Arkiv för kategorin ‘Sökbeteende’

Internetvanor och sökbeteende i bl a Sverige undersökta

7 Maj 2008 av Lars Iselid

I en undersökning gjord av Carat Insight pÄ uppdrag av iProspect [PDF] utfrÄgades 2500 slumpmÀssigt utvalda internetanvÀndare över 15 Är frÄn respektive nordiskt land: Sverige, Norge (538), Danmark, Finland, om deras internetvanor och sökbeteende. Undersökningen genomfördes under februari-mars 2008 med hjÀlp av undersökningsmetoden CAWI - computer-assisted web interviewing. Vad gÀller svenskarnas vanor pÄ Internet kom man fram till följande:

90% av svenska internetanvÀndare nyttjar sökmotorer minst en gÄng i veckan.

55% av svenska internanvÀndare nyttjar sökmotorer minst en gÄng per dag.

90% av svenska anvÀndarna nyttjar Google, ca 35% Eniro, ca 25% MSN, ca 14% Yahoo, Altavista ca 11%.

60% av de svarande anvÀnder mer Àn en sökmotor.

Resor, film, musik och hemelktronik Àr de populÀraste omrÄden att söka efter. 70% av alla som letar efter resor och hemelektronik börjar sin köpprocess i en sökmotor.

OBS! Enligt iprospect.no har man sammanlagt frÄgat 2038 personer och inte 2500 som iprospect Sverige pÄstÄr.

Den finska och danska undersökning som pÄstÄs existera har jag inte hittat. DÀremot finns en norsk hÀr: iProspect undersÞkelse om andre mediers pÄvirkning til bruk av sÞkemotorer i Norge.

Den svenska och norska undersökningen har inte riktigt samma frĂ„gestĂ€llningar. Vad man velat ha hade varit en gemensam sammanstĂ€llning för alla nĂ€mnda nordiska lĂ€nder med samma frĂ„gor och jĂ€mförelser. PĂ„stĂ„endet: “60% av respondenterna anvĂ€nder fler sökmotorer Ă€n bara en för att hitta det man letar efter” hittar man inga siffror med staplar pĂ„. PDF-dokumentet tar slut. Rörigt iProspect, men lĂ€nkningar lĂ€r ni fĂ„.

Internetvanor i Danmark undersökta av FDIM

6 Maj 2008 av Lars Iselid

I Danmark surfar man danskt, Ă€r en del av kontentan i den omfattande undersökningen “Danskernes brug af internettet” genomförd av Foreningen af Danske InternetMedier (FDIM) som publicerades i april i Ă„r (2008).

