Arkiv för kategorin ‘InternetfrĂ„gor’

Internetvanor och sökbeteende i bl a Sverige undersökta

7 Maj 2008 av Lars Iselid

I en undersökning gjord av Carat Insight pÄ uppdrag av iProspect [PDF] utfrÄgades 2500 slumpmÀssigt utvalda internetanvÀndare över 15 Är frÄn respektive nordiskt land: Sverige, Norge (538), Danmark, Finland, om deras internetvanor och sökbeteende. Undersökningen genomfördes under februari-mars 2008 med hjÀlp av undersökningsmetoden CAWI - computer-assisted web interviewing. Vad gÀller svenskarnas vanor pÄ Internet kom man fram till följande:

90% av svenska internetanvÀndare nyttjar sökmotorer minst en gÄng i veckan.

55% av svenska internanvÀndare nyttjar sökmotorer minst en gÄng per dag.

90% av svenska anvÀndarna nyttjar Google, ca 35% Eniro, ca 25% MSN, ca 14% Yahoo, Altavista ca 11%.

60% av de svarande anvÀnder mer Àn en sökmotor.

Resor, film, musik och hemelktronik Àr de populÀraste omrÄden att söka efter. 70% av alla som letar efter resor och hemelektronik börjar sin köpprocess i en sökmotor.

OBS! Enligt iprospect.no har man sammanlagt frÄgat 2038 personer och inte 2500 som iprospect Sverige pÄstÄr.

Den finska och danska undersökning som pÄstÄs existera har jag inte hittat. DÀremot finns en norsk hÀr: iProspect undersÞkelse om andre mediers pÄvirkning til bruk av sÞkemotorer i Norge.

Den svenska och norska undersökningen har inte riktigt samma frĂ„gestĂ€llningar. Vad man velat ha hade varit en gemensam sammanstĂ€llning för alla nĂ€mnda nordiska lĂ€nder med samma frĂ„gor och jĂ€mförelser. PĂ„stĂ„endet: “60% av respondenterna anvĂ€nder fler sökmotorer Ă€n bara en för att hitta det man letar efter” hittar man inga siffror med staplar pĂ„. PDF-dokumentet tar slut. Rörigt iProspect, men lĂ€nkningar lĂ€r ni fĂ„.

Internetvanor i Danmark undersökta av FDIM

6 Maj 2008 av Lars Iselid

I Danmark surfar man danskt, Ă€r en del av kontentan i den omfattande undersökningen “Danskernes brug af internettet” genomförd av Foreningen af Danske InternetMedier (FDIM) som publicerades i april i Ă„r (2008).

  • 9 av 10 danskar (16-74 Ă„r) - 89% - har tillgĂ„ng till internet, dvs. 3,5 miljoner som har och 400.000 som inte har.
  • I genomsnitt anvĂ€nde danskar över 15 Ă„r internet 22 timmar under januari 2008 vilket blir 43 minuter om dagen. TV anvĂ€ndes i genomsnitt 148 minuter om dagen och 173 minuter till radio
  • Kvinnor som anvĂ€nder internet Ă€gnar tvĂ„ timmar mer per mĂ„nad Ă„t internet Ă€n mĂ€n. Lite fler mĂ€n anvĂ€nder dock internet. NĂ€r det gĂ€ller olika inkomstgrupper anvĂ€nder alla lika lĂ„ng tid pĂ„ nĂ€tet.
  • AnvĂ€ndningen av webblĂ€sare i Danmark: MSIE 7.x, 55%, MSIE 6 33%, Firefox 2 10%, Safari 1 %, Övr 1%
  • Födelningen mellan operativsystem hos internetanvĂ€ndare i Danmark: Windows 97%, Mac 2% och Linux mindre Ă€n 1%.
  • 93% av besöken pĂ„ danska sidor görs av danskar. 7% Ă€r utlĂ€ndska besök. Av dessa s.k. utlĂ€ndska besök (utlĂ€ndska IP-nr) Ă€r 62% danska. 9% av dessa Ă€r danskar pĂ„ resa. 38%
    Àr utlandsdanskar oftast frÄn Norge, Sverige, Tyskland eller Danmark. 14% Àr Àr danskar i Danmark men som av tekniska skÀl finns pÄ en utlÀndsk IP-adress.
  • Endast 5 av de 20 populĂ€raste sajterna danskar besöker Ă€r utlĂ€ndska: Google, YouTube, Microsoft, Wikipedia och Yahoo. AlltsĂ„ 64% danska sajter och 36% utlĂ€ndska. TvĂ„ tredjedelar av den tiden man lĂ€gger pĂ„ internet sker pĂ„ danska sajter. 23% av dessa 36% utlĂ€ndska Ă€r Google, medan 13% Ă€r övriga utlĂ€ndska sajter som Wikipedia, Yahoo, Facebook m.fl.
  • I januari besökte 86% av alla danska internetanvĂ€ndare Google. Det innebĂ€r 68% av alla danskar över 15 Ă„r, dvs. 3 miljoner danskar. I genomsnitt besöktes Google 23 gĂ„nger var i januari, dvs. 70 miljoner gĂ„nger - pĂ„ en mĂ„nad!
  • 11% av danskarnas tid pĂ„ internet lĂ€ggs alltsĂ„ pĂ„ Google.com eller Google.dk. Utöver sökmotorn innefattas bl.a. gmail, Google Docs, Googl Maps. 50% av tiden gĂ„r Ă„t till sökningar, 6% till Gmail och resten till de andra mindre tjĂ€nsterna.
  • De 10 största sajterna mĂ€tt i antal danska anvĂ€ndare

