Nu kan man söka fram olika citat för en viss person i Google News. Sök t ex på Zlatan Ibrahimovic och längst upp i en grå ruta ser man ett utvalt citat. Klickar man sen på namnet Zlatan Ibrahimovic kan man se fler citat.

Vill man ytterligare söka vidare bland dessa citat finns en liten sökruta till vänster där man kan skriva in ytterligare sökord att precisera sin sökning med. Den text som är sökbar i citaten är den som är svart och fetat. Den gråa texten ligger utanför själva citatet. Inom parentes ser man också hur många likadana uttalande som han gjort, men det finns bara länk till en av källorna och en uppgift om när källan indexerades av Google news. Det går också att sortera citat utifrån relevans och datum. Även begränsa till att se senaste timmen, dagen, veckan, månaden.

Tyvärr verkar det inte fungera på svenska Google news. Varken Zlatan Ibrahimovic eller Frerik Reinfeldt genererar citat. De får man luska fram själv.

Google förbättrar ständigt sin sökmotor och meddelar via sin officiella blogg att man nu har möjligheten att söka internt på vissa webbplatser utan att behöva gå till själva webbplatsen. Istället läggs sökrutan i själv träfflistan. Internetbrus har ju sedan tidigare fått sitelinks, men när får vi internsök direkt i träfflistan måntro? Viktigt att lägga märke till är att den interna sökningen är detsamma som att använda söksyntaxen site: Alltså inte någon direkt sökning via den aktuella webbplatsens egen sökmotor, utan baserat på hur Google indexerat webbplatsen ifråga.

Google pratar också om en sökstrategi som kallas teleporterande. Att en anävändare skriver in namnet på en webbplats t ex whitehouse utan att vara säker på toppdomän. Istället för att teleportera sig direkt till sidan (och ev. dess interna sökmotor) har Google upptäckt att användaren ofta vill ytterligare förfina sin sökning med ytterligare ord t ex whitehouse “barack obama”. Därav denna nya funktion med site-sökning i forma av en sökruta i träfflistan.

Apropå teleportera-begreppet inom sökning så för tankarna mig direkt till en artikel jag just läser inför ett föredrag jag ska hålla på konferensen: “Informationen anfaller”. Den heter: “The perfect searn engine is not enough” av Jaome Teevan m.fl. som gör en jämförelse mellan teleporterande sökning och orienterande sökning.

“When a person attempts to teleport, they try to jump directly to their information target. Teleporting represents the behavior many search engines try to support in their quest to be “perfect”. For example, if Jim, instead of browsing to Monroe’s office number, had performed a search for, “Connie Monroe, office number,” the perfect search engine would have brought him her office number”.

Har någon svensk sida blivit hedrad med denna funktion för intern sökning ännu? Jag har inte hittat någon men däremot följande engelskspråkiga: Nasa, Whitehouse, The Times, Amazon,
USPTO.

Googles utvecklare har många idéer om hur man skulle kunna förbättra sökningen på olika vis. Det tycks dock väldigt trögt att något av detta når fram till Googles gränssnitt på riktigt. Istället ligger de här experimenten i Google Labs under lång tid och kommer ibland inte längre. Det är synd. Jag tror inte vi skrivit tidigare om det som kallas Google Experimental Search som är en relativt ny del av Google Labs. När den dök upp i maj förra året skrev vi inte om det men nu har det tillkommit mer av intresse tycker jag.

Andrew Hogue med titeln Uber Tech Lead skrev i måndags i Googles utvecklarblogg något som jag längtat efter att höra från Google-håll.

There have been a lot of recent improvements to web search, but the appearance of results themselves has been pretty constant — 10 or so web pages in a vertical list.

Precis min åsikt som professor Kalkyl skulle sagt, fast handen på hjärtat så är det ju många andra söktjänster som experimenterat med träffpresentationen under de senaste fem åren. Dock inte Google. OK, vad har man nu hittat på då?

Det är den översta delen på Google Experimental Searchs sida, den som kallas Alternate views for search results som är det delvis nya. OBS att man måste klicka på knappen “Join this experiment” för att aktivera funktionen. Då får man under sökrutan fyra olika val på “vyer” över träffarna. Den vanliga kallas List View, sedan finns det Map View och Timeline View som funnits tidigare och till sist det senaste som heter Info View.