  • 9 av 10 danskar (16-74 Ă„r) - 89% - har tillgĂ„ng till internet, dvs. 3,5 miljoner som har och 400.000 som inte har.
  • I genomsnitt anvĂ€nde danskar över 15 Ă„r internet 22 timmar under januari 2008 vilket blir 43 minuter om dagen. TV anvĂ€ndes i genomsnitt 148 minuter om dagen och 173 minuter till radio
  • Kvinnor som anvĂ€nder internet Ă€gnar tvĂ„ timmar mer per mĂ„nad Ă„t internet Ă€n mĂ€n. Lite fler mĂ€n anvĂ€nder dock internet. NĂ€r det gĂ€ller olika inkomstgrupper anvĂ€nder alla lika lĂ„ng tid pĂ„ nĂ€tet.
  • AnvĂ€ndningen av webblĂ€sare i Danmark: MSIE 7.x, 55%, MSIE 6 33%, Firefox 2 10%, Safari 1 %, Övr 1%
  • Födelningen mellan operativsystem hos internetanvĂ€ndare i Danmark: Windows 97%, Mac 2% och Linux mindre Ă€n 1%.
  • 93% av besöken pĂ„ danska sidor görs av danskar. 7% Ă€r utlĂ€ndska besök. Av dessa s.k. utlĂ€ndska besök (utlĂ€ndska IP-nr) Ă€r 62% danska. 9% av dessa Ă€r danskar pĂ„ resa. 38%
    Àr utlandsdanskar oftast frÄn Norge, Sverige, Tyskland eller Danmark. 14% Àr Àr danskar i Danmark men som av tekniska skÀl finns pÄ en utlÀndsk IP-adress.
  • Endast 5 av de 20 populĂ€raste sajterna danskar besöker Ă€r utlĂ€ndska: Google, YouTube, Microsoft, Wikipedia och Yahoo. AlltsĂ„ 64% danska sajter och 36% utlĂ€ndska. TvĂ„ tredjedelar av den tiden man lĂ€gger pĂ„ internet sker pĂ„ danska sajter. 23% av dessa 36% utlĂ€ndska Ă€r Google, medan 13% Ă€r övriga utlĂ€ndska sajter som Wikipedia, Yahoo, Facebook m.fl.
  • I januari besökte 86% av alla danska internetanvĂ€ndare Google. Det innebĂ€r 68% av alla danskar över 15 Ă„r, dvs. 3 miljoner danskar. I genomsnitt besöktes Google 23 gĂ„nger var i januari, dvs. 70 miljoner gĂ„nger - pĂ„ en mĂ„nad!
  • 11% av danskarnas tid pĂ„ internet lĂ€ggs alltsĂ„ pĂ„ Google.com eller Google.dk. Utöver sökmotorn innefattas bl.a. gmail, Google Docs, Googl Maps. 50% av tiden gĂ„r Ă„t till sökningar, 6% till Gmail och resten till de andra mindre tjĂ€nsterna.
  • De 10 största sajterna mĂ€tt i antal danska anvĂ€ndare

    1. Google
    2. krak.dk
    3. DR
    4. TV2
    5. Youtube
    6. Eniro
    7. De Gule Sider
    8. MSN
    9. Ekstra Bladet
    10. Microsoft

  • De 5 största sajterna bland danskarna mĂ€tt i antal sidvisningar

    1. Google
    2. Arto
    3. Facebook
    4. Travlan
    5. TV2

  • Kvinnor surfar mest pĂ„ kvinnotidningar, shopping och mĂ€n surfar pĂ„ teknik, it, byggvaror, manstidningar som fhm.dk och vmax.
  • FrĂ€mst anvĂ€nder danskarna internet för följande tre saker:

    1.sökmotorer och portaler, frÀmst Google, MSN, Jubii, TDC Online, Yahoo och
    Forum.

    2.mediasajter, t ex dr, tv2, jv.dk, tv3.dk

    3.sociala nÀtverk, dating och web 2.0-tjÀnster, t ex dating.dk, scor.dk og love.dk, Facebook, Myspace, Arto.dk, Youtube, Wikipedia og DKBN, 123hjemmeside, blogger.com/blogspot.com.

  • 18 % av danskarna dejtar pĂ„ nĂ€tet!

Hur har undersökningen dÄ gÄtt till? Det kan man lÀsa mer om framför allt pÄ sidan 44 i den 64 sidor lÄnga rapporten [PDF].

SökmotoranvÀndarnas beteende undersökt av iProspect

21 April 2008 av Lars Iselid

I en ny undersökning frÄn iProspect [PDF] utförd i samarbete med Jupiter Research har man undersökt sökmotoranvÀndarnas nyttjande av specialiserade sökresurser samt hur man anvÀnder trÀfflistorna.

35% av anvÀndarna av Google, Yahoo och MSN har inte anvÀnt specialiserade sökresurser (de senaste 6 mÄnaderna) och 25% vet inte om de har anvÀnt dessa. 26% klickar pÄ bildsökning, 17% pÄ nyheter och 10% pÄ videosökning. DÄ ska man komma ihÄg att för att nÄ video i Google mÄste man klicka vidare i flikarna pÄ more för att nÄ Video. För att nÄ News i Yahoo mÄste man ocksÄ klicka pÄ more. Yahoo.se dÀremot gömmer undan video istÀllet för nyheter. MSN.se gömmer undan video.