    1. Google
    2. krak.dk
    3. DR
    4. TV2
    5. Youtube
    6. Eniro
    7. De Gule Sider
    8. MSN
    9. Ekstra Bladet
    10. Microsoft

  • De 5 största sajterna bland danskarna mĂ€tt i antal sidvisningar

    1. Google
    2. Arto
    3. Facebook
    4. Travlan
    5. TV2

  • Kvinnor surfar mest pĂ„ kvinnotidningar, shopping och mĂ€n surfar pĂ„ teknik, it, byggvaror, manstidningar som fhm.dk och vmax.
  • FrĂ€mst anvĂ€nder danskarna internet för följande tre saker:

    1.sökmotorer och portaler, frÀmst Google, MSN, Jubii, TDC Online, Yahoo och
    Forum.

    2.mediasajter, t ex dr, tv2, jv.dk, tv3.dk

    3.sociala nÀtverk, dating och web 2.0-tjÀnster, t ex dating.dk, scor.dk og love.dk, Facebook, Myspace, Arto.dk, Youtube, Wikipedia og DKBN, 123hjemmeside, blogger.com/blogspot.com.

  • 18 % av danskarna dejtar pĂ„ nĂ€tet!

Hur har undersökningen dÄ gÄtt till? Det kan man lÀsa mer om framför allt pÄ sidan 44 i den 64 sidor lÄnga rapporten [PDF].

Social media diskuteras i What’s Next senaste podcast

30 April 2008 av Lars Iselid

Jag ska inte sĂ€ga att jag har superkoll pĂ„ svenska podcastvĂ€rlden men What’s Next mĂ„ste höra till de absolut vassaste just nu, bortsett frĂ„n Sveriges Radio. Jag trĂ€nar för tillfĂ€llet inför en halvmara och det ger mig ypperliga chanser under mina rundor att lyssna pĂ„ podcasts som man annars har svĂ„rt att hinna med.

Nyligen lyssnade jag pÄ intervjun med Headweb pÄ Whats Next och nu senast igÄr hörde jag en panel diskutera social media m.m. I panelen förutom podcastentusiasterna sjÀlva Tomas Wennström och Kristin Heinonen satt: Fredrik Wass, Bisonblog och Internet World, Joakim Jardenberg, vd för Mindpark och den för mig nya bekantskapen Sofia Mirjamsdotter, journalist pÄ Sundsvals Tidning och bloggare pÄ Same same but different.

Sofia berÀttar att hon jobbar som allmÀnreporter pÄ Sundsvalls Tidning. Hon Àr intresserad av sociala medier och andra nya medier och hon brinner för att fÄ sina kolleger att inse potentialen i sociala medier.

Lite utdrag hĂ€r som aptitretare (fast visst vore det frĂ€ckt om What’s Next hade kunnat köras genom LectureBrowser?):

Heinonen: - Har ni nÄgon regelbunden rapportering om nya medier?

Mirjamsdotter:- Nej, det kan jag inte sÀga. Vi rapporterar om pedofiler pÄ Lunarstorm och det Àr pÄ den nivÄn fortfarande.

Heinonen: - Det Àr kanske svÄrt att fÄ ett lokalt perspektiv?

