I våras lade Google ett fett bud på Facebook men ägaren Mark Zuckerberg avböjde. Nu har Google köpt ett annat mindre känt socialt nätverk vid namn Zingku, som är särskilt anpassat för mobilen. Facebook finns ju också i en mobilanpassad version (m.facebook.com), men med kraftigt begränsade funktioner.

Vad kan då Zingku? Lägga till RSS-flöden. Bättre än Google Reader mobil eller Netvibes mobil (m.netvibes.com)? Dela på bilder, skicka meddelande till varandra, sätta upp en omröstning (eng. poll) och en del annat.

2005 köpte Google mobila tjänsten Dogdeball men det slutade med att Dennis Crowley and Alex Rainert lämnade Google. Googles sociala nätverkstjänst Orkut som startades 2004 blev heller ingen större framgång, bortsprugna av både MySpace och nu Facebook.

Att surfa med mobilen kan vara oroande om man är kostnadsmedveten. Åtminstone om man inte använder WLAN eller 3:s fasta kostnadspris utan en 3G eller kanske GPRS-uppkoppling (som i mitt fall) som tickar pengar som på den gamla goda tiden i mitten av 90-talet när man surfade med slöa modem. Letar man fram en webbsida vet man inte i förväg hur många KB som kommer att laddas. Ett säkrare sätt är därför att hålla sig till sidor som är mobilanpassade och inte lika tunga. De är förhoppningsvis lättare att läsa och sidan laddas fortare.

Detta är ett av argumenten som amobil.no använder i sitt test av mobilsök i Google, Sesam, Yahoo, Kvasir. Om vi kollar jämförelsen de har gjort mellan Google mobilsök och Sesam norska mobilsök (wap.sesam.no). Det finns även en svensk (wap.sesam.se). De hävdar följande:

“Sesams søkemotor er den desidert beste hvis du vil søke pÃ¥ wap-sider og ikke store internettsider. Her fÃ¥r du nemlig flest relevante treff pÃ¥ wap-sider, bÃ¥de norske og engelske”.

En sökning på Zlatan i Sesams norska mobilsök ger träffar på webbsidor, bilder, nyheter, företag, personer, wikpedia, ringtoner. Webbsidorna hänvisar till mobilanpassade sidor, men jag häpnar över relevansen som hålls uppe i norska testet. Första träffan i mobilindexet på sökningen Zlatan ger en länk till en wap-porrsida(!), liksom sjunde träffen.

I övrigt visas också mycket annat irrelevant. Naturligvis måste fler sökuttryck testas, men det ger en fingervisning om att det norska testet kan ha dragit lite förhastade slutsatser om att Sesams relevans skulle vara bättre än Googles.

Betydligt mer relevant blir en sökning på zlatan via Googles mobila index:

I Sesams mobila nyhetssökning extraheras i de flesta fall enbart texten frÃ¥n respektive nyhetssida sÃ¥ att man inte gÃ¥r inte pÃ¥ en eventuellt “tung” webbsida. Bra, men om man gillar nÃ¥n bild som illustrerar nyheten? Wikipediaträffarna hänvisar till mobilanpassade versionen av wikipedia som heter wapedia (wapedia.mobi). Informationen om Zlatan Ibrahimovic är densamma bÃ¥de pÃ¥ norska wapedia som i norska wikipedia.

4.090 mobila sidor i Google mot 3.801 i Sesam. Störst är inte alltid viktigast, men som jag har pläderat tidigare har indexstorleken absolut betydelse.

Sesam är bra på att göra det lättare för användaren att undvika att hamna på tunga sidor, men Googles träffar från nätet i mobilsök anpassas till XHTML och gör det enklare att läsa i mobilen än om du gick direkt till den icke-anpassade sidan. Om man tar förstasidan på DN som exempel blir det 7 KB via Google mobila sökning på vanliga webbsidor och om man går direkt till ww.dn.se blir det 184 KB. Stor skillnad och Google bryr sig.

Amobil.no skriver:

“Googles Wap-søk kan ikke mÃ¥le seg med Sesam. Hvis du søker etter wap-sider er det større sjans for Ã¥ fÃ¥ arabiske treff enn Ã¥ fÃ¥ norske. Og selv engelske treff er søkemotoren dÃ¥rlig pÃ¥”.

