På årets SIME-gala fick Hitta.se pris för Best internet strategy och Polar Rose för best technical innovation. SIME anordnar varje år sedan 1996 en konferens där man belönar belönar framgångsrika internetföretag i Skandinavien och Finland.

Motiveringen för valet av Hitta.se lyder:
“Genom att behÃ¥lla enkelheten och fokusera pÃ¥ användarvänlighet har detta företags strategi nÃ¥t fram till ett vinnande koncept inom kraftigt konkurrensutsatt omrÃ¥de. PÃ¥ kort tid har de övertagit postionen som nummer ett i Sverige inom sitt omrÃ¥de”.

Motiveringen för valet av Polar Rose lyder:
“Hur känner du igen ett bekant ansikte i en folkmassa? Det som är intiutivt för det mänskliga ögat har inte varit enkelt för datorn. Vinnaren kombinerar den senaste tekniken inom datorseende med en sista finslipning genom feedback frÃ¥n människor”.

Det är bara att gratulera Hitta och Polar Rose som är värda att belönas.

Men vem fick SIME grand prize? Google, vem annars. Måste betyda att de fick det för sina insatser i Skandinavien och Finland då. Jag kan inte påstå att jag tycker Google har fokuserat särskilt mycket på den skandinaviska marknaden, vilket Schibsted med Sesam har gjort, även om de inte nått så långt ännu och har ekonomiska problem. Google står ohotade med andra ord, särksilt sedan Yahoo mer eller mindre gav upp den skandinaviska markanden för ett antal år sedan.

På SIME TV kan du se mer från konferensen.

- Varför inte låta användarna styra biblioteket? undrade Jakob Harnesk i sitt anförande om bibliotek 2.0 (eng. library 2.0) på The 13th Nordic Conference on Information and Documentation som gick av stapeln 18-19 juni vid Stockholms universitet, Aula Magna.

Med anledning av att konferensdeltagarna dagen före besökt Wasamuseet ställde han också den retoriska frågan: varför lät vi inte sjömännen bygga regalskeppet Vasa? eller för att ta en mer nutida ytterligare retorisk fråga: varför inte låta läsarna skriva encyklopedin?

Det vimlar av web 2.0- och bibliotek 2.0-föreläsningar på IT- och bibliotekskonferenser idag och många gör inte mer än att de belyser begreppet och visar sedan en massa häftiga web 2.0-tjänster. Det gjorde inte Harnesk. Han borrade sig djupare in i fenomenet som formligen har exploderat på nätet, men med fokus på hur biblioteket ska hantera detta, vilket fött begreppet library 2.0. Web 2.0 är något mer än bara unga, narcissistiska, dokusåpaskadade googlifierade bloggande wikipedianer som bara vill prata om sina förehavanden.

- Vi lever i en 2.0-värld, menade Harnesk och radade upp en massa 2.0-begrepp bl.a. öppenhet 2.0 som Carl Bildt myntat. En av konferensens produktvisningar hade titeln PR 2.0 för att ta ett ytterligare exempel.

- Lita på amatörerna, sa Harnesk och påpekade att ordet amatör härstammar från det latinska namnet amare som betyder kärlek. Här kom han in på begreppet radical trust som myntats av biblioteksgurun Michael Casey. Biblioteken måst ge större tilltro till användaren.

- Betrakta Wikipedia som en ständigt pågående process utan slut.

- Det finns idag nära 100 miljoner bloggar och ungefärligt 120 svenska bloggar som skriver om bibliotek. Varför är det så många människor som vill dela med sig av sina idéer och tankar?

- Web 2.0 har gjort det traditionella biblioteksarbetet med katalogisering trendigt, menade Harnesk med hänvisning till den alltmer utbredda företeelsen: taggning. Det vi i bibliotekssammanhang med fikonspråk kallar ämnesordsindexering. I fallet taggning har vi överlämnat ämnesindexeringen till användaren. Han pratade om Librarything där man man kan ladda ner information om böcker med bokomslag och katalogisera sin bok ytterligare med taggning elller annan info.

