I en undersökning gjord av Carat Insight på uppdrag av iProspect [PDF] utfrågades 2500 slumpmässigt utvalda internetanvändare över 15 år från respektive nordiskt land: Sverige, Norge (538), Danmark, Finland, om deras internetvanor och sökbeteende. Undersökningen genomfördes under februari-mars 2008 med hjälp av undersökningsmetoden CAWI - computer-assisted web interviewing. Vad gäller svenskarnas vanor på Internet kom man fram till följande:

90% av svenska internetanvändare nyttjar sökmotorer minst en gång i veckan.

55% av svenska internanvändare nyttjar sökmotorer minst en gång per dag.

90% av svenska användarna nyttjar Google, ca 35% Eniro, ca 25% MSN, ca 14% Yahoo, Altavista ca 11%.

60% av de svarande använder mer än en sökmotor.

Resor, film, musik och hemelktronik är de populäraste områden att söka efter. 70% av alla som letar efter resor och hemelektronik börjar sin köpprocess i en sökmotor.

OBS! Enligt iprospect.no har man sammanlagt frågat 2038 personer och inte 2500 som iprospect Sverige påstår.

Den finska och danska undersökning som påstås existera har jag inte hittat. Däremot finns en norsk här: iProspect undersøkelse om andre mediers påvirkning til bruk av søkemotorer i Norge.

Den svenska och norska undersökningen har inte riktigt samma frÃ¥geställningar. Vad man velat ha hade varit en gemensam sammanställning för alla nämnda nordiska länder med samma frÃ¥gor och jämförelser. PÃ¥stÃ¥endet: “60% av respondenterna använder fler sökmotorer än bara en för att hitta det man letar efter” hittar man inga siffror med staplar pÃ¥. PDF-dokumentet tar slut. Rörigt iProspect, men länkningar lär ni fÃ¥.

I Danmark surfar man danskt, är en del av kontentan i den omfattande undersökningen “Danskernes brug af internettet” genomförd av Foreningen af Danske InternetMedier (FDIM) som publicerades i april i Ã¥r (2008).

• 9 av 10 danskar (16-74 Ã¥r) - 89% - har tillgÃ¥ng till internet, dvs. 3,5 miljoner som har och 400.000 som inte har.
• I genomsnitt använde danskar över 15 Ã¥r internet 22 timmar under januari 2008 vilket blir 43 minuter om dagen. TV användes i genomsnitt 148 minuter om dagen och 173 minuter till radio
• Kvinnor som använder internet ägnar tvÃ¥ timmar mer per mÃ¥nad Ã¥t internet än män. Lite fler män använder dock internet. När det gäller olika inkomstgrupper använder alla lika lÃ¥ng tid pÃ¥ nätet.
• Användningen av webbläsare i Danmark: MSIE 7.x, 55%, MSIE 6 33%, Firefox 2 10%, Safari 1 %, Övr 1%
• Födelningen mellan operativsystem hos internetanvändare i Danmark: Windows 97%, Mac 2% och Linux mindre än 1%.
• 93% av besöken pÃ¥ danska sidor görs av danskar. 7% är utländska besök. Av dessa s.k. utländska besök (utländska IP-nr) är 62% danska. 9% av dessa är danskar pÃ¥ resa. 38%
  är utlandsdanskar oftast från Norge, Sverige, Tyskland eller Danmark. 14% är är danskar i Danmark men som av tekniska skäl finns på en utländsk IP-adress.
• Endast 5 av de 20 populäraste sajterna danskar besöker är utländska: Google, YouTube, Microsoft, Wikipedia och Yahoo. AlltsÃ¥ 64% danska sajter och 36% utländska. TvÃ¥ tredjedelar av den tiden man lägger pÃ¥ internet sker pÃ¥ danska sajter. 23% av dessa 36% utländska är Google, medan 13% är övriga utländska sajter som Wikipedia, Yahoo, Facebook m.fl.
• I januari besökte 86% av alla danska internetanvändare Google. Det innebär 68% av alla danskar över 15 Ã¥r, dvs. 3 miljoner danskar. I genomsnitt besöktes Google 23 gÃ¥nger var i januari, dvs. 70 miljoner gÃ¥nger - pÃ¥ en mÃ¥nad!
• 11% av danskarnas tid pÃ¥ internet läggs alltsÃ¥ pÃ¥ Google.com eller Google.dk. Utöver sökmotorn innefattas bl.a. gmail, Google Docs, Googl Maps. 50% av tiden gÃ¥r Ã¥t till sökningar, 6% till Gmail och resten till de andra mindre tjänsterna.
• De 10 största sajterna mätt i antal danska användare