Numer blandas trÀffar frÄn bl.a. nyheter, bilder och video in i sjÀlva trÀfflistorna i Google, Yahoo och MSN. Klickar pÄ nyheter i det blandade sökresultatet gör 36%, vilket Àr nÀstan dubbelt sÄ ofta som i flikarna. För bildsökning Àr det 31% , för video 17%. Man ska ocksÄ komma ihÄg att olika sökord triggar olika specialsökningar olika mycket. En sökning pÄ en vetenskaplig titel kan i Google t ex trigga Google Books eller Google Scholar. 19% uppger att de aldrig klickat pÄ specialiserade resurser i det blandade resultatet. AlltsÄ att jÀmföra med 35% som aldrig klickat pÄ flikarna.

iProspect uppger ocksÄ att 68% tittar bara pÄ första resultatsidan innan de klickar pÄ en trÀff och 92% klickar pÄ en trÀff inom de tre första resultatsidorna. Att jÀmföra med 2006 62%, 2004 60%, 2002 48%. FÀrre och fÀrre klickar bortom tredje resultatsidan: 2008 8%, 2006 10%, 2004 13%, 2002 19%.

49% av anvÀndarna byter sökmotor eller överger sökfrÄgan om de inte hittat vad de letat efter pÄ första resultatsidan. 2006 var det 41%, 2004 42%, 2002 28%. FÀrre och fÀrre tittar bortom tredje resultatsidan: 2008 9%, 2006 12%, 2004 17%, 2002 22%.

PÄ frÄgan om anvÀndaren anser att om de ser ett företag högt upp i trÀfflistorna sÄ hör de till de ledande inom sitt gebit sÄ svarade 39% ja. 2006 var det 36%, 2002 33%.

Vad Àr kontentan av detta? Som man frÄgar fÄr man naturligtvis svar. Undersökningen bygger inte pÄ observationer av anvÀndarna utan pÄ en webbenkÀt dÀr 2.404 vuxna amerikanska internetanvÀndare svarade under december 2007 och januari 2008.

Det Ă€r viktigt att synas med sitt innehĂ„ll inte bara i det vanliga sökmotorindexet utan Ă€ven i nyheter, bilder och video. Även viktigt att synas Ă„tminstone bland de 30 första trĂ€ffarna. SjĂ€lv brukar jag stĂ€lla in Google att visa 50 trĂ€ffar pĂ„ första resultatsidan och mycket sĂ€llan tittar jag pĂ„ mer Ă€n 50 trĂ€ffar. Hur beter du dig? Kommentera gĂ€rna!

Analys av sökstatistik pÄ sökmotorerna frÄn Compete

30 November 2007 av Lars Iselid

Sökanalysföretaget Compete har analyserat sökstatistik frÄn Google, Yahoo, MSN och kommit fram till följande:

“…top 1% of searchers performs a full 13% of all searches in a given month. If you extend this to the top 20% the number of queries increase to roughly 70%”.

Sökstatistiken har kommenterats bÄde av Greg Linden och John Battelle. Battelle hÀvdar att man med denna statistik kan dra slutsatsen att enbart ha som strategi att förenkla saker för den vanliga anvÀndaren kan bli missriktande. Greg Linden instÀmmer men han menar att det viktigaste Àr vilka av dessa besökare, de vanliga eller de avancerade anvÀndarna, som klickar pÄ annonserna som ger sökmotorerna sina inkomster. I John Battelles kommentarfÀlt spekuleras det att det Àr de vanliga anvÀndarna som klickar mest. Ska en sökmotor inte anpassas Àven för avancerade anvÀndare av den enkla orsaken att de ÀndÄ Àgnar sig mer Ät sök Àn annonsklickning?