I Timeline View visas en tidsaxel och i träfflistan är årtal markerade. Ganska praktiskt för att se vilka år som det skrivits mycket om olika saker även om det förstås är lite osäkerheter i träffsäkerheten. I Map View är geografiska platser markerade i träfflistan och bredvid träffarna finns en karta där platserna är utmärkta. Där kan man också zooma in i olika grad på platserna. Det ser elegant ut men jag undrar hur zoomningen fungerar. I träffar där det inte finns gatuadresser kan man ändå zooma in på gatunivå till en markör. Har man valt något på måfå om det inte finns en hel adress?

Info View är ett verktyg för att markera eller visa olika saker i träfflistan. Normalt sett är ju sökorden markerade i de korta textutdragen i träfflistorna (KWIC, keyword-in-context). Men nu kan man istället välja att visa och markera tidpunkter (dates), mått (measurements), platser (locations) och bilder (images). Dates och locations får man ju också markerade om man använder de tidigare nämnda Timeline View och Map View. Att få mått markerade i träfflistan vet jag inte hur mycket nytta man kan ha av måste jag säga. Däremot är möjligheten att med ett klick visa bilder från träffsidorna ifråga ganska användbart och roligt.

I slutet av december lanserades ett par nyheter i Google News. Det är inte så ofta så det är alltid välkommet. En tycker jag är riktigt bra och det känns skönt att för en gångs skull få skriva något om Google och sökfunktionalitet. Det handlar om möjligheten att söka efter nyhetsartiklar i specifika källor. Genom det avancerade sökformuläret har man kunnat göra det i ett par år men nu har det blivit lättare.

Om man placerar markören i fältet Nyhetskälla (eller Source i det engelskspråkiga) i det avancerade formuläret och börjar skriva in bokstäver så dyker det upp förslag på källor medan man skriver. Ingen ny teknik precis men effektiv när det inte finns någon lista över källor. Det fungerar i svenska Google News också, inte bara i de engelskspråkiga varianterna. Kombinera sökningen med vanliga sökord och hugg RSS-adressen och vips har man en sökbevakning styrd mot en specifik nyhetskälla.

Som sagt inget nytt men alltid roligt när giganten Google gör något i sökväg nuförtiden. En annan lösning är förstås att som Eniros Nyhetssök ha alla källorna i en lång rullgardin. Det fungerar dock knappast med de 4500 källorna i engelskspråkiga Google News.

En annan nyhet är att man kan skriva en del av ett namn på en nyhetskälla. T.ex. kan man skriva source:dagens i den vanliga sökrutan i Google News och få träffar från t.ex. Dagens Industri och Dagens Medicin. Inte lika användbart kanske.

I Googles officiella blogg skrevs i fredags att internetdominanten håller på med ett eget uppslagsverk på webben. En presumtiv konkurrent till Wikipedia? Inte riktigt för här är det inte tal om frivilliga författare som tillsammans bygger upp artiklarna och kunskapen. Istället har Google i liten skala börjat bjuda in personer med ämnesexpertis att skriva “authoritative articles” om ämnena ifråga.

Det nya verktyget för att skapa artiklar kallar Google för Knol. Ordet är en anspelning på Knowledge och en Knol är en kunskapsenhet. Lite längre fram när testfasen är över kommer man att göra det fritt att skriva knols och då blir det kanske mer likt Wikipedia. Om en författare vill kan Google Ads köras på sidan också och intänkterna kommer författaren till godo.

I bloggposten där Googles Udi Manber presenterar Knol skjuter man in sig på argumentet att det kan kännas knepigt att citera Wikipedia eftersom författarna är anonyma. Det är väl också där som man ser sin enda chans för att kunna ge sig på Wikipedia. Man frågar sig varför. Om man tycker att det är ett problem kanske man kunde uppmuntra Wikipedia att författarna till en artikel skulle vara namngivna (det kan förstås bli många namn ibland).

Att skapa ett helt nytt uppslagsverk på nätet verkar inte helt genomtänkt, snarare avundsjukt. Nu när Google dominerar så totalt inom så många sfärer på nätet retar man sig på Wikipedia eller? Tyvärr kan man inte köpa Wikipedia som man köpte Youtube. Ungefär som Microsoft inte kunde köpa Linux, även om det är en halvdan analogi.

När jag var i London i början av december såg jag ett anförande av Jimmy Wales som är Wikipedias grundare. Jimmy har blivit något av en kulturhjälte och jag var lite orolig över att han skulle vara en sån där jobbig amerikan med stort ego. Det var han inte även om han var en typisk amerikan, men på ett bra sätt. Jag skulle hellre köpa en bil av honom än av Sergey och Larry. Kanske skulle han hjälpa mig laga min gamla.

