöst på flygplatser eller att alla operatörer kan erbjuda flat rate till rimliga priser kommer det att ta ett tag.

Resultat: Mest fel.

2. Bibliotek 2.0 visar sig inte vara den frälsning den ibland utmålas att vara för biblioteken. Därför kommer föreläsningarna om web 2.0 och bibliotek 2.0 att minska på konferenserna.

Jag har fått ett uppdrag att prata om bibliotek 2.0 i Åbo i april nästa år så frågan är om vi inte har haft fel här? Fast om vi dissar bibliotek 2.0 och jag pratar om web 3.0 istället kanske vi har rätt här.

Resultat: Mest fel.

3. Google kommer att fortsätta stå ohotade, men istället för att det på konferenser pratas om web 2.0 kommer det att pratas om Google och integritet, kontroll, censur. Googles motto “don’t be evil” kommer att ifrågasättas ännu mer.

Google dominans bara ökar liksom kritiken, fast i höst är det väl framförallt Facebook som fått kritik vad gäller intigritet.

Resultat: Rätt.

4. Internetbrus och någon enstaka blogg kommer att undra vad som hände med det europeiska projektet Quaero.

Tja, inte ens Internebrus har undrat och frågan är om någon annan blogg undrat? Internetbrus undrade mer om projektet THESEUS.

Resultat: Mest fel.

5. Folkbibliotekens besökssiffror, och då menar jag besöken i det fysiska biblioteket, liksom utlåningsiffrorna kommer att sjunka ytterligare. Samtidigt kommer samhället att hårdna till och människor med sociala problem kommer att störa ordningen på folkbiblioteken, vilket gör att det blir lättare att få jobb som vakt än som bibliotekarie.

Tyvärr finns ingen statistik att hämta från kulturrådet ännu. Enbart för 2006. Vad gäller jobbfronten är det inte så lätt för bibliotekarier, men huruvida det är lättare för vakter att få jobb på bibliotek låter vi stå osagt. Frågan är väl om denna spådom var helt seriös

Resultat: Icke verifierat.

6. Ett stort samtalsämne under nästa år blir Google books och debatten kommer tidvis att vara het. Bibliotekssverige kommer inte aktivt att delta i debatten. Man har fullt förtroende för Googles ambitioner.

Tja, något stort samtalsämne har det knappast varit, samtidigt som bibliotessverige varit tysta skulle jag vilja påstå (motbevisa mig gärna). Debatten på BIBLIST känner jag inte till eftersom jag av hälsoskäl avprenumerarade mig från listan för snart två år sedan.

Resultat: Fel och rätt.

7. Något bra samsökningssystem för biblioteken, som på något sätt kan konkurrera och jämföras med Google, kommer fortfarande inte att finnas. Detta gäller hela biblioteksvärlden.

Metalib finns för forskningsbiblioteken och fungerar. Vi säger fungerar, inte att det konkurrerar. Namnet Google tänker vi inte nämna, fast nu råkade vi göra det ändå.

Resultat: Rätt, rätt, rätt.

8. Användningen av Linux på serversidan kommer att skjuta i höjden i Sverige samtidigt som ökningen av Linux Ubuntu på PC kanske inte skjuter i höjden men så pass mycket att svenska myndigheter börja diskutera även Linux på arbetsstationer som möjligt. Desto fler företag kommer redan att ha Ubuntu på flera arbetsstationer.

Svenska polisen satsar på linux och open source och blir t.o.m. omskrivna för detta i Linux Format nr-13 2007. Enligt CS ökar intresset för Linux Ubuntu. Enligt statistik från IDC som CS skriver om ökar Linux på server kraftigt. Linux på skrivbordet hos myndigheter? Nja, det har vi inte hört nåt om.

Resultat: Hälften rätt.

9. En ny teknik för webbutveckling kommer att hajpas lagom till nästa jul. Populär julklapp bland Computer Sweden-läsare blir en bok från O´Reilly som just avhandlar denna nya teknik.

Tja, förra året var det Ajax och Ruby on Rails, men vi kan inte säga att nån ny teknik blivit hajpad. Django? Nja…

Resultat: Fel, fel.