MÄnga av de avancerade anvÀndarna Àr de som sprider ryktet om sökmotorn till sÄdana som kanske Àr pÄ vÀg frÄn vanliga anvÀndare till toppanvÀndare eller som anvÀnder andra sökmotorer eller ingen alls. MÄnga toppanvÀndare Àr sökmotorers reklampelare skulle jag vilja hÀvda. En sökmotor som inte bryr sig om toppanvÀndares behov kan tappa dom och spelar det nÄgon roll dÄ om de försvinner om de ÀndÄ inte annonsklickar? ToppanvÀndare kan dra med sig andra toppanvÀndare eller vanliga anvÀndare.

Jag har sjÀlv hÀvdat mÄnga gÄnger i mÄnga Är att detta enorma (hos sökmotorföretagen och nu ocksÄ databasleverantörer) fokus pÄ den gemensnittliga, vanliga, ovana anvÀndaren, eller vad man vill kalla det, Àr överdrivet. Bland annat i den förelÀsning jag höll för ett Är sedan i RumÀnien tog jag upp denna problematik: The hunt for a perfect interface in a googlified world (Se bild 5).

Visst en sida bör anpassas för sĂ„ mĂ„nga som möjligt, men man fĂ„r inte glömma bort de krav som toppanvĂ€ndarna har bara för att vara till lags för den vanlige potentiella klickbenĂ€gna anvĂ€ndaren. Jag har bland annat argumenterat om detta nĂ€r jag för tvĂ„ Ă„r sedan intervjuade Anurag Acharya, en av tvĂ„ skapare av Google Scholar. Google Scholar har nĂ€mligen hoppat över mĂ„nga vanliga avancerade funktioner med argumentet att avancerade funktioner inte anvĂ€nds. Till exempel finns varken ISSN-sökning eller författaradress-sökning i Google Scholar. De flesta sökningar som toppanvĂ€ndare gör innefattar sĂ€kert inte avancerade funktioner sĂ„ ofta, men sĂ€kert mer Ă€n vanliga anvĂ€ndare. Det Ă€r ocksĂ„ en del av dessa toppanvĂ€ndare som jobbar professionellt med sökning till exempel forskare, bibliotekarier, journalister som i sin tur kan sprida och sprider kunskapen om att anvĂ€nda dessa funktioner. Hur mĂ„nga kurser har jag inte haft om Google och andra sökmotorer nĂ€r vanliga anvĂ€ndare jublar över att fĂ„ lĂ€ra sig frassökning med citationstecken, OR-operatorn eller söksyntaxer som define:, link:, site:, filetype:? Är det sĂ„ enkelt att detta innebĂ€r att de tar steget frĂ„n klickbenĂ€gna sĂ€llangooglare till klickobenĂ€gna toppgooglare?

Om vi kommer fram till att en minoritet stĂ„r för mĂ„nga sökningar och Ă€r Ă„terkommande anvĂ€ndare sĂ„ innebĂ€r det att Google Scholar borde ha mer av de avancerade funktioner som vanliga referensdatabaser har, till exempel PubMed. Det kan vara kontraproduktivt att stĂ€ndigt bli utvĂ€rderad som en dĂ„lig forskningssöktjĂ€nst för att man vĂ€grar lĂ€gga till avancerade sökfunktioner. Jag tĂ€nkar bland annat pĂ„ allt negativt professor Peter Jacso skrivit om Google Scholar och som jag antar pĂ„ olika sĂ€tt Ă„tminstone delvis spridit sig till bibliotekariekĂ„ren. Don’t underestimate the power of the power user’s!

Sökare av hÀlsoinformation slarviga med att kolla kÀllan

31 Oktober 2006 av Lars VÄge

The Pew Internet Project fortsÀtter att göra intressanta studier av hur amerikanerna beter sig pÄ nÀtet. I söndags publicerades en rapport dÀr det bl.a. redogörs för hur noggranna de (amerikaner) Àr som söker pÄ nÀtet efter information om hÀlso- och sjukvÄrdsfrÄgor. 2928 personer intervjuades per telefon av Pew Internet i augusti. Studien finns i fulltext pÄ nÀtet och heter Online Health Search 2006.