  1. Google
  2. krak.dk
  3. DR
  4. TV2
  5. Youtube
  6. Eniro
  7. De Gule Sider
  8. MSN
  9. Ekstra Bladet
  10. Microsoft

• De 5 största sajterna bland danskarna mätt i antal sidvisningar

  1. Google
  2. Arto
  3. Facebook
  4. Travlan
  5. TV2

• Kvinnor surfar mest pÃ¥ kvinnotidningar, shopping och män surfar pÃ¥ teknik, it, byggvaror, manstidningar som fhm.dk och vmax.
• Främst använder danskarna internet för följande tre saker:

  1.sökmotorer och portaler, främst Google, MSN, Jubii, TDC Online, Yahoo och
  Forum.

  2.mediasajter, t ex dr, tv2, jv.dk, tv3.dk

  3.sociala nätverk, dating och web 2.0-tjänster, t ex dating.dk, scor.dk og love.dk, Facebook, Myspace, Arto.dk, Youtube, Wikipedia og DKBN, 123hjemmeside, blogger.com/blogspot.com.

• 18 % av danskarna dejtar pÃ¥ nätet!

Hur har undersökningen då gått till? Det kan man läsa mer om framför allt på sidan 44 i den 64 sidor långa rapporten [PDF].

I en ny undersökning från iProspect [PDF] utförd i samarbete med Jupiter Research har man undersökt sökmotoranvändarnas nyttjande av specialiserade sökresurser samt hur man använder träfflistorna.

35% av användarna av Google, Yahoo och MSN har inte använt specialiserade sökresurser (de senaste 6 månaderna) och 25% vet inte om de har använt dessa. 26% klickar på bildsökning, 17% på nyheter och 10% på videosökning. Då ska man komma ihåg att för att nå video i Google måste man klicka vidare i flikarna på more för att nå Video. För att nå News i Yahoo måste man också klicka på more. Yahoo.se däremot gömmer undan video istället för nyheter. MSN.se gömmer undan video.

Numer blandas träffar från bl.a. nyheter, bilder och video in i själva träfflistorna i Google, Yahoo och MSN. Klickar på nyheter i det blandade sökresultatet gör 36%, vilket är nästan dubbelt så ofta som i flikarna. För bildsökning är det 31% , för video 17%. Man ska också komma ihåg att olika sökord triggar olika specialsökningar olika mycket. En sökning på en vetenskaplig titel kan i Google t ex trigga Google Books eller Google Scholar. 19% uppger att de aldrig klickat på specialiserade resurser i det blandade resultatet. Alltså att jämföra med 35% som aldrig klickat på flikarna.

iProspect uppger också att 68% tittar bara på första resultatsidan innan de klickar på en träff och 92% klickar på en träff inom de tre första resultatsidorna. Att jämföra med 2006 62%, 2004 60%, 2002 48%. Färre och färre klickar bortom tredje resultatsidan: 2008 8%, 2006 10%, 2004 13%, 2002 19%.

49% av användarna byter sökmotor eller överger sökfrågan om de inte hittat vad de letat efter på första resultatsidan. 2006 var det 41%, 2004 42%, 2002 28%. Färre och färre tittar bortom tredje resultatsidan: 2008 9%, 2006 12%, 2004 17%, 2002 22%.

På frågan om användaren anser att om de ser ett företag högt upp i träfflistorna så hör de till de ledande inom sitt gebit så svarade 39% ja. 2006 var det 36%, 2002 33%.

Vad är kontentan av detta? Som man frågar får man naturligtvis svar. Undersökningen bygger inte på observationer av användarna utan på en webbenkät där 2.404 vuxna amerikanska internetanvändare svarade under december 2007 och januari 2008.

Det är viktigt att synas med sitt innehåll inte bara i det vanliga sökmotorindexet utan även i nyheter, bilder och video. Även viktigt att synas åtminstone bland de 30 första träffarna. Själv brukar jag ställa in Google att visa 50 träffar på första resultatsidan och mycket sällan tittar jag på mer än 50 träffar. Hur beter du dig? Kommentera gärna!