Jimmy pratade om sina försök att sparka igång Wikipedier för mindre språkgrupper i Sydafrika. Han hade rest dit, tagit med sig en kille som beskrevs som “the father of the Swahili Wikipedia” och satt sig ner med en grupp sydafrikaner som talade minoritetsspråk och försökt inspirera dem och visade “hur man gjorde”. PR-stunt? Jag tror inte det i alla fall.

Jimmy berättade om detta och mycket annat med barnlik entusiasm. Specialwikiarna som finns på hans andra webbplats Wikia.com fascinerade honom själv. Hur är det möjligt att människor kan skriva över 15 000 artiklar om Mupparna frågade han sig. Han tog kontakt med personerna bakom The Muppet Wiki och frågade om det inte började ta slut med uppslag till artiklar nu? Nej, vi har ju bara precis kommit igång var svaret. Jag tror aldrig folk kommer ha så roligt med Knol.

Android är en mobil platform baserad på Linux som utvecklas av Open Handset Alliance där Google är en av de drivande medlemmarna. Nu har Google släppt en SDK för Android och erbjuder 10 miljoner USD till de som utvecklar de bästa Android-applikationerna.

Utvecklingen av applikationer för Android kan du följa på deras blogg Android Developers Blog.

Se också videon med Googles Sergey Brin där han presenterar utmaningen om bästa Android-applikationer och hör Steve Horowitz dementera existensen av Gphone.

Vi har fått påpekat för oss att Google ägnar sig åt en rätt aggressiv form av rättstavning i vissa fall. Jag tillstår att jag i alla fall inte var medveten om detta tidigare. Så här fungerar det:

Om man söker med de tre orden open access scoap får man i Google upp träffar ungefär som om man sökt på open access scope. Träffmängderna blir inte riktigt desamma men mycket lika. I träfflistan för den förstnämnda ser man ordet scope i fetstil i sammanfattningarna under träffarna. Med andra ord har man från Googles sida bara förutsatt att man menat scope och inte brytt sig om att förklara att man “gjort om” sökningen.

Det här är verkligen inte bra. I det aktuella fallet är det så att SCOAP är en akronym som står för “sponsoring consortium for open access publishing”. Så här blir det fullständigt fel. Tydligen går det att få Google att ta ordet scoap på allvar genom att skriva fraseringstecken runt ordet dvs. open access “scoap” . Men vem gör det? Inte ens sökmotorfreaks som vi skulle få för oss att göra detta för en oavbruten sträng av bokstäver.

Alla de övriga större sökmotorerna hanterar denna sökning på ett korrekt sätt. Faktiskt verkar Google vara ensamma om detta tilltag.

• Yahoo låter sökningen passera men påpekar att man kanske menade soap
• Ask och Gigablast låter sökningen passera men föreslår scoop
• Microsofts Live.com och Exalead genomför bara sökningen utan kommentar

Vi undrar nu om någon av läsarna har fler exempel på den här typen av agressiv rättstavning? Samtidigt vill vi tacka Ulf Kronman på KTH för tipset!

I våras lade Google ett fett bud på Facebook men ägaren Mark Zuckerberg avböjde. Nu har Google köpt ett annat mindre känt socialt nätverk vid namn Zingku, som är särskilt anpassat för mobilen. Facebook finns ju också i en mobilanpassad version (m.facebook.com), men med kraftigt begränsade funktioner.

Vad kan då Zingku? Lägga till RSS-flöden. Bättre än Google Reader mobil eller Netvibes mobil (m.netvibes.com)? Dela på bilder, skicka meddelande till varandra, sätta upp en omröstning (eng. poll) och en del annat.

2005 köpte Google mobila tjänsten Dogdeball men det slutade med att Dennis Crowley and Alex Rainert lämnade Google. Googles sociala nätverkstjänst Orkut som startades 2004 blev heller ingen större framgång, bortsprugna av både MySpace och nu Facebook.

Att surfa med mobilen kan vara oroande om man är kostnadsmedveten. Åtminstone om man inte använder WLAN eller 3:s fasta kostnadspris utan en 3G eller kanske GPRS-uppkoppling (som i mitt fall) som tickar pengar som på den gamla goda tiden i mitten av 90-talet när man surfade med slöa modem. Letar man fram en webbsida vet man inte i förväg hur många KB som kommer att laddas. Ett säkrare sätt är därför att hålla sig till sidor som är mobilanpassade och inte lika tunga. De är förhoppningsvis lättare att läsa och sidan laddas fortare.