Harnesk menade att han varit rätt motvillig till tanken om att användarna skulle katalogisera böckerna men ändrat inställning efter att ha läst om hur astronomer pÃ¥ tre mÃ¥nader “katalogiserat” NASAs bilder över mars tack vare att man öppnat upp det för användarna.

- Vi (Läs:biblioteken) måste förstå användarna och komma närmare dom. Vi måste kolla upp de som finns på arenan och inspireras: Last.fm, Amazon etc.

En del av uppmaningarna från Harnesk har vi hört i andra föredrag om biblioteket 2.0 men de tål att upprepas t.ex.

• integrera bibliotekets katalog (OPAC) med bibliotekets webbplats.
• acceptera att allting inte behöver vara perfekt före man lägger upp en ny tjänst utan acceptera att det är en betaversion som ständigt förbättras.

- Biblioteksutlånen på folkbiblioteken har sjunkit med 25% och nåt allvarligt håller på att hända, sa Harnesk. Public service (PS) över huvud taget befinner sig i en kris. Unga människor har övergett PS till förmån för annat bl.a. kommersiella kanaler. TV:n änvänds allt oftare till dataspel än TV-tittande.

- Vårt förhållande till böcker har också förändrats. Det är något vi köper på stormarknaden och slänger är vi läst den. Man kan till och med få erbjudandet att få två pocketböcker på köpet när man köper godis.

- Gör inte biblioteken något radikalt kommer många bibliotek att måsta stänga inom 10-20 år.

Harnesk uppmanade ytterligare:

• Se till att personalen blir synliga pÃ¥ webben. Norrköpings stadsbibliotek har t.ex. filmat biblioitekarier som ger boktips och lagt upp detta pÃ¥ YouTube. Vi mÃ¥ste vara där användarna är.
• Bibliotekscommunityn inkluderar bÃ¥de användarna och bibliotekarierna, dvs. tanken är inte att varken användarna enbart eller bibliotekarierna enbart ska styra hela sajten.

Slutkontentan var: Släpp in användarna och se vad som händer!

Vill ni läsa mer om föredragen från konferensen så kan ni med fördel läsa SFIS västs Ann-Christin Karlén Gramming blogginlägg som ihärdigt bloggade i realtid under konferensen.

Harnesk förklarade också skämtsamt under sitt föredrag att varför han hoppade mellan två uppkopplade laptops vid ståpulpeten var för att han bloggade samtidigt som han pratade.

Förra veckan var jag anlitad som talare på Fagreferentkonferensen 2006 i Trondheim. Efter mig pratade Amund Tveit från Google-kontoret i Trodheim. Med anledning av att jag i mitt föredrag kritiserat att Google inte alls är bäst på alla slags sökningar: t ex finns inga svenskspråkiga nyheter för Google News, berättade Amund att det är en tjänst som Google jobbar intensivt med.

I övrigt pratade han en del om Google Scholar och en fråga som ställdes från publiken var: vad indexerar Google Scholar? Finns någon publikationslista? Amund bekräftade att det inte finns och flera av de andra frågorna kunde han inte ge något klart svar på.

Publikationslista för Google Scholar är en gammal käpphäst som ställts av många sökexperter t ex Gary Price. Senast jag var i kontakt med Anurag Acharya, som står bakom Google Scholar, via e-mail för ca ett år sedan svarade han till slut att man skulle titta på det. Sedan dess har Window Live Academic kommit och visar i motsats till Google Scholar en publikationslista. En sådan lista kanske kvittar för en genomsnittlig användare, vilket Google vet, men för bibliotekarier och andra som vill utvärdera Google Scholar är det ett stort problem. Tills jag blir motbevisad är min fasta uppfattning att Google inte har fullständig koll på vad man indexerat. Eftersom man indexerar alla möjliga tidskrifter, webbpublicerade papers, akademiska arkiv, examensuppsatser osv. har man greppat över så mycket att någon fullständig publikationslista inte är möjliga att skapa på ett enkelt, hanterligt sätt.

En vanlig fråga som brukar komma från publiken, även denna gång, är hur Google finansierar sin verksamhet? Amund hävdade att det största delen kommer från Google AdWords. Både Google Search Appliance och Google AdSense drar in betydligt mindre pengar.