10. Konkurrensen från Sesam har satt fart på Googles ambitioner i Norden och Google planerar nu uppköp av vissa lokala tjänster i Norden.

Sesam har mer eller mindre fallit på eget grepp (bytt index från FAST till Yahoo) utan att Google gjort några nämnvärda uppköp av lokala tjänster. Tja, det skulle vara Marratech och Gapminder då som är svenska tjänster men de har ju inte riktigt med sök att göra.

Resultat: Fel.

3 rätt sammanlagt! Några siare verkar inte Internetbrus vara.

Våra spådomar för 2008 då:

1. Google släpper lagom inför hösten en version av Marratech som är integrerad i Gmail, fast bara som beta.

2. Libris planerar en mashup med LibraryThing. Strax efter köps LibraryThing upp av Ask.com. Vissa tror att det beror på att Gary Price på Ask sett en hemlig skärmdump av Libris Mashup och skrivit om den på Resourceshelf.

3. Facebbok tappar trafik för att användare plötsligt börjat använda nischade communities istället: råttälskarnas community, Led Zeppelin-fanatikernas community, utflyttade från Jokkmokks community etc Myspace varken ökar eller minskar.

4. Yahoo lägger ett bud på Polar Rose i november, men Jan Erik Solem svarar i december med ett bestämd nej precis som Mark Zuckerberg gjorde när Google knackade på dörren.

5. Alla undrar strax före jul 2008 varför Jimmy Wales projekt Wikiasari inte lanserats ännu.

6. Alla pratar om Joost hösten 2008. Utom Niklas Zennström som hittat på en ny tjänst som heter Ogadigadobo.com som ska rädda världssvälten.

7. En ny sökmotor startas av en rysk oljemiljardär som vill konkurrera med Google.ru.

8. I Computer Sweden publiceras för första gången en platsannons där man söker efter en sökredaktör. Vilket företag, organisation eller myndighet? Vet ej.

9. Hitta.se springer ifrån Eniro rejält.

10. En ny datortidning lanseras i kioskerna som riktar sig till ovana användare av linux. Vilket förlag? Ingen aning.

Den franska sökmotorn Exalead har gått med som en partner i samarbetet om ACAP-protokollet. Akronymen utläses Automated Content Access Protocol och initiativet till projektet ligger hos stora medieproducenter som nyhetsbyråer, förlag, tidningsorganisationer men även copyrightorganisationer.

Vad handlar då detta om? Jo, vad man vill är att utveckla en ersättning eller komplettering till det gamla Robots Exclusion Protocol eller Robots.txt. Med det äldre protokollet kan man bara ange om sökmotorer överhuvudtaget ska få indexera olika kataloger och filer på en webbplats. Med ACAP ska man kunna göra mycket mer. Man ska kunna ange hur sökmotorern ska få indexera och hur de ska få använda texter, under vilka villkor och annat liknande. Kort sagt, innehållsägaren ska kunna ha kontroll på vad sökmotorerna gör med deras innehåll.

Frågorna som ställs i FAQ:en är lite tillspetsade: Isn’t ACAP focused entirely on publishers’ recent disagreements with Google? eller Isn’t this all about money? Man medger att det delvis har med pengar att göra och att frågan aktualiserats av copyrighttvisterna som Google hamnat i under de sista åren. Men detta är bara symptom på att det behövs en robustare lösning rent generellt än vad det tolv år gamla Robots Exclusion Protocol har kunnat ge. Enkelt uttryckt vill man kunna låta sökmotorerna indexera innehåll men kunna ange villkor för hur.

Jag tycker att det är ett viktigt steg i utvecklingen av hur sökmotorer och webbplatsägare kan interagera under ordnade former. En sådan mekanism som det föreslagna ACAP kan bara vara bra. Mer innehåll kommer att komma ut på webben när ACAP har realiserats. Det kan med andra ord gagna både producenter och konsumenter. Att Exalead nu deltar i pilotprojektet är också bra och jag hoppas att de stora amerikanska sökmotorerna också kommer med.

ACAP har förutsättningar att bli en industristandard som alla sökmotorer förväntas respektera om inte Google vägrar. Det skulle vara ungefär som att USA inte vill skriva under Kyotoprotokollet. En lite ansträngd liknelse men det är svårt att implementera något som den mäktigaste vägrar vara med på.