Sökanalysföretaget Compete har analyserat sökstatistik från Google, Yahoo, MSN och kommit fram till följande:

“…top 1% of searchers performs a full 13% of all searches in a given month. If you extend this to the top 20% the number of queries increase to roughly 70%”.

Sökstatistiken har kommenterats både av Greg Linden och John Battelle. Battelle hävdar att man med denna statistik kan dra slutsatsen att enbart ha som strategi att förenkla saker för den vanliga användaren kan bli missriktande. Greg Linden instämmer men han menar att det viktigaste är vilka av dessa besökare, de vanliga eller de avancerade användarna, som klickar på annonserna som ger sökmotorerna sina inkomster. I John Battelles kommentarfält spekuleras det att det är de vanliga användarna som klickar mest. Ska en sökmotor inte anpassas även för avancerade användare av den enkla orsaken att de ändå ägnar sig mer åt sök än annonsklickning?

Många av de avancerade användarna är de som sprider ryktet om sökmotorn till sådana som kanske är på väg från vanliga användare till toppanvändare eller som använder andra sökmotorer eller ingen alls. Många toppanvändare är sökmotorers reklampelare skulle jag vilja hävda. En sökmotor som inte bryr sig om toppanvändares behov kan tappa dom och spelar det någon roll då om de försvinner om de ändå inte annonsklickar? Toppanvändare kan dra med sig andra toppanvändare eller vanliga användare.

Jag har själv hävdat många gånger i många år att detta enorma (hos sökmotorföretagen och nu också databasleverantörer) fokus på den gemensnittliga, vanliga, ovana användaren, eller vad man vill kalla det, är överdrivet. Bland annat i den föreläsning jag höll för ett år sedan i Rumänien tog jag upp denna problematik: The hunt for a perfect interface in a googlified world (Se bild 5).

Visst en sida bör anpassas för så många som möjligt, men man får inte glömma bort de krav som toppanvändarna har bara för att vara till lags för den vanlige potentiella klickbenägna användaren. Jag har bland annat argumenterat om detta när jag för två år sedan intervjuade Anurag Acharya, en av två skapare av Google Scholar. Google Scholar har nämligen hoppat över många vanliga avancerade funktioner med argumentet att avancerade funktioner inte används. Till exempel finns varken ISSN-sökning eller författaradress-sökning i Google Scholar. De flesta sökningar som toppanvändare gör innefattar säkert inte avancerade funktioner så ofta, men säkert mer än vanliga användare. Det är också en del av dessa toppanvändare som jobbar professionellt med sökning till exempel forskare, bibliotekarier, journalister som i sin tur kan sprida och sprider kunskapen om att använda dessa funktioner. Hur många kurser har jag inte haft om Google och andra sökmotorer när vanliga användare jublar över att få lära sig frassökning med citationstecken, OR-operatorn eller söksyntaxer som define:, link:, site:, filetype:? Är det så enkelt att detta innebär att de tar steget från klickbenägna sällangooglare till klickobenägna toppgooglare?

Om vi kommer fram till att en minoritet stÃ¥r för mÃ¥nga sökningar och är Ã¥terkommande användare sÃ¥ innebär det att Google Scholar borde ha mer av de avancerade funktioner som vanliga referensdatabaser har, till exempel PubMed. Det kan vara kontraproduktivt att ständigt bli utvärderad som en dÃ¥lig forskningssöktjänst för att man vägrar lägga till avancerade sökfunktioner. Jag tänkar bland annat pÃ¥ allt negativt professor Peter Jacso skrivit om Google Scholar och som jag antar pÃ¥ olika sätt Ã¥tminstone delvis spridit sig till bibliotekariekÃ¥ren. Don’t underestimate the power of the power user’s!

The Pew Internet Project fortsätter att göra intressanta studier av hur amerikanerna beter sig på nätet. I söndags publicerades en rapport där det bl.a. redogörs för hur noggranna de (amerikaner) är som söker på nätet efter information om hälso- och sjukvårdsfrågor. 2928 personer intervjuades per telefon av Pew Internet i augusti. Studien finns i fulltext på nätet och heter Online Health Search 2006.

Studien visar att nära 7% av alla amerikaner sökte hälsoinformation en vanlig dag i augusti. Det är en mycket hög siffra, jämförbar med andelen som läser bloggar, letar telefonnummer eller betalar räkningar på nätet. Intressantast med undersökningen är kanske att endast 15% av de intervjuade uppgav att de vanemässigt kollade källan och aktualiteten av hälsoinformationen de hittade. 10% sade att de kollade uppgifterna för det mesta.