Mirjamsdotter:-Det Àr ofta ett hinder nÀr man ska skriva om sÄnt hÀr. Det gÀller Àven om man ska skriva om Lunarstorm och tonÄringar. Att man mÄste ha en lokal krok som oftast inte finns dÀr. Jag tÀnkte göra konsumentreportage och fokusera pÄ nÀtet. SvÄrt att hitta det soom passar lokalt

Joakim: -Men det Àr vÀl inte sÄ förtvivlat svÄrt för Àven om det Àr ett globalt nÀtverk som Facebbok sÄ nog f-n kan man hitta nÄgon anvÀndare i Sundsvall. SÄ mycket mer lokalt Àn sÄ behöver det inte vara.

Sen diskuterar man mikrobloggningen som fenomen: dvs. twitter och jaiku (och sÄ hÀr lÄngt in i avsnittet fick jag mjÀlthugg).

Heinonen:-PÄ mikrobloggar sprids nyheter snabbare Àn inom vanlig media. Företag och organisation Àven utanför tech-branschen att upptÀcka. Nu startar de egna Twitter-kanaler. T ex 10 Downing Street. Hur mÄste mediehusen anpassa sig till att sociala medier Àr snabbare pÄ att sprida nyheter?

Jardenberg: -Det finns ju exempel som Aftonbladet som startade en Jaiku-kanal dÀr man bara dumpade in en RSS-kanal. Det kommer inte att fungera. Vad vi mÄste förstÄ med mikrobloggandet Àr ju att det mÄste sitta en mÀnniska och göra urvalet. Om vi nu pratar om att anvÀnda det som en ut-kanal. Om man pratar om att anvÀnda det som en inkanal och som en kÀlla till nyheter sÄ tycker jag man redan Àr ganska duktig pÄ det.

Heinonen:-Har du nÄt exempel pÄ inkanal?

Jardenberg:-Jag vet att te x nyhetsansvariga pÄ HD och Sydsvenskan sitter med nÀsan i Jaiku.

Wass:-Jag vet flera saker som jag fÄtt reda pÄ först i en Jaiku. Jaiku Àr först pÄ bollen eller mina kontakter. Men för att fÄ en nyhet bekrÀftat skulle jag gÄ in pÄ en traditionell nyhetssajt för att fÄ det bekrÀftat och fördjupat. Det Àr ett vÀxelspel mellan sociala medier och traditionella.

Leinonen: - NÀr tycker du jaiku fungerar siom bÀst?

Wass: -NÀr man vill stÀlla en frÄga för att kontrollera en sak. Jag behöver inte sitta ensam och tÀnka Ä googla utan fÄr direkt respons.

Fredrik Wass artikel Molnet förÀndrar allt i Fokus diskuteras ocksÄ.

Vill man höra mer debatt om medier, företrÀdesvis gammelmedia, sÄ rekommenderar jag ocksÄ P1:s Medierna med Petter Ljunggren som hör till det bÀsta pÄ Sveriges Radio just nu.

En bra podcast bör ha bra ljud, bra röster och bra innehĂ„ll. What’s next har allt av detta, för det mesta.

EMI-stÀmda MP3tunes lanserar AutoSync

23 April 2008 av Lars Iselid

MP3tunes
MP3tunes.com som sedan tidigare blivit stÀmda av EMI lanserar AutoSynyc. Med AutoSync Àr det enkelt att flytta musik-filer mellan olika enheter. Vill man synka mellan datorer Àr det gratis men vill man integrera andra enheter som mobiler sÄ mÄste man ha ett betalkonto.

AngÄende stÀmingen sÄ pÄstÄr EMI att MP3tunes tjÀnst för musiklagring Àr ett intrÄng mot upphovsrÀtten. Michael Robertson och MP3tunes hÀvdar Ä sin sida att man pÄ inget sÀtt kan dela musik mellan varandra i tjÀnsten och det kÀver ett unikt anvÀndarnamn och lösenord. MP3tunes har motsatt sig stÀmningen framför allt för att dom anser att det Àr ett intrÄng mot individens rÀttighet att lagra data. SÄ hÀr skriver VD Michael Robertson i ett mejl utskickat till alla anvÀndare:

“…if you don’t have the right to store your own music online then you won’t have the right to store ebooks, videos and other digital products as well. The notion of ownership in the 21st century will evaporate. The idea of ownership is important to me and I want to make sure I have that right and my kids do too”.