I HongKong har Roderick Woo som är statlig ombudsman i frågor om persondata (eng. Privacy Commissioner for Personal Data) publicerat resultatet av en undersökning av anklagelserna mot Yahoo! HongKong i fallet med den fängslade Shi Tao. Denne dömdes i april 2005 i Kina till 10 års fängelse för spridande av texten av ett meddelande som bara var avsett att cirkulera internt inom det kinesiska kommunistpartiet. Enligt uppgift skulle meddelandet vara en varning till journalister angående risken för oroligheter i samband med 15-årsdagen av massakern på Himmelska Fridens Torg 1989. Shi Tao arbetade vid tillfället som journalist på Contemporary Business News i provinsen Hunan.

Reportrar utan gränser anklagade i september 2005 Yahoo! HongKong för att ha lämnat ut uppgifter som hjälpte den kinesiska polisen att koppla ihop Shi Taos e-postkonto med ett IP-nummer. Vi skrev en lång artikel här på Internetbrus vid den tiden om fallet. I oktober 2005 tog den ovannämnde ombudsmannen initiativ till en egen undersökning av omständigheterna runt gripandet. Senare inkom också ett klagomål från en lagstiftare i HongKong och i maj 2006 inleddes så en formell utredning. Avsikten var att klargöra om Yahoo! HongKong hade brutit mot HongKongs persondataförordning (eng. Personal Data Ordinance). I förra veckan släppte ombudsmannen ett pressmeddelande och själva undersökningsrapporten lades ut i fulltext på ombudsmannens kanslis webbplats.

I utredningen slås fast att Yahoo! HongKong inte brutit mot den ovannämnda persondataförordningen. Woo skriver att bedrivandet av själva utredningen var svår p.g.a. bristen på bevisning för Yahoos agerande och svårigheterna att få fram uppgifter överhuvudtaget. Han har inte kunnat finna några bevis för att Yahoo! HongKong lämnat ut personuppgifterna ifråga till de kinesiska myndigheterna. Woo menar också i avsnitt 8.11 av själva rapporten att ett IP-nummer i sig inte kan sägas vara persondata.

Rebecca McKinnon som arbetat många år i Kina som journalist och är en av grundarna av Global Voices Online har kommenterat Woos utlåtande i sin alltid läsvärda blogg Rconversations. Hon tycker att Woo i sak har rätt och att det stämmer med hennes sätt att se på fakta i målet. Det sannolikaste är att utlämningen av uppgifterna rörande Shi Tao gjordes av anställda på Yahoo! Kina och inte av Yahoo! HongKong.

Däremot anser McKinnon inte att detta fråntar Yahoo! ansvar för det inträffade. Den springande punkten är att Yahoo! genom Yahoo! HongKong valde att erbjuda en e-posttjänst för kinesiska användare och placerade de fysiska servrarna där användardata lagrades inne i själva fastlands-Kina. Därmed var det givet att dessa data förr eller senare skulle kunna begäras att utlämnas till de kinesiska myndigheterna och polisen.

McKinnon påpekar vidare att konkurrenterna Google och Microsoft just av denna anledning medvetet valt att inte placera servrarna där deras användares data lagras inne i Kina. Så antingen brydde man sig inte på Yahoo eller också tänkte man sig inte för särskilt noga. McKinnon är dock tydligen benägen att tro att det var det senare snarare än det förra. Yahoo:s smutsiga byk är mycket långt ifrån att vara rentvättad i och med Woos rapport tycker jag. Sant är dock som hon skriver att till deras fördel måste man anföra att de faktiskt deltar i det arbete för att formulera riktlinjer för hur företag ska bevaka mänskliga rättigheter när de gör affärer utomlands som initierades i januari i år.