Ã…terstÃ¥r 75% som alltsÃ¥ inte brydde sig om nÃ¥gon som helst källkritik. Om det inte hade rört sig om just information om hälsa och sjukdomar hade det knappast varit sÃ¥ anmärkningsvärt. Men nu gäller det ju det egna eller kanske familjemedlemmars välbefinnande! Hur som helst instämmer man i vad Pew’s forskare Susannah Fox sade till Reuters: “The question is whether consumers are doing the best that they can by going to general search engines”. Knappast.

Det holländska webbanalysföretaget Onestat har under de senaste åren med jämna mellanrum kommit med rapporter om folks sökvanor. I förrgår kom ett nytt pressmeddelande med statistik över hur många sökord som används vid sökning på nätet. Den här gången publicerar man förutom en summerad statistik för alla länders användare även specialiserad statistik för ett tiotal olika länder. Underlaget till Onestats statistik är 2 miljoner besökare uppdelade på 20 000 besökare för vart och ett av hundra länder.

Om vi börjar med de totala siffrorna så är det fortfarande så att tvåordssökningar (29,6 %) är de vanligaste men det är inte långt till treordssökningarna (27,55 %). Därefter följer sökningar med fyra ord (16,21 %), ett ord (13,42 %), fem ord (7,58 %), sex ord (3,21 %) och slutligen sju ord (1,24 %). Intressant är att om man jämför siffrorna som Onestat presenterade för ett år sedan så är placeringarna exakt de samma även om procenttalen är lite annorlunda. Då hade tvåordssökningar bara drygt en procent till godo mot treordssökningarna.

Så till siffrorna från de utvalda individuella länderna. Där kan man konstatera att placeringarna för fransmännen, belgarna och italienarna helt överenstämmer med totalen. Något mer korthuggna är holländarna som har enordssökningar på tredje plats före fyraordssökningar. Allra mest fåordiga i söksammanhangen är dock tyskarna där enordssökningarna t.o.m. har klättrat upp på andra plats med nästan 29%! Mångordigare är å andra sidan engelsmän och australiensare som helst använder tre ord och först därefter två ord. Ännu pratigare är amerikanerna som har tre ord som etta och fyra ord som tvåa.

I särklass ordrikast är dock kanadensarna. Deras tre första placeringar intas av i tur och ordning fyra ord, tre ord och fem ord!! Tyvärr finns inga siffror från de skandinaviska länderna men förmodligen är vi väsentligt fåordigare. I en tysk sökblogg har siffrorna för det egna folket förklarats med att det helt enkelt är mycket vanligt med sammansatta ord i tyskan. Exempel som anförs är bl.a. Bodenstaubsauger, Bruttowerbeaufwendungen och Medienforschungsunternehmen.

Engligt en studie från engelska Harvest Digital är det bara 24% av användarna i Storbritannien som använder en enda sökmotor. Överraskande är det 20% som använder 4 eller fler sökmotorer. Endast 22% anger att de anser att sökmotorer alltid ger den information de behöver.

Användarna skyller mest på sig själva när gäller misslyckade sökningar. 36% påstår att det berodde på att de använde inkorrekta sökord och 32% hävdade att det berodde på att de letade efter information som var för specialiserad. Enbart 8% skyllde på att sökmotorn fungerade dåligt. Resterande 24% skyllde på sökannonsörer som betalar för att komma högt i träfflistan. Men det framgår inte om användarna tror att det är möjligt att köpa sig en plats i den organiska resultatlistan eller om de syftar på sponsrade länkar.

Hela 68% av användarna använder mer än två sökord varav 40% använder tre sökord. De tillfrågade fick också svara på vad de trodde skulle kunna förbättra deras sökningar. 50% svarade att utbildning med övningar var bästa sättet. 9% trodde på att använda mer än en sökmotor. Enbart 5% ville ha förbättrade sökfunktioner, vilket kan uppfattas som att användarna tycker att sökmotorerna är tillräckligt bra, men användarna själva måste bli mer upplysta!

Studien “Experience matters - Attitudes to search amongst experienced Internet users” gÃ¥r att beställa gratis frÃ¥n Harvest Digital webbplats. Studien bygger pÃ¥ intervjuer med 205 typiska engelska internetanvändare som använt internet minst i tre Ã¥rs tid och minst 10 timmar i veckan.