I samma mejl vÀdjar han till anvÀndare att upgradera till ett större konto som kostar. Han menar:

“This will not only help us pay for the costs of our service (machines, storage and bandwidth) but a portion will go to cover our legal costs in our case with EMI”.

Man kan tolka det som försÀljningstricks eller en chans att stödja frÄgan om individens rÀttighet att lagra data. Han uppmanar anvÀndare att diskutera frÄgan med vÀnner, reportrar, pÄ bloggar. Han förtydligar:

“We don’t promote sharing of music in any manner. We want people to legally acquire their music. But once they do, we think it’s important that you be able to use it how you want for your personal use”.

Michael Robertson Àr kÀnd internetentreprenör och startade en gÄng bÄde MP3.com och Lindows.com. Med tanke pÄ Lindows.com som blev stÀmda av Microsft för varumÀrkesintrÄng 2002 sÄ har Michael minst sagt en viss vana vid att hantera detta med att bli stÀmd.

LĂ€s mer om RIAA och EMI.

Internetbrus spÄdomar för 2008

7 Januari 2008 av Lars Iselid

Förra Äret vid denna tid skrev vi hÀr pÄ Internetbrus 10 spÄdomar för 2007 vad gÀller sökning och bibliotekets roll i sökvÀrlden. Hur gick det dÄ? Vi tar spÄdom för spÄdom och kommenterar respektive spÄdom. DÀrefter provar vi oss pÄ nya spÄdomar med nya krafter.

1. Webbsidor och -tjÀnster för mobila enheter kommer att diskuteras flitigt och surfning frÄn mobila enheter kommer att öka kanske inte kraftigt men en hel del om utbyggnaden av trÄdlösa nÀt fortsÀtter.

Googles initiativ Android slÀpptes under Äret och intresset för mobilsök frÄn producenternas sida Àr stort men konsumenterna? Jag vÀntar fortfarande pÄ att de ska vakna, men sÄ lÀnge det inte ens Àr gratis att surfa trÄdlöst pÄ flygplatser eller att alla operatörer kan erbjuda flat rate till rimliga priser kommer det att ta ett tag.

Resultat: Mest fel.

2. Bibliotek 2.0 visar sig inte vara den frÀlsning den ibland utmÄlas att vara för biblioteken. DÀrför kommer förelÀsningarna om web 2.0 och bibliotek 2.0 att minska pÄ konferenserna.

Jag har fĂ„tt ett uppdrag att prata om bibliotek 2.0 i Åbo i april nĂ€sta Ă„r sĂ„ frĂ„gan Ă€r om vi inte har haft fel hĂ€r? Fast om vi dissar bibliotek 2.0 och jag pratar om web 3.0 istĂ€llet kanske vi har rĂ€tt hĂ€r.

Resultat: Mest fel.

3. Google kommer att fortsĂ€tta stĂ„ ohotade, men istĂ€llet för att det pĂ„ konferenser pratas om web 2.0 kommer det att pratas om Google och integritet, kontroll, censur. Googles motto “don’t be evil” kommer att ifrĂ„gasĂ€ttas Ă€nnu mer.

Google dominans bara ökar liksom kritiken, fast i höst Àr det vÀl framförallt Facebook som fÄtt kritik vad gÀller intigritet.

Resultat: RĂ€tt.

4. Internetbrus och nÄgon enstaka blogg kommer att undra vad som hÀnde med det europeiska projektet Quaero.

Tja, inte ens Internebrus har undrat och frÄgan Àr om nÄgon annan blogg undrat? Internetbrus undrade mer om projektet THESEUS.

Resultat: Mest fel.

5. Folkbibliotekens besökssiffror, och dÄ menar jag besöken i det fysiska biblioteket, liksom utlÄningsiffrorna kommer att sjunka ytterligare. Samtidigt kommer samhÀllet att hÄrdna till och mÀnniskor med sociala problem kommer att störa ordningen pÄ folkbiblioteken, vilket gör att det blir lÀttare att fÄ jobb som vakt Àn som bibliotekarie.

TyvÀrr finns ingen statistik att hÀmta frÄn kulturrÄdet Ànnu. Enbart för 2006. Vad gÀller jobbfronten Àr det inte sÄ lÀtt för bibliotekarier, men huruvida det Àr lÀttare för vakter att fÄ jobb pÄ bibliotek lÄter vi stÄ osagt. FrÄgan Àr vÀl om denna spÄdom var helt seriös ;-)

Resultat: Icke verifierat.