Jag söker pÃ¥ “Toronto Maple Leaf News” och “discovery of rnai” i bÃ¥de Google och Sesam mobilsök och Google ger fullt acceptabel relevans. Sesam mobilsök svarar:”Tjenesten er midlertidig utilgjengelig, prøv senere. Intern søkemotorfeil”.

Jag skulle gärna se hur amobil.no kommit fram till sin relevansbedömning. Prova själva och döm!

Jag kunde aldrig förstÃ¥ varför Google News inte använde klustring av träffarna frÃ¥n början. Deras startsidor har hela tiden använt dublettdetektion och samsorterat artiklar som var i grunden samma “story”. Detta gällde bara den autogenererade startsidan dock, sÃ¥ fort du sökte slogs funktionen av. Nu har man äntligen valt att aktivera den vid själva sökningen i Google News. T.om. pÃ¥ svenska Google Nyheter är detta aktivt nu. Det här innebär att träffarna inte nödvändigtvis kommer i kronologisk ordning. Vill man kan man emellertid slÃ¥ av dublettdetektionen och det känns bra att man har det valet.

En annan nyhet är att Google nu har ett aktivt samarbete med fyra viktiga nyhetsbyråer. Det är franska Agence France Press, amerikanska Associated Press, brittiska Press Assocation och Candian Press. Eftersom ingen av de fyra nyhetsbyråerna har haft en egen webbplats där deras artiklar publicerats har Google inte kunnat länka till originalversioner av deras material vilket missgynnat dem. Jämför med Reuters som har en egen webbplats till vilken Google har drivit trafik via Google News. Samarbetet går ut på att Google lagrar nyhetsbyråernas artiklar på Googles egna servrar. Här är ett exempel: en AFP-artikel på en Google-server.

Detta att Google “hostar” nyhetsbyrÃ¥ernas artiklar har naturligtvis en rad implikationer. Skälet att detta sker är väl delvis rättstriderna med bl.a franska AFP. Men det här kan ju inte vara en lösning som gagnar dagstidningar som köper t.ex. AFP:s artiklar och publicerar dem. När nu en AFP via Google-version finns att läsa behöver man ju inte surfa till en tidning som för AFP:s artikel. Hmmm. Om sedan Google börjar placera annonser pÃ¥ de här sidorna med nyhetsbyrÃ¥ernas artiklar…

Nu erbjuder Google Book Search inte bara möjlighet att läsa hela böcker på webbplatsen utan också att ladda ned vissa av dem i PDF-format. Det rör sig om inskannade böcker som det inte längre finns någon som äger copyright till. Vilket man är noga med att poängtera i Google Book Search utvecklarblogg och inte utan anledning med tanke på all kritik man fått utstå.

Hur ska man då hitta böcker som finns i PDF-format? Störst chans har man om man använder det avancerade sökformuläret och klickar i Full view innan man söker. Nu är det här långt ifrån någon garanti eftersom det mesta som finns i fulltext inte finns i PDF-version än. Så det är bara att söka och hoppas.

I utvecklarbloggen finns några länkar med exempel men bara vissa av länkarna leder verkligen till böcker med PDF-nedladdning. Märkligt slarvigt av Google. I alla fall fungerar länken till en utgåva av Dantes Inferno som skannats in vid Harvarduniversitetets bibliotek. Ett annat exempel är en utgåva av Simon Bolivars tal.

Google har smyglanserat en funktion för ansiktssökning i deras bildsöktjänst Google Images. Om man söker på en person t.ex. Henrik Larsson och sedan klistrar in följande sträng &imgtype=face i slutet av en webbadressen får man bara ansikten. Tyvärr inte enbart bilder på fotbollsspelaren Henrik Larsson. Ett steg vidare vore om Google kunde klustra sina träffar efter olika personer med samma namn. Ungefär som Google klustrar nyheter och sökträffar. En sökning på James Dean skulle kunna klustra skådespelaren James Dean och sångaren James Dean Bradfield i olika träffmängder.

Det är också möjligt att byta ut face i strängen mot news så får man bara nyhetsrelaterade bilder.

Dessa nya funktioner kan nog antas vara det första resultatet av Googles köp av Neven Vision hösten 2006.