Tack vare allt mer utbredd bloggning och podcasting kan man ofta få utmärkta rapporter från intressanta sökmotorkonferenser. En sökning på sesny2006 som tagg i bloggsökmotorn Technocrati ger flera träffar från bloggar som skriver om konferensen Search Engines Strategies 2006 som gick av stapeln i New York veckan som gick. På del.icio.us med taggsökning sesny2006 och Yahoo My Web 2.0 sesny2006 hittar du ytterligare länkar till rapporter och kommentarer.

Search Engine Watch har sänt podcasts varje dag från konferensen via Daily SearchCats.

På bloggen Search Engine Roundtabe rapporteras från paneldebatten Meet the crawlers torsdag 2 mars 10.45-12.00 där publiken fick chans att fråga ut representanter från Yahoo, Google, MSN, Ask Jeeves om indexering och ranking i sökmotorerna.

Här hittar du en lista över övriga inslag som Search Engine Roundtable bevakade.

Foton på Flickr om sesny2006

Andra som bloggar som bevakat Search Engines Strategies 2006 är SearchViews och Inside Google.

Nu finns presentationer, främst i power point, från flera av föredragen på konferensen Internet Librarian International 2004 upplagda på deras webbplats. Bland annat föredragen av Danny Sullivan och Saad B. Eskander, chef för Iraks nationalbibliotek och arkiv. Allra trevlligast är att man har filmat hela forumet om Open Access som höll på 15.00-17.00 på måndagen 11 oktober. Det är en stor förmån att se Open Access-förespråkaren Stevan Harnads vassa tunga. Tyvärr kunde jag inte närvara vid hela forumet men ryktet säger att förlagsmonopolisterna Elsevier hade en representant som var där en kort stund och svarade på frågor. Tyvärr har jag inte hunnit se det jag missade från forumet ännu.

Här finns presentationerna från Internet Librarian International 2004

-Uppköpen och sammanslagningarna i sökbranschen är över, sa Danny Sullivan i sitt föredrag “Web Search Engines: A Look Ahead”. Det är lättare att förstÃ¥ de största söktjänsterna idag eftersom de flesta har egna eller kommer att ha egna index.

Danny Sulivan syftade pÃ¥ att förutom Google, som alltid haft eget index, sÃ¥ har numer ocksÃ¥ Yahoo efter en massa uppköp eget index som de säljer till MSN. MSN, som är Microsfots egen internetsökmotor, har lovat (peppar peppar…) att komma med ett eget index vars betaversion finns ute som en tech preview.

-Det handlar inte längre bara om Google, Google, Google… Vi fick Yahoo, men förlorade Alltheweb och Altavista, och snart har vi MSN som MSN, konstaterade Danny som visade en av flera webbsidor som visar hur Yahoos sökträffar rangordnas i jämförelse med Google. Jux2.com jämför även Ask Jeeves med Google och Yahoo, fast bara de 10 första träffarna.

Dannys egna tester med tre enkla sökfrågor visade att överlappningen mellan sökmotorerna fortfarande är liten. Han menade att dessa slutsatser inte betyder att träffar självklart är bättre eller sämre, för rätt svar beror alltid i slutändan på användarens synsätt på vad som är relevant eller inte.

-Sökmotorerna bygger upp egna index för att de vill tävla om att ha de bästa och mest relevanta svaren, men relevanta svar är inte tillräckligt för att vinna sökmotorkriget, menade Danny.

I USA använder 41% av söktjänstanvändarna Yahoo(genom att de säljer sitt index till MSN) och Google 54%(genom att de säljer sitt index till AOL.com). Danny nämnde hur nya och mindre söktjänster fortfarande dyker upp, men manipuleringen av träfflistor och därmed relevansen på svaren samt alla ökade antal förfrågningar mot sökmotorns server är två huvudsakliga problem för nykomlingar.

Danny slog ett slag för vad han kallade osynliga “tabs”, ungefär som de sökgenvägar (eng. search shortcuts) vi tidigare tagit upp här pÃ¥ Internetbrus. Han tog ett exempel frÃ¥n personer som han undervisat som uppmanats att söka fram bilder pÃ¥ katter i Google. De skrev in pictures of cats i Google, utan vetskap om att Google Images specialiserade sökning existerade. Här är sökgenvägar utmärkta som känner av ordet pictures och ger som översta träff, separerat frÃ¥n träfflistan, en länk till Google images.