6. Ett stort samtalsÀmne under nÀsta Är blir Google books och debatten kommer tidvis att vara het. Bibliotekssverige kommer inte aktivt att delta i debatten. Man har fullt förtroende för Googles ambitioner.

Tja, nÄgot stort samtalsÀmne har det knappast varit, samtidigt som bibliotessverige varit tysta skulle jag vilja pÄstÄ (motbevisa mig gÀrna). Debatten pÄ BIBLIST kÀnner jag inte till eftersom jag av hÀlsoskÀl avprenumerarade mig frÄn listan för snart tvÄ Är sedan.

Resultat: Fel och rÀtt.

7. NÄgot bra samsökningssystem för biblioteken, som pÄ nÄgot sÀtt kan konkurrera och jÀmföras med Google, kommer fortfarande inte att finnas. Detta gÀller hela biblioteksvÀrlden.

Metalib finns för forskningsbiblioteken och fungerar. Vi sÀger fungerar, inte att det konkurrerar. Namnet Google tÀnker vi inte nÀmna, fast nu rÄkade vi göra det ÀndÄ.

Resultat: RÀtt, rÀtt, rÀtt.

8. AnvÀndningen av Linux pÄ serversidan kommer att skjuta i höjden i Sverige samtidigt som ökningen av Linux Ubuntu pÄ PC kanske inte skjuter i höjden men sÄ pass mycket att svenska myndigheter börja diskutera Àven Linux pÄ arbetsstationer som möjligt. Desto fler företag kommer redan att ha Ubuntu pÄ flera arbetsstationer.

Svenska polisen satsar pÄ linux och open source och blir t.o.m. omskrivna för detta i Linux Format nr-13 2007. Enligt CS ökar intresset för Linux Ubuntu. Enligt statistik frÄn IDC som CS skriver om ökar Linux pÄ server kraftigt. Linux pÄ skrivbordet hos myndigheter? Nja, det har vi inte hört nÄt om.

Resultat: HÀlften rÀtt.

9. En ny teknik för webbutveckling kommer att hajpas lagom till nÀsta jul. PopulÀr julklapp bland Computer Sweden-lÀsare blir en bok frÄn OŽReilly som just avhandlar denna nya teknik.

Tja, förra Ă„ret var det Ajax och Ruby on Rails, men vi kan inte sĂ€ga att nĂ„n ny teknik blivit hajpad. Django? Nja…

Resultat: Fel, fel.

10. Konkurrensen frÄn Sesam har satt fart pÄ Googles ambitioner i Norden och Google planerar nu uppköp av vissa lokala tjÀnster i Norden.

Sesam har mer eller mindre fallit pÄ eget grepp (bytt index frÄn FAST till Yahoo) utan att Google gjort nÄgra nÀmnvÀrda uppköp av lokala tjÀnster. Tja, det skulle vara Marratech och Gapminder dÄ som Àr svenska tjÀnster men de har ju inte riktigt med sök att göra.

Resultat: Fel.

3 rÀtt sammanlagt! NÄgra siare verkar inte Internetbrus vara.

VÄra spÄdomar för 2008 dÄ:

1. Google slÀpper lagom inför hösten en version av Marratech som Àr integrerad i Gmail, fast bara som beta.

2. Libris planerar en mashup med LibraryThing. Strax efter köps LibraryThing upp av Ask.com. Vissa tror att det beror pÄ att Gary Price pÄ Ask sett en hemlig skÀrmdump av Libris Mashup och skrivit om den pÄ Resourceshelf.

3. Facebbok tappar trafik för att anvÀndare plötsligt börjat anvÀnda nischade communities istÀllet: rÄttÀlskarnas community, Led Zeppelin-fanatikernas community, utflyttade frÄn Jokkmokks community etc Myspace varken ökar eller minskar.

4. Yahoo lÀgger ett bud pÄ Polar Rose i november, men Jan Erik Solem svarar i december med ett bestÀmd nej precis som Mark Zuckerberg gjorde nÀr Google knackade pÄ dörren.

5. Alla undrar strax före jul 2008 varför Jimmy Wales projekt Wikiasari inte lanserats Ànnu.

6. Alla pratar om Joost hösten 2008. Utom Niklas Zennström som hittat pÄ en ny tjÀnst som heter Ogadigadobo.com som ska rÀdda vÀrldssvÀlten.

7. En ny sökmotor startas av en rysk oljemiljardÀr som vill konkurrera med Google.ru.

8. I Computer Sweden publiceras för första gÄngen en platsannons dÀr man söker efter en sökredaktör. Vilket företag, organisation eller myndighet? Vet ej.