Studien visar att nÀra 7% av alla amerikaner sökte hÀlsoinformation en vanlig dag i augusti. Det Àr en mycket hög siffra, jÀmförbar med andelen som lÀser bloggar, letar telefonnummer eller betalar rÀkningar pÄ nÀtet. Intressantast med undersökningen Àr kanske att endast 15% av de intervjuade uppgav att de vanemÀssigt kollade kÀllan och aktualiteten av hÀlsoinformationen de hittade. 10% sade att de kollade uppgifterna för det mesta.

ÅterstĂ„r 75% som alltsĂ„ inte brydde sig om nĂ„gon som helst kĂ€llkritik. Om det inte hade rört sig om just information om hĂ€lsa och sjukdomar hade det knappast varit sĂ„ anmĂ€rkningsvĂ€rt. Men nu gĂ€ller det ju det egna eller kanske familjemedlemmars vĂ€lbefinnande! Hur som helst instĂ€mmer man i vad Pew’s forskare Susannah Fox sade till Reuters: “The question is whether consumers are doing the best that they can by going to general search engines”. Knappast.

Vilka nationaliteter anvÀnder flest sökord?

26 Juli 2006 av Lars VÄge

Det hollÀndska webbanalysföretaget Onestat har under de senaste Ären med jÀmna mellanrum kommit med rapporter om folks sökvanor. I förrgÄr kom ett nytt pressmeddelande med statistik över hur mÄnga sökord som anvÀnds vid sökning pÄ nÀtet. Den hÀr gÄngen publicerar man förutom en summerad statistik för alla lÀnders anvÀndare Àven specialiserad statistik för ett tiotal olika lÀnder. Underlaget till Onestats statistik Àr 2 miljoner besökare uppdelade pÄ 20 000 besökare för vart och ett av hundra lÀnder.

Om vi börjar med de totala siffrorna sÄ Àr det fortfarande sÄ att tvÄordssökningar (29,6 %) Àr de vanligaste men det Àr inte lÄngt till treordssökningarna (27,55 %). DÀrefter följer sökningar med fyra ord (16,21 %), ett ord (13,42 %), fem ord (7,58 %), sex ord (3,21 %) och slutligen sju ord (1,24 %). Intressant Àr att om man jÀmför siffrorna som Onestat presenterade för ett Är sedan sÄ Àr placeringarna exakt de samma Àven om procenttalen Àr lite annorlunda. DÄ hade tvÄordssökningar bara drygt en procent till godo mot treordssökningarna.

SĂ„ till siffrorna frĂ„n de utvalda individuella lĂ€nderna. DĂ€r kan man konstatera att placeringarna för fransmĂ€nnen, belgarna och italienarna helt överenstĂ€mmer med totalen. NĂ„got mer korthuggna Ă€r hollĂ€ndarna som har enordssökningar pĂ„ tredje plats före fyraordssökningar. Allra mest fĂ„ordiga i söksammanhangen Ă€r dock tyskarna dĂ€r enordssökningarna t.o.m. har klĂ€ttrat upp pĂ„ andra plats med nĂ€stan 29%! MĂ„ngordigare Ă€r Ă„ andra sidan engelsmĂ€n och australiensare som helst anvĂ€nder tre ord och först dĂ€refter tvĂ„ ord. Ännu pratigare Ă€r amerikanerna som har tre ord som etta och fyra ord som tvĂ„a.

I sÀrklass ordrikast Àr dock kanadensarna. Deras tre första placeringar intas av i tur och ordning fyra ord, tre ord och fem ord!! TyvÀrr finns inga siffror frÄn de skandinaviska lÀnderna men förmodligen Àr vi vÀsentligt fÄordigare. I en tysk sökblogg har siffrorna för det egna folket förklarats med att det helt enkelt Àr mycket vanligt med sammansatta ord i tyskan. Exempel som anförs Àr bl.a. Bodenstaubsauger, Bruttowerbeaufwendungen och Medienforschungsunternehmen.