Det har blivit allt viktigare att finnas med bland sökmotorernas första resultatsidorna på de sökord sajtägare vill hittas under. 62 procent av sökpubliken klickar på sökträffar på första resultatsidan och bara tio procent klickar på träffar efter tredje resultatsidan. Det visar en studienThe iProspect Search Engine User Behavior Study [PDF] genomförd av Juptiter Reseach på i samarbete med Iprospect. Det intressanta är att en allt mindre andel av sökpubliken klickar längre fram bland resultatsidorna. 2002 klickade 48 procent på träffar på första resultatsidan och 81 procent på de tre första resultatsidorna.

Användare av sökmotorer klickar oftare på första träffen än som kan förklaras av relevansordningen. Det visar en studie av Thorsten Joachims med flera vid Cornell University, USA, [PDF] som kommenteras av användbarhetsgurun Jakob Nielsen på Useit.com 26 september.

42% av användarna klickade på första träffen och 8% på andra träffen, vilket följer samma mönster som andra studier kommit fram till. Forskarna ändrade ordningen på träffarna genom ett script så att första och andra träffen bytte plats. Likafullt klickade 34% på första träffen och 12% på andra träffen. Med andra ord

Två möjliga förklaringar till detta är:

a)Sökmotorer är så bra på ranking att den bästa träffen oftast hamnar först.
b)Användare klickar på första träffen, inte för att den är bättre, utan snarare i egenskap av att den ligger först. Det kan de göra av lathet eller för att de litar på att sökmotorn kan avgöra vilken träff som är bäst.

Om användarna alltid klickar på den bästa länken borde det procentuella utfallet bytt plats när första och andra träffen ändrade plats, men första träffen fick fortfarande flest klickningar. Å andra sidan, om användarna litar på sökmotorns relevans borde inte procentuellt färre klicka på första träffen efter att första och andra träffen bytt ordning. Det sjönk från 42% till 34%, vilket betyder att 8% användare klickade nån annanstans. 4% klickade på andra träffen och 4% nån annanstans.

Forskarna lät också 5 testpersoner avgöra om sökmotorerna verkligen rankade de bästa sidorna högst upp. Vid 36% av fallen bedömdes första träffen vara mest relevant och 24% av fallen den andra träffen samt båda träffarna var lika relevanta i 40% av fallen. Med andra ord kan man säga att sökmotorn tenderade att vara relevant, men felaktig i ett fall av fyra.

Slutsatsen är att med tanke på hur ofta en sökmotor gör fel relevansbedömning, så klickar användare alldeles för ofta på första träffen. Dessutom ändrades beteendet knappt när man fejkade ordningen på första och andra träffen. Viljan att klicka på första länken är alltså mycket stark, även om det inte är så starkt att relevansranking är oviktigt. Man kan bara tänka vad det innebär när det finns studier som visar att folk har låg medvetenhet om sponsrade länkar som visar först i träfflistorna.

Behöver vi säga att testen gjordes enbart i Google? Nej, tänkte väl det.

Källa: Thorsten Joachims, Laura Granka, Bing Pan, Helene Hembrooke, and Geri Gay, “Accurately Interpreting Clickthrough Data as Implicit Feedback,” [PDF] Proceedings of the Conference on Research and Development in Information Retrieval (SIGIR), 2005.

Ibland kan det vara intressant att ta del av sökvanorna i andra europeiska länder. Nyligen presenterades en undersökning av fransmännens preferenser när det gäller val av sökmotor. Siffrorna kommer från franska Mediametrie och överraskande är kanske att Googles dominans är så stor även i Frankrike.

Enligt Mediametrie valde 74% av fransmännen att söka med Google i december förra året. På andra plats kom Yahoo! med mycket blygsamma 7% medan den inhemska sökmotorn från France Telecom Voila/Wanadoo var trea med 6%. Lite förvånande är det att MSN kommer först på fjärde plats med endast 5% (och då har man ändå ökat mot sista mätningen). Femma med 3% är slutligen AOL som ni kanske minns i Frankrike använder den franska sökmotorn Exalead som vi tipsat om på sistone.

I en annan undersökning från Stats-reports.fr är bilden ganska likartad. Google har här hela 76% och två är Voila/Wanadoo med 6% medan Yahoo! blev trea med 5,5%. Även fyran och femman har bytt plats och AOL får över 4% medan MSN har under 3%.