9. Hitta.se springer ifrÄn Eniro rejÀlt.

10. En ny datortidning lanseras i kioskerna som riktar sig till ovana anvÀndare av linux. Vilket förlag? Ingen aning.

ACAP ska styra vad sökmotorerna gör med webbinnehÄllet

29 Augusti 2007 av Lars VÄge

Den franska sökmotorn Exalead har gÄtt med som en partner i samarbetet om ACAP-protokollet. Akronymen utlÀses Automated Content Access Protocol och initiativet till projektet ligger hos stora medieproducenter som nyhetsbyrÄer, förlag, tidningsorganisationer men Àven copyrightorganisationer.

Vad handlar dÄ detta om? Jo, vad man vill Àr att utveckla en ersÀttning eller komplettering till det gamla Robots Exclusion Protocol eller Robots.txt. Med det Àldre protokollet kan man bara ange om sökmotorer överhuvudtaget ska fÄ indexera olika kataloger och filer pÄ en webbplats. Med ACAP ska man kunna göra mycket mer. Man ska kunna ange hur sökmotorern ska fÄ indexera och hur de ska fÄ anvÀnda texter, under vilka villkor och annat liknande. Kort sagt, innehÄllsÀgaren ska kunna ha kontroll pÄ vad sökmotorerna gör med deras innehÄll.

FrĂ„gorna som stĂ€lls i FAQ:en Ă€r lite tillspetsade: Isn’t ACAP focused entirely on publishers’ recent disagreements with Google? eller Isn’t this all about money? Man medger att det delvis har med pengar att göra och att frĂ„gan aktualiserats av copyrighttvisterna som Google hamnat i under de sista Ă„ren. Men detta Ă€r bara symptom pĂ„ att det behövs en robustare lösning rent generellt Ă€n vad det tolv Ă„r gamla Robots Exclusion Protocol har kunnat ge. Enkelt uttryckt vill man kunna lĂ„ta sökmotorerna indexera innehĂ„ll men kunna ange villkor för hur.

Jag tycker att det Àr ett viktigt steg i utvecklingen av hur sökmotorer och webbplatsÀgare kan interagera under ordnade former. En sÄdan mekanism som det föreslagna ACAP kan bara vara bra. Mer innehÄll kommer att komma ut pÄ webben nÀr ACAP har realiserats. Det kan med andra ord gagna bÄde producenter och konsumenter. Att Exalead nu deltar i pilotprojektet Àr ocksÄ bra och jag hoppas att de stora amerikanska sökmotorerna ocksÄ kommer med.

ACAP har förutsÀttningar att bli en industristandard som alla sökmotorer förvÀntas respektera om inte Google vÀgrar. Det skulle vara ungefÀr som att USA inte vill skriva under Kyotoprotokollet. En lite anstrÀngd liknelse men det Àr svÄrt att implementera nÄgot som den mÀktigaste vÀgrar vara med pÄ.

Yahoo! HongKong friade i Shi Tao-affÀren

23 Mars 2007 av Lars VÄge

pcpd
I HongKong har Roderick Woo som Àr statlig ombudsman i frÄgor om persondata (eng. Privacy Commissioner for Personal Data) publicerat resultatet av en undersökning av anklagelserna mot Yahoo! HongKong i fallet med den fÀngslade Shi Tao. Denne dömdes i april 2005 i Kina till 10 Ärs fÀngelse för spridande av texten av ett meddelande som bara var avsett att cirkulera internt inom det kinesiska kommunistpartiet. Enligt uppgift skulle meddelandet vara en varning till journalister angÄende risken för oroligheter i samband med 15-Ärsdagen av massakern pÄ Himmelska Fridens Torg 1989. Shi Tao arbetade vid tillfÀllet som journalist pÄ Contemporary Business News i provinsen Hunan.

Reportrar utan grÀnser anklagade i september 2005 Yahoo! HongKong för att ha lÀmnat ut uppgifter som hjÀlpte den kinesiska polisen att koppla ihop Shi Taos e-postkonto med ett IP-nummer. Vi skrev en lÄng artikel hÀr pÄ Internetbrus vid den tiden om fallet. I oktober 2005 tog den ovannÀmnde ombudsmannen initiativ till en egen undersökning av omstÀndigheterna runt gripandet. Senare inkom ocksÄ ett klagomÄl frÄn en lagstiftare i HongKong och i maj 2006 inleddes sÄ en formell utredning. Avsikten var att klargöra om Yahoo! HongKong hade brutit mot HongKongs persondataförordning (eng. Personal Data Ordinance). I förra veckan slÀppte ombudsmannen ett pressmeddelande och sjÀlva undersökningsrapporten lades ut i fulltext pÄ ombudsmannens kanslis webbplats.