Engelsk studie om sökbeteende frÄn Harvest Digital

17 April 2006 av Lars Iselid

Engligt en studie frĂ„n engelska Harvest Digital Ă€r det bara 24% av anvĂ€ndarna i Storbritannien som anvĂ€nder en enda sökmotor. Överraskande Ă€r det 20% som anvĂ€nder 4 eller fler sökmotorer. Endast 22% anger att de anser att sökmotorer alltid ger den information de behöver.

AnvÀndarna skyller mest pÄ sig sjÀlva nÀr gÀller misslyckade sökningar. 36% pÄstÄr att det berodde pÄ att de anvÀnde inkorrekta sökord och 32% hÀvdade att det berodde pÄ att de letade efter information som var för specialiserad. Enbart 8% skyllde pÄ att sökmotorn fungerade dÄligt. Resterande 24% skyllde pÄ sökannonsörer som betalar för att komma högt i trÀfflistan. Men det framgÄr inte om anvÀndarna tror att det Àr möjligt att köpa sig en plats i den organiska resultatlistan eller om de syftar pÄ sponsrade lÀnkar.

Hela 68% av anvÀndarna anvÀnder mer Àn tvÄ sökord varav 40% anvÀnder tre sökord. De tillfrÄgade fick ocksÄ svara pÄ vad de trodde skulle kunna förbÀttra deras sökningar. 50% svarade att utbildning med övningar var bÀsta sÀttet. 9% trodde pÄ att anvÀnda mer Àn en sökmotor. Enbart 5% ville ha förbÀttrade sökfunktioner, vilket kan uppfattas som att anvÀndarna tycker att sökmotorerna Àr tillrÀckligt bra, men anvÀndarna sjÀlva mÄste bli mer upplysta!

Studien “Experience matters - Attitudes to search amongst experienced Internet users” gĂ„r att bestĂ€lla gratis frĂ„n Harvest Digital webbplats. Studien bygger pĂ„ intervjuer med 205 typiska engelska internetanvĂ€ndare som anvĂ€nt internet minst i tre Ă„rs tid och minst 10 timmar i veckan.

Allt viktigare att ranka högt i sökmotorerna

13 April 2006 av Urban Lindstedt

Det har blivit allt viktigare att finnas med bland sökmotorernas första resultatsidorna pÄ de sökord sajtÀgare vill hittas under. 62 procent av sökpubliken klickar pÄ söktrÀffar pÄ första resultatsidan och bara tio procent klickar pÄ trÀffar efter tredje resultatsidan. Det visar en studienThe iProspect Search Engine User Behavior Study [PDF] genomförd av Juptiter Reseach pÄ i samarbete med Iprospect. Det intressanta Àr att en allt mindre andel av sökpubliken klickar lÀngre fram bland resultatsidorna. 2002 klickade 48 procent pÄ trÀffar pÄ första resultatsidan och 81 procent pÄ de tre första resultatsidorna.

Ny studie om sökbeteende pÄ webben

12 Oktober 2005 av Lars Iselid

AnvÀndare av sökmotorer klickar oftare pÄ första trÀffen Àn som kan förklaras av relevansordningen. Det visar en studie av Thorsten Joachims med flera vid Cornell University, USA, [PDF] som kommenteras av anvÀndbarhetsgurun Jakob Nielsen pÄ Useit.com 26 september.

42% av anvÀndarna klickade pÄ första trÀffen och 8% pÄ andra trÀffen, vilket följer samma mönster som andra studier kommit fram till. Forskarna Àndrade ordningen pÄ trÀffarna genom ett script sÄ att första och andra trÀffen bytte plats. Likafullt klickade 34% pÄ första trÀffen och 12% pÄ andra trÀffen. Med andra ord

TvÄ möjliga förklaringar till detta Àr:

a)Sökmotorer Àr sÄ bra pÄ ranking att den bÀsta trÀffen oftast hamnar först.
b)AnvÀndare klickar pÄ första trÀffen, inte för att den Àr bÀttre, utan snarare i egenskap av att den ligger först. Det kan de göra av lathet eller för att de litar pÄ att sökmotorn kan avgöra vilken trÀff som Àr bÀst.