Pressmeddelande från HongKongs Privacy Commissioner for Personal Data

Hela rapporten från själva undersökningen [PDF]

Nyhetsbyrån AFP:s artikel

Rebecca McKinnons kommentarer och analys

Om arbetet med att formulera principer för hur företag ska bevaka mänskliga rättigheter när de gör affärer utomlands

Ibland får man udda pressmeddelanden. Ett av dessa kommer från Picsearch, som vi här på Internetbrus varit väldigt positiva till även om vi kritiserat hur deras relevans hanterats av deras kunder, t ex Sesam.
I pressmeddelandet säger Robert Risberg, VD på Picsearch:

”Det är bra att försöka använda energisnåla datorer, men det räcker inte. Picsearch anser att priset på elektricitet måste höjas för att de verkliga miljökostnaderna ska avspeglas i företagens vanliga affärsaktiviteter. Vi uppmanar alla kollegor i sökmotorbranschen att följa vårt exempel.”

Picsearch har tagit klimathotet på allvar och har självkritiskt analyserat läget. De tänker därför göra följande:

(1) plantera 1000 nya träd för varje förbrukad gigawattimme

(2) köpa och skyddar 2 hektar av urskog för varje förbrukad gigawattimme

(3) använda endast miljövänlig elektricitet helt fri från koldioxid

(4) köpa utsläppsrätter för motsvarande den energi som Picsearch förbrukar.

Gör de det för goodwill enbart? Vill de liksom Google leva upp till mottot:”Don’t be evil?”. Det kvittar, huvudsaken att de drar sitt strå till stacken. Som de påpekar bidrar ju IT-företagen till stor del till koldioxidutsläppen genom sin strömförbrukning.

Mest intressant är att Picsearch tycker att elen är för billig. En kontroversiell ståndpunkt som glädjer miljöpartister och säkert retar de flesta moderater och sossar.

34% av 1.623 tillfrågade amerikanska vuxna internetanvändare hade använt trådlöst internet hemma, på jobbet eller någon annanstans enligt en undersökning genomförd av Pew Internet project i december 2006. 4 av tio internanvändare hade laptops och 80% av dessa hade möjlighet att koppla upp sig på ett trådlöst nätverk.

88% av de som hade laptops hade vid något tillfälle kopplat upp sig hemma via ett trådlöst nätverk. 57% hade använt ett trådlöst nätverk nån annanstans än i hemmet eller på jobbet. 36% hade använt ett trådlöst nätverk på jobbet.

Mest intressant är uppgifterna om internetanvänding via PDA:s och mobiltelefoner, även om det bara rör användningen i USA:

25% av internanvändarna har internetuppkoppling på sina mobiltelefoner. Av dessa har 54% kopplat upp sig på internet.

13% av internetanvändarna har internetuppkoppling på sina PDA:s. Av dessa har 82% kopplat upp sig på internet.

En konferens kallad Conference on Global Internet Freedom hölls i US State Departments lokaler i Washington den 30 januari. Det var Global Internet Freedom Task Force (GIFT) som var anordnare och det var deras första konferens. GIFT har etablerats på initiativ av Condoleezza Rice och målen har formulerats så här:

The core aims of the GIFT are to maximize freedom of expression and the free flow of information and ideas, to minimize the success of repressive regimes in censoring and silencing legitimate debate on the Internet, and to promote access to information and ideas over the Internet.

News.com rapporterar från konferensen att de tre största företagen inom söktjänstvärlden, Google, Microsoft och Yahoo, var på plats. Tydligen har företagen vid konferensen uttalat en önskat att få hjälp från den amerikanska regeringen när det gäller hur de ska hantera de här frågorna. Man efterfrågar “ground rules” för hur man ska bemöta officiella krav från utländska regimer angående implementation av censur och begäran att få ut användaruppgifter. Huvudfrågan som enl. artikeln kvarstår efter konferensen är när sådana krav ska anses legitima så att man ska efterfölja dem. Företrädare för Yahoo och Google menar att sådana här moraliska beslut ska inte behöva fattas av dem. Därför behöver de regeringens stöd och hjälp. Nån att hålla i handen?

Andra röster menade att företagen gör frågan mer komplicerad än den behöver vara. Amnesty menar att svaret skulle vara en lagstiftning som begränsade möjligheten att bedriva affärer med regimer som bedömts vara “Internet-restrictive”. Detta förslag har varit uppe förut men avvisas av många som praktiskt ogenomförbart.