I utredningen slÄs fast att Yahoo! HongKong inte brutit mot den ovannÀmnda persondataförordningen. Woo skriver att bedrivandet av sjÀlva utredningen var svÄr p.g.a. bristen pÄ bevisning för Yahoos agerande och svÄrigheterna att fÄ fram uppgifter överhuvudtaget. Han har inte kunnat finna nÄgra bevis för att Yahoo! HongKong lÀmnat ut personuppgifterna ifrÄga till de kinesiska myndigheterna. Woo menar ocksÄ i avsnitt 8.11 av sjÀlva rapporten att ett IP-nummer i sig inte kan sÀgas vara persondata.

Rebecca McKinnon som arbetat mÄnga Är i Kina som journalist och Àr en av grundarna av Global Voices Online har kommenterat Woos utlÄtande i sin alltid lÀsvÀrda blogg Rconversations. Hon tycker att Woo i sak har rÀtt och att det stÀmmer med hennes sÀtt att se pÄ fakta i mÄlet. Det sannolikaste Àr att utlÀmningen av uppgifterna rörande Shi Tao gjordes av anstÀllda pÄ Yahoo! Kina och inte av Yahoo! HongKong.

DÀremot anser McKinnon inte att detta frÄntar Yahoo! ansvar för det intrÀffade. Den springande punkten Àr att Yahoo! genom Yahoo! HongKong valde att erbjuda en e-posttjÀnst för kinesiska anvÀndare och placerade de fysiska servrarna dÀr anvÀndardata lagrades inne i sjÀlva fastlands-Kina. DÀrmed var det givet att dessa data förr eller senare skulle kunna begÀras att utlÀmnas till de kinesiska myndigheterna och polisen.

McKinnon pÄpekar vidare att konkurrenterna Google och Microsoft just av denna anledning medvetet valt att inte placera servrarna dÀr deras anvÀndares data lagras inne i Kina. SÄ antingen brydde man sig inte pÄ Yahoo eller ocksÄ tÀnkte man sig inte för sÀrskilt noga. McKinnon Àr dock tydligen benÀgen att tro att det var det senare snarare Àn det förra. Yahoo:s smutsiga byk Àr mycket lÄngt ifrÄn att vara rentvÀttad i och med Woos rapport tycker jag. Sant Àr dock som hon skriver att till deras fördel mÄste man anföra att de faktiskt deltar i det arbete för att formulera riktlinjer för hur företag ska bevaka mÀnskliga rÀttigheter nÀr de gör affÀrer utomlands som initierades i januari i Är.

Pressmeddelande frÄn HongKongs Privacy Commissioner for Personal Data

Hela rapporten frÄn sjÀlva undersökningen [PDF]

NyhetsbyrÄn AFP:s artikel

Rebecca McKinnons kommentarer och analys

Om arbetet med att formulera principer för hur företag ska bevaka mÀnskliga rÀttigheter nÀr de gör affÀrer utomlands

Picsearch tar klimathotet pÄ allvar

22 Mars 2007 av Lars Iselid

picsearchIbland fÄr man udda pressmeddelanden. Ett av dessa kommer frÄn Picsearch, som vi hÀr pÄ Internetbrus varit vÀldigt positiva till Àven om vi kritiserat hur deras relevans hanterats av deras kunder, t ex Sesam.
I pressmeddelandet sÀger Robert Risberg, VD pÄ Picsearch:

”Det Ă€r bra att försöka anvĂ€nda energisnĂ„la datorer, men det rĂ€cker inte. Picsearch anser att priset pĂ„ elektricitet mĂ„ste höjas för att de verkliga miljökostnaderna ska avspeglas i företagens vanliga affĂ€rsaktiviteter. Vi uppmanar alla kollegor i sökmotorbranschen att följa vĂ„rt exempel.”

Picsearch har tagit klimathotet pÄ allvar och har sjÀlvkritiskt analyserat lÀget. De tÀnker dÀrför göra följande:

(1) plantera 1000 nya trÀd för varje förbrukad gigawattimme

(2) köpa och skyddar 2 hektar av urskog för varje förbrukad gigawattimme

(3) anvÀnda endast miljövÀnlig elektricitet helt fri frÄn koldioxid

(4) köpa utslÀppsrÀtter för motsvarande den energi som Picsearch förbrukar.