-En webbsida i en vanlig träfflista behöver inte alltid vara bästa sättet för att hitta bästa svaret. Därför är “tabs” till specialiserade söktjänster en bra lösning, menade Danny. Och svaren frÃ¥n sökmotorindexet är ju fortfarane kvar, men lite längre ned. BÃ¥de Google, Yahoo och Ask Jeeves använder “tabs” det mer eller mindre.

Det finns olika typer av personalisering och det Danny pratade om var sökpersonalisering. T ex Eurekster som minns vilka länkar du tittat på i en träfflista. Han visade också A9.com som har den typ av sökpersonalisering som innebär att man kan spara sökningar och bokmärka webbplatser och även My Yahoo search där man kan spara länkar direkt i en träfflista på ett enkelt sätt.

Om visualisering av träfflistor sa Danny att det kan vara användbart under vissa förutsättningar, men annars är det oftast onödigt. Han tog Grooker och Mooter som bra exempel.

Han refererade också till en undersökning av Pewinternet.org som svarade på följande fråga: Skulle du sakna söktjänsterna om de försvann idag?

17% skulle inte sakna dem.
50% skulle sakna dem, men kunde tänka sig använda andra sätt att söka.
32% skulle inte kunna leva utan dem.

Läs mer om Pew Internet studie.

-Yahoo Finance är faktiskt bra och användbar, sa Marydee Ojala under sitt föredrag “Five Top Sites for Business Information” med hänvising underförstÃ¥tt till att de stora kommersiella portalerna, som man annars bör vara extra skeptisk mot, även kan producera bra innehÃ¥ll. Hon pÃ¥pekade att de resurser hon visade täcker börsnoterade företag, främst amerikanska (.com) och vissa engelska (co.uk) samt multinationella företag.

-Om du pratar i telefonen och inte förstår vad den andra använder för affärsterm så kan du snabbt knappa in investopedia.com och få en snabb förklaring. Marydee påpekade också att vanliga förkortningar (B2B, B2C etc) är sökbara.

Marketresearch.com erbjuder marknadsrapporter. Fulltexten är sökbar precis som böckerna i Amazon, men varje rapport kostar. 100 USD är ett fullt acceptabelt pris, säger Marydee för att inte göra oss förskräckta över prissättningen, men det går ocksa att köpa enstaka sidor eller kapitel påpekar en vaken åhörare. Mindbranch.com erbjuder också marknadsrapporter.

De flesta av de resurser Marydee visade ger kort information och gratis sökning men vill man ha mer får man vackert betala. Detta gäller t ex Kompass.com som ger bra med bakgrundsinformation och det går att söka på produkt (ex. bilar), varumärke (ex. Fanta) och på företag (ex. IKEA). Andra resurser är Hoovers.com och Hoovers.co.uk. I Dialog profound kostar allt från sökning till innehåll och det är inte billigt.

-Nästan alla söktjänster idag har ett eget sökfält. Det är ett sätt för söktjänsterna att försöka knyta användarna till sig, sa Greg Notess under sitt 15 minuters-samtal om sökfält (eng. toolbars) och bookmarklets.
-Google har i sitt sökfält gjort det genom att lägga in en funktion för att se pagerank för den sida man just besöker. Andra sätt är att lägga in funktioner som popup-blockerare och anti-spywareprogram. Greg ville inte rekommendera något särskilt sökfält utan menade att om man vill använda sökfält eller inte, eller vilket sökfält, beror på varje persons användarbeteende.

Han pratade allmänt om sökfält med Yahoo och Google, både toolbar och deskbar, som exempel. Snarare rekommenderande han oss att använda bookmarklets. Små javascriptprogram som kan sparas som länkar under Favoriter eller i länksökfaltet (Links toolbar) i Internet Explorer.