Om anvĂ€ndarna alltid klickar pĂ„ den bĂ€sta lĂ€nken borde det procentuella utfallet bytt plats nĂ€r första och andra trĂ€ffen Ă€ndrade plats, men första trĂ€ffen fick fortfarande flest klickningar. Å andra sidan, om anvĂ€ndarna litar pĂ„ sökmotorns relevans borde inte procentuellt fĂ€rre klicka pĂ„ första trĂ€ffen efter att första och andra trĂ€ffen bytt ordning. Det sjönk frĂ„n 42% till 34%, vilket betyder att 8% anvĂ€ndare klickade nĂ„n annanstans. 4% klickade pĂ„ andra trĂ€ffen och 4% nĂ„n annanstans.

Forskarna lÀt ocksÄ 5 testpersoner avgöra om sökmotorerna verkligen rankade de bÀsta sidorna högst upp. Vid 36% av fallen bedömdes första trÀffen vara mest relevant och 24% av fallen den andra trÀffen samt bÄda trÀffarna var lika relevanta i 40% av fallen. Med andra ord kan man sÀga att sökmotorn tenderade att vara relevant, men felaktig i ett fall av fyra.

Slutsatsen Àr att med tanke pÄ hur ofta en sökmotor gör fel relevansbedömning, sÄ klickar anvÀndare alldeles för ofta pÄ första trÀffen. Dessutom Àndrades beteendet knappt nÀr man fejkade ordningen pÄ första och andra trÀffen. Viljan att klicka pÄ första lÀnken Àr alltsÄ mycket stark, Àven om det inte Àr sÄ starkt att relevansranking Àr oviktigt. Man kan bara tÀnka vad det innebÀr nÀr det finns studier som visar att folk har lÄg medvetenhet om sponsrade lÀnkar som visar först i trÀfflistorna.

Behöver vi sÀga att testen gjordes enbart i Google? Nej, tÀnkte vÀl det.

KĂ€lla: Thorsten Joachims, Laura Granka, Bing Pan, Helene Hembrooke, and Geri Gay, “Accurately Interpreting Clickthrough Data as Implicit Feedback,” [PDF] Proceedings of the Conference on Research and Development in Information Retrieval (SIGIR), 2005.

Vilka sökmotorer anvÀnder fransmÀnnen?

23 Januari 2005 av Lars VÄge

Ibland kan det vara intressant att ta del av sökvanorna i andra europeiska lÀnder. Nyligen presenterades en undersökning av fransmÀnnens preferenser nÀr det gÀller val av sökmotor. Siffrorna kommer frÄn franska Mediametrie och överraskande Àr kanske att Googles dominans Àr sÄ stor Àven i Frankrike.

Enligt Mediametrie valde 74% av fransmÀnnen att söka med Google i december förra Äret. PÄ andra plats kom Yahoo! med mycket blygsamma 7% medan den inhemska sökmotorn frÄn France Telecom Voila/Wanadoo var trea med 6%. Lite förvÄnande Àr det att MSN kommer först pÄ fjÀrde plats med endast 5% (och dÄ har man ÀndÄ ökat mot sista mÀtningen). Femma med 3% Àr slutligen AOL som ni kanske minns i Frankrike anvÀnder den franska sökmotorn Exalead som vi tipsat om pÄ sistone.

I en annan undersökning frĂ„n Stats-reports.fr Ă€r bilden ganska likartad. Google har hĂ€r hela 76% och tvĂ„ Ă€r Voila/Wanadoo med 6% medan Yahoo! blev trea med 5,5%. Även fyran och femman har bytt plats och AOL fĂ„r över 4% medan MSN har under 3%.

Bloggtoppen.se

Blogglista.se

Global Voices Online - The world is talking. Are you listening?

Creeper

Nowhere North

↑ Grab this Headline Animator



iselid info

↑ Grab this Headline Animator