Gör de det för goodwill enbart? Vill de liksom Google leva upp till mottot:”Don’t be evil?”. Det kvittar, huvudsaken att de drar sitt strĂ„ till stacken. Som de pĂ„pekar bidrar ju IT-företagen till stor del till koldioxidutslĂ€ppen genom sin strömförbrukning.

Mest intressant Àr att Picsearch tycker att elen Àr för billig. En kontroversiell stÄndpunkt som glÀdjer miljöpartister och sÀkert retar de flesta moderater och sossar.

Pew Internet project om trÄdlöst Internet

28 Februari 2007 av Lars Iselid

34% av 1.623 tillfrÄgade amerikanska vuxna internetanvÀndare hade anvÀnt trÄdlöst internet hemma, pÄ jobbet eller nÄgon annanstans enligt en undersökning genomförd av Pew Internet project i december 2006. 4 av tio internanvÀndare hade laptops och 80% av dessa hade möjlighet att koppla upp sig pÄ ett trÄdlöst nÀtverk.

88% av de som hade laptops hade vid nÄgot tillfÀlle kopplat upp sig hemma via ett trÄdlöst nÀtverk. 57% hade anvÀnt ett trÄdlöst nÀtverk nÄn annanstans Àn i hemmet eller pÄ jobbet. 36% hade anvÀnt ett trÄdlöst nÀtverk pÄ jobbet.

Mest intressant Àr uppgifterna om internetanvÀnding via PDA:s och mobiltelefoner, Àven om det bara rör anvÀndningen i USA:

25% av internanvÀndarna har internetuppkoppling pÄ sina mobiltelefoner. Av dessa har 54% kopplat upp sig pÄ internet.

13% av internetanvÀndarna har internetuppkoppling pÄ sina PDA:s. Av dessa har 82% kopplat upp sig pÄ internet.

Amerikanska söktjÀnstföretag ber regeringen om hjÀlp i censurfrÄgan

2 Februari 2007 av Lars VÄge

En konferens kallad Conference on Global Internet Freedom hölls i US State Departments lokaler i Washington den 30 januari. Det var Global Internet Freedom Task Force (GIFT) som var anordnare och det var deras första konferens. GIFT har etablerats pÄ initiativ av Condoleezza Rice och mÄlen har formulerats sÄ hÀr:

The core aims of the GIFT are to maximize freedom of expression and the free flow of information and ideas, to minimize the success of repressive regimes in censoring and silencing legitimate debate on the Internet, and to promote access to information and ideas over the Internet.

News.com rapporterar frĂ„n konferensen att de tre största företagen inom söktjĂ€nstvĂ€rlden, Google, Microsoft och Yahoo, var pĂ„ plats. Tydligen har företagen vid konferensen uttalat en önskat att fĂ„ hjĂ€lp frĂ„n den amerikanska regeringen nĂ€r det gĂ€ller hur de ska hantera de hĂ€r frĂ„gorna. Man efterfrĂ„gar “ground rules” för hur man ska bemöta officiella krav frĂ„n utlĂ€ndska regimer angĂ„ende implementation av censur och begĂ€ran att fĂ„ ut anvĂ€ndaruppgifter. HuvudfrĂ„gan som enl. artikeln kvarstĂ„r efter konferensen Ă€r nĂ€r sĂ„dana krav ska anses legitima sĂ„ att man ska efterfölja dem. FöretrĂ€dare för Yahoo och Google menar att sĂ„dana hĂ€r moraliska beslut ska inte behöva fattas av dem. DĂ€rför behöver de regeringens stöd och hjĂ€lp. NĂ„n att hĂ„lla i handen?

Andra röster menade att företagen gör frĂ„gan mer komplicerad Ă€n den behöver vara. Amnesty menar att svaret skulle vara en lagstiftning som begrĂ€nsade möjligheten att bedriva affĂ€rer med regimer som bedömts vara “Internet-restrictive”. Detta förslag har varit uppe förut men avvisas av mĂ„nga som praktiskt ogenomförbart.

Bloggtoppen.se

Blogglista.se

Global Voices Online - The world is talking. Are you listening?

Creeper

Nowhere North

↑ Grab this Headline Animator



iselid info

↑ Grab this Headline Animator