Mycket av kritiken mot Google Book Search har kommit från Frankrike. Både den tidigare presidenten Chirac och dåvarande chefen för det franska nationalbiblioteket, Jean-Noel Jeanneney, har uttryckt oro för att engelskspråkiga texter skulle komma att tränga undan de på andra viktiga kulturspråk (läs franska). En annan kritik är att man kör sitt eget race och inte deltar i Open Content Alliance liksom att man pratar om att även lägga ut upphovsrättskyddat material.

Under den senaste tiden har det skett saker som delvis har förändrat bilden av Google Book Search tycker jag och det är att flera europeiska bibliotek nu gått med i projektet. I takt med att skanningen av böcker vid dessa bibliotek kommer igång kommer den anglosaxiska dominansen att bli mindre total.

I lördags kom beskedet att biblioteket vid Universitetet i Ghent i Belgien hoppar med i Google Book Search. Biblioteket i Ghent grundades 1817 och säger sig ha det rikaste beståndet av tryckta böcker från 1600-talets Flandern. Här finns också en mycket omfattande samling på franska.

Veckan innan, den16 maj, kom pressmeddelande om att Google skulle skanna 100 000 böcker vid Universitetetsbiblioteket i Lausanne i Frankrike Schweiz. Det var det första biblioteket med franska böcker som Google fått med. Den 7 mars i år anslöt sig Die Bayerische Staatsbibliothek. Ett oerhört stort bibliotek som grundades 1558 och har närmare 9 miljoner band. Google verkar ha lovat att skanna allt som inte är upphovsrättsskyddat. Så tysk litteratur borde bli väl företrädd i Google Book Search.

Om vi riktar blicken mot Spanien så meddelade det katalanska nationalbiblioteket i Barcelona (Biblioteca de Catalunya) i januari i år att de liksom tidigare biblioteket vid Universidad Complutense de Madrid (sept. 2006) har kommit överens med Google om att vara med i projektet. Sammanlagt har vi nu då ett franskt, ett belgiskt, ett tyskt, ett katalanskt och ett spanskt bibliotek förutom nio amerikanska och ett engelskt bibliotek. Det tar sig ju, eller hur Monsieur Jeanneney?

Det är inte så ofta Google skickar ut pressmeddelanden som har med sökningen i Google att göra. Det är kanske inte så konstigt med tanke på att Google av idag är i första hand ett media- och annonseringsföretag. Därför hajar man till lite grann när det dyker upp något som utlovar nyheter i sökfunktionalitet. Inledningen av pressmeddelandet låter ju lovande:

Google today announced its critical first steps toward a universal search model that will offer users a more integrated and comprehensive way to search for and view information online.

Och lite längre ner:

Google’s vision for universal search is to ultimately search across all its content sources, compare and rank all the information in realtime, and deliver a single, integrated set of search results

Users no longer have to visit several different Google search properties to find such a wide array of information on the topic.

Man talar om att blanda sökresultat som webbsidor, länkar till nyhetsträffar, bildträffar, videosnuttar i träfflistan. Man talar också om att när man söker på vissa sökord ska man få navigeringslänkar till träffar av andra slag som i bloggsökningen, boksökningen o.s.v. Det är nu jag känner att det är svårt att bli imponerad. Hur länge har liknande funktionalitet funnits hos konkurrenterna? Hur innovativt är det här på en skala?

Vem började med att lägga in genvägar till träffar i något av de specialiserade indexen på den vanliga träfflistan? Det var sökmotorn Alltheweb som utvecklades av norska FAST och som hade lika stort webbindex som Google på den tiden. När skedde det? Sommaren 2001 började Alltheweb visa länkar till träffar i sitt Multimediaindex vid sidan av webbträffarna. Snart sex år sedan.

Ask har sysslat med att integrera träffar från andra index än webbindexet och lägga genvägar till träffar i de andra indexen i flera år. De kallar detta Smart Answers nuförtiden men funktionen fanns redan 2003. Yahoo! Search Shortcuts med länkar till träffar av andra slag än bara webbsidor kom 2004. Detta skedde efter att man köpt Altavista (och Alltheweb) och byggde på Altavistas Shortcuts som kom i början av 2002.