En bookmarklet gjorde det möjligt att flytta samma fråga från Google till Yahoo bara genom att klicka en gång på en länk (i form av en bookmarklet). De flesta sökfält är anpassade for Internet Explorer eller Deskbars för Windows OS och när jag frågade Greg vilken webbläsare han använde svarade han Mozilla för att det var säkrare mot virus bl.a. och han var heller ingen flitig användare av sökfält även om vissa funktioner som popu-blockerare var kan vara användbart och värd en installation.

Läs mer om bookmarklets pa Greg Notess sida på Search Engine Showdown

-Om du vet att sökgenvägar finns i en sökmotor, prova dig fram med möjliga syntaxer och ord, men kom ihÃ¥g att dessa sökgenvägar är USA-centrerade, sa Ran Hock under sitt föredrag “Exploring shortcuts and personalization” som var en passande fortsättning och fördjupning av det Danny Sullivan nämnde pÃ¥ förmiddagen.

Olika genvägar(eng. shortcuts) finns det en mängd varianter av i de stora sökmotorerna, främst Google, Yahoo och Ask Jeeves. T ex söksyntaxer som site: i Google för att söka inom en viss webbplats. Problemet med söksyntaxer, precis som det är i online-databaser via t ex Dialog, är att man måste känna till de ofta mycket speciella avancerade syntaxerna.

-Sökgenvägar i sökmotorer är intuitiva, menade Ran Hock. Sökningen Time in London ger klockslag i London i både Ask Jeeves och Yahoo, men inte Google som ger nyhetsträffar.

-Kom ihåg att eftersom detta är USA-centrerade funktioner så går de inte alltid att använda i de landsspecifika versionerna av sökmotorerna, varnade Ran.

Ran skiljde mellan personalisering som sker i skymundan, t ex sparad sökhistorik eller vad man klickar på i en träfflista, och personalisering som kräver att användaren medverkar aktivt, t ex genom att spara länkar.

Ran påpekade att personalisering är inget nytt i sökmotorerna. Ett exempel är preferences i Google där man kan ändra inställningar som språk och fler träffar per sida i träfflistan. Nackdelarna med personalisering som Ran tog upp var: Hur mycket tid har du till att spara och kommentera länkar exempelvis? En annan nackdel är att det kan hända saker som man inte vill ska hända, t ex ovidkommande sökträffar.

-Library of Congress (Red. anm. det amerikanska nationalbiblioteket) lovade att hjälpa oss med uppbyggnaden av nationalbiblioteket/arkivet, men allt de har åstadkommit hittills är att skicka oss sex stycken dammsugare för att ta bort arkivdamm. Dessutom är den rapport som Library of Congress presenterat full av förvrängningar, t.ex. hyllar man kriminella.

Iraks chef för nationalbilioteket/arkivet skrädde inte sina ord, trots en ödmjuk framtoning, vid öppningsanförandet på konferensen Internet Librarian International 2004 i London.

Japan ville hjälpa Iraks nationalbibliotek men det blev genast byråkratiska problem. Frankrike drog sig ur av politiska skäl. Däremot har både Tjeckien och Italien hjälpt till på olika sätt. IFLA (Red. anm. Internationell biblioteksforening) har de varit i kontakt med, men har inte hört något från dem. Vid framtida hjälp från andra bibliotek vill Eskander gärna att de koordineras av UNESCO eller IFLA.

Eskander visade bilder från biblioteket och beskrev under vilka förhållanden man jobbat under. Länge saknade man både luftkonditionering och elektricitet och en bomb detonerade nyligen på andra sidan gatan. Eskander berättade också hur mycket som förstörts och sedan stulits av grannländerna bl.a. Syrien, Iran och Saudiarabien. En del rara böcker har återlämnats men de enda arkivdokument som återsänts är några kopior av originalen från Iran vilket inte precis bättrat på relationerna mellan Iran och Irak.

Kritiken var också hård mot Library of Congress som han ansåg vilja styra nationalbiblioteket/arkivet genom krav som att få välja chef for biblioteket. Eskander och hans medarbetare ville hellre att Library of Congress skulle lära upp dem istället för att styra dem.

Internetbrus hoppas återkomma till denna fråga även om den ämnesmassigt faller lite utan för vårt självpåtagna uppdrag att bevaka sökning på nätet.

Från ett Internetcafe strax söder om Hyde Park, London.