Detta är ett av argumenten som amobil.no använder i sitt test av mobilsök i Google, Sesam, Yahoo, Kvasir. Om vi kollar jämförelsen de har gjort mellan Google mobilsök och Sesam norska mobilsök (wap.sesam.no). Det finns även en svensk (wap.sesam.se). De hävdar följande:

“Sesams søkemotor er den desidert beste hvis du vil søke på wap-sider og ikke store internettsider. Her får du nemlig flest relevante treff på wap-sider, både norske og engelske”.

En sökning på Zlatan i Sesams norska mobilsök ger träffar på webbsidor, bilder, nyheter, företag, personer, wikpedia, ringtoner. Webbsidorna hänvisar till mobilanpassade sidor, men jag häpnar över relevansen som hålls uppe i norska testet. Första träffan i mobilindexet på sökningen Zlatan ger en länk till en wap-porrsida(!), liksom sjunde träffen.

I övrigt visas också mycket annat irrelevant. Naturligvis måste fler sökuttryck testas, men det ger en fingervisning om att det norska testet kan ha dragit lite förhastade slutsatser om att Sesams relevans skulle vara bättre än Googles.

Betydligt mer relevant blir en sökning på zlatan via Googles mobila index:

I Sesams mobila nyhetssökning extraheras i de flesta fall enbart texten från respektive nyhetssida så att man inte går inte på en eventuellt “tung” webbsida. Bra, men om man gillar nån bild som illustrerar nyheten? Wikipediaträffarna hänvisar till mobilanpassade versionen av wikipedia som heter wapedia (wapedia.mobi). Informationen om Zlatan Ibrahimovic är densamma både på norska wapedia som i norska wikipedia.

4.090 mobila sidor i Google mot 3.801 i Sesam. Störst är inte alltid viktigast, men som jag har pläderat tidigare har indexstorleken absolut betydelse.

Sesam är bra på att göra det lättare för användaren att undvika att hamna på tunga sidor, men Googles träffar från nätet i mobilsök anpassas till XHTML och gör det enklare att läsa i mobilen än om du gick direkt till den icke-anpassade sidan. Om man tar förstasidan på DN som exempel blir det 7 KB via Google mobila sökning på vanliga webbsidor och om man går direkt till ww.dn.se blir det 184 KB. Stor skillnad och Google bryr sig.

Amobil.no skriver:

“Googles Wap-søk kan ikke måle seg med Sesam. Hvis du søker etter wap-sider er det større sjans for å få arabiske treff enn å få norske. Og selv engelske treff er søkemotoren dårlig på”.

Jag söker på “Toronto Maple Leaf News” och “discovery of rnai” i både Google och Sesam mobilsök och Google ger fullt acceptabel relevans. Sesam mobilsök svarar:”Tjenesten er midlertidig utilgjengelig, prøv senere. Intern søkemotorfeil”.

Jag skulle gärna se hur amobil.no kommit fram till sin relevansbedömning. Prova själva och döm!

Jag kunde aldrig förstå varför Google News inte använde klustring av träffarna från början. Deras startsidor har hela tiden använt dublettdetektion och samsorterat artiklar som var i grunden samma “story”. Detta gällde bara den autogenererade startsidan dock, så fort du sökte slogs funktionen av. Nu har man äntligen valt att aktivera den vid själva sökningen i Google News. T.om. på svenska Google Nyheter är detta aktivt nu. Det här innebär att träffarna inte nödvändigtvis kommer i kronologisk ordning. Vill man kan man emellertid slå av dublettdetektionen och det känns bra att man har det valet.

En annan nyhet är att Google nu har ett aktivt samarbete med fyra viktiga nyhetsbyråer. Det är franska Agence France Press, amerikanska Associated Press, brittiska Press Assocation och Candian Press. Eftersom ingen av de fyra nyhetsbyråerna har haft en egen webbplats där deras artiklar publicerats har Google inte kunnat länka till originalversioner av deras material vilket missgynnat dem. Jämför med Reuters som har en egen webbplats till vilken Google har drivit trafik via Google News. Samarbetet går ut på att Google lagrar nyhetsbyråernas artiklar på Googles egna servrar. Här är ett exempel: en AFP-artikel på en Google-server.

Detta att Google “hostar” nyhetsbyråernas artiklar har naturligtvis en rad implikationer. Skälet att detta sker är väl delvis rättstriderna med bl.a franska AFP. Men det här kan ju inte vara en lösning som gagnar dagstidningar som köper t.ex. AFP:s artiklar och publicerar dem. När nu en AFP via Google-version finns att läsa behöver man ju inte surfa till en tidning som för AFP:s artikel. Hmmm. Om sedan Google börjar placera annonser på de här sidorna med nyhetsbyråernas artiklar…