Det är det jag menar med “för sent”. Ett annat problem är att man bara ibland fÃ¥r länkarna till specialindexen i Google när man söker. I t.ex. Exalead och i gamla Alltheweb fÃ¥r/fick man alltid länkar till alla index där det fanns träffar. Ofta specificerade med antal. Enkelt, tydligt och klart. Gör man nÃ¥gra provsökningar i Google nu ser man att deras länkar till andra index dyker upp mycket oregelbundet och ger ingen feedback om antalet träffar i specialindexen. Det är det jag menar med “för lite”.

Det känns som när Microsoft lanserade Internet Explorer 7 och funktioner som varit givna i Opera och Firefox i flera år beskrevs som nyheter. Lite pinsamt.

Funktionen att spara sin sökhistorik i Google har funnits länge. Förra veckan lanserade Google funktionen web history som gör det möjligt att spara historik över alla sidor du besöker, inte bara dina sökningar. Det krävs dock att du installerar Google Toolbar med pagerank aktiverat.

Frågan är väl om man vill spara denna historik? Det är följt möjligt att ta bort sin webbhistorik här. Finns det några integritetsrisker? Tja, är du inloggad på Google och lämnar datorn så kan vem som helst som sätter sig vid datorn komma åt din webbhistorik. (Om de gör det innan Google kräver att man loggar in på nytt när man klickar på web history-funktionen). Det är lätt att glömma bort att logga ut. Det är inte bara en gång låntagare på mitt bibliotek glömmer att logga ur Mina sidor (där lån och reservationer syns) i våran bibliotekskatalog. Alldeles nyss hade någon inte loggat ur sitt Hotmailkonto på en av våra tunna klienter på Medicinska biblioteket, Umeå UB.

Det har t ex hänt mig några gånger när jag velat logga in på Gmail på en främmande dator att en annan användare glömt att logga ur sitt Gmail-konto. Cookies i all ära, men den mänskliga faktorn är inte att leka med. Eller har vi börjat ge upp den personliga integriteten?

Att Google ska köpa DoubleClick och därmed skaffa sig ett riktigt järngrepp om annonsmarknaden på Internet lär väl inte så många missat. Somliga menar att med detta uppköp kommer sökmotorgiganten att bli så dominant när det gäller webbannonsering att det börjar kännas lätt skrämmande. De mindre spelarna kan lägga av nu känns det som.

Färre lär i alla fall ha uppmärksammat gårdagens pressmeddelande om att det svenska företaget Marratech AB:s programvara med samma namn också ska köpas av Google. Företaget producerar en programvara för videokonferenser över Internet som används av många svenska universitet och i synnerhet Nätuniversitetet. Jag har själv använt det ett antal gånger och vet vilken betydelse det har i arbetet mot distansstudenter. Jag vet uppriktigt sagt inte om det är bra eller dåligt att Google köper Marratech men så är det i alla fall.

United States Holocaust Memorial Museum har med hjälp av Google Earth samlat bildbevis för det pågående folkmordet i Darfur. Det här är starten på ett projekt som kallas Genocide Prevention Mapping Initiative som går ut på att skapa en slags interaktiv global karta över konfliktområden. Tanken är att man på så sätt ska kunna hjälpa till att hindra våldsutvecklingen i de olika områden genom att sprida visuell dokumentation av händelserna.

Idag har man gjort tillgängligt bildmaterial över Darfur som kan laddas i Google Earth och illustrerar vad som håller på att hända. Först måste man alltså om man inte redan gjort det ladda ner och installera Google Earth-applikationen. Sedan ska man ladda ner kmz-filen Crisis in Darfur från det ovan nämnda muséets webbplats och öppna den inne i Google Earth. Då kan man ta del av dokumentation som ska visa att mer än 1600 byar helt eller delvis förstörts och 133 00 byggnader bränts ner under konflikten. Materialet består av mycket högupplösta satellitbilder som täcker regionen och som kompletteras med ett kartfilter som läggs ovan på och markerar händelser och platser. Till detta kommer också att man får tillgång till fotografier, video och vittnens berättelser.

Det här är naturligtvis ett verkligt bra sätt att använda sökmotorn Googles enorma resurser. Holocaust Memorial Museums idé med hela projektet - att göra världen medveten om begynnande folkmord och förföljelser genom den här typen av dokumentation - är mycket bra. Det kommer inte att bli lika lätt att agera i det fördolda längre, åtminstone inte i regioner som är så lätt överblickbara med satellitfotografering som Darfur.