I förra veckan lanserades formellt Encyclopedia of Life, webbencyklopedin om allt liv på jorden. När vi skrev om projektets start i maj förra året sades det att färdiga artsidor skulle komma under 2008 och så blev det alltså. Det ska nu finnas mer än en miljon artsidor men de flesta är bara ett skal än så länge. 25 fullfjädrade sidor finns och tiotusentals som är ganska innehållsfattiga men är “authenticated” som det kallas. Resten innehåller i princip bara namnet och en utbredningskarta.

Jag tycker att EOL har ett trevligt gränssnitt och tror att det här på sikt kan bli en fantastisk resurs. Redan nu är det ett nöje att titta på de s.k. exemplar pages där man kan se hur mycket info det förhoppningsvis kommer att finnas för varje art om 10-20 år. Fast allt är ju inte bra, tittar man på sidan för torsk (Gadus morhua) och går igenom common names på olika språk står det att torsk bl.a. heter fiskbullar på svenska…

Läs EOLs 1:a nyhetsbrev

I Googles officiella blogg skrevs i fredags att internetdominanten håller på med ett eget uppslagsverk på webben. En presumtiv konkurrent till Wikipedia? Inte riktigt för här är det inte tal om frivilliga författare som tillsammans bygger upp artiklarna och kunskapen. Istället har Google i liten skala börjat bjuda in personer med ämnesexpertis att skriva “authoritative articles” om ämnena ifråga.

Det nya verktyget för att skapa artiklar kallar Google för Knol. Ordet är en anspelning på Knowledge och en Knol är en kunskapsenhet. Lite längre fram när testfasen är över kommer man att göra det fritt att skriva knols och då blir det kanske mer likt Wikipedia. Om en författare vill kan Google Ads köras på sidan också och intänkterna kommer författaren till godo.

I bloggposten där Googles Udi Manber presenterar Knol skjuter man in sig på argumentet att det kan kännas knepigt att citera Wikipedia eftersom författarna är anonyma. Det är väl också där som man ser sin enda chans för att kunna ge sig på Wikipedia. Man frågar sig varför. Om man tycker att det är ett problem kanske man kunde uppmuntra Wikipedia att författarna till en artikel skulle vara namngivna (det kan förstås bli många namn ibland).

Att skapa ett helt nytt uppslagsverk på nätet verkar inte helt genomtänkt, snarare avundsjukt. Nu när Google dominerar så totalt inom så många sfärer på nätet retar man sig på Wikipedia eller? Tyvärr kan man inte köpa Wikipedia som man köpte Youtube. Ungefär som Microsoft inte kunde köpa Linux, även om det är en halvdan analogi.

När jag var i London i början av december såg jag ett anförande av Jimmy Wales som är Wikipedias grundare. Jimmy har blivit något av en kulturhjälte och jag var lite orolig över att han skulle vara en sån där jobbig amerikan med stort ego. Det var han inte även om han var en typisk amerikan, men på ett bra sätt. Jag skulle hellre köpa en bil av honom än av Sergey och Larry. Kanske skulle han hjälpa mig laga min gamla.

Jimmy pratade om sina försök att sparka igång Wikipedier för mindre språkgrupper i Sydafrika. Han hade rest dit, tagit med sig en kille som beskrevs som “the father of the Swahili Wikipedia” och satt sig ner med en grupp sydafrikaner som talade minoritetsspråk och försökt inspirera dem och visade “hur man gjorde”. PR-stunt? Jag tror inte det i alla fall.

Jimmy berättade om detta och mycket annat med barnlik entusiasm. Specialwikiarna som finns på hans andra webbplats Wikia.com fascinerade honom själv. Hur är det möjligt att människor kan skriva över 15 000 artiklar om Mupparna frågade han sig. Han tog kontakt med personerna bakom The Muppet Wiki och frågade om det inte började ta slut med uppslag till artiklar nu? Nej, vi har ju bara precis kommit igång var svaret. Jag tror aldrig folk kommer ha så roligt med Knol.

Min bloggarvän här på Internetbrus Lars Våge intervjuas i en artikel i senaste DIK-forum: “Research på Internet: Tre vanligaste misstagen” [PDF].

De tre vanligaste misstagen enligt Våge äro:

1. Googlefixering - många missar att det finns sökmotorer som är bättre lämpade för specifika ämnesområden än vad Google är.

2. Få känner fortfarande inte till RSS och dess betydelse som sökbevakare.

3. Varning för svenska Wikipedia som inte har nått upp till en kritisk mängd skribenter och redaktörer för att källkritiken ska fungera tillfredställande.

Jag läser just boken Cult of the Amateur av Andrew Keen som får mig att dra på smilbanden många gånger. Keen tar i så det bara sjunger av det när han kritiserar wikipedia, bloggar, användargenererat innehåll och annat kring web 2.0. Ibland har han en viss poäng i det han säger men allt för ofta lägger han mer krut på att vara dräpande än att vara nyanserad. Hans kritik mot Wikipedia är inte nådig:

“It’s the blind leading the blind - infinite monkeys providing infinite information for infinite readers, perpetuating the cycle of misinformation and ignorance”.

Men det ligger ändå något i den kritik Andrew Keen framför mot web 2.0:

“…the more self-created content that gets dumped onto the Internet, the harder it becomes to distinguish the good from the bad - and make money of any of it”.

Det finns många exempel under Wikipedias historia på s.k. klotter när det gäller uppslagsord för biografier. Den siste i raden av drabbade, som uppmärksammats av Travronden, är travkusken Lutfi Kolgjini som fick följande beskrivning 18 september:

“Som kusk har han för länge sedan visat sin begränsning då det nästan alltid “kokar över” under hjälmen då det vankas travlopp. Lutfi har även en benägenhet att alltid döma ut underlaget på de travbanor han besöker. Det sägs att han kan få en traktor att galoppera…”

Sidan är dock återställd. Ett av de mest omtalade klottren är det som hände journalisten John Seigenthaler, Sr. när han anklagades för att vara inblandad i mordet på John F. Kennedy. Det lär inte vara sista gången klotter upptäcks i biografier. I fallet Lutfi var det ju tydligt “klotter”, men i andra fall när det gäller ändringar eller om man vill kalla det “klotter” i biografier kan de vara betydligt mer sofistikerade. Ett bra exempel var när Adam Curry ändrade i uppslagsordet Podcasting.

Om man bl.a. vill se vem (användare, IP-nr) som har ändrat ett uppslagsord i Wikipedia och i vilket omfattning (i %) kan man använda sig av Wikidashboard från Palo Alto Research Center. Här har du deras FAQ och här har du deras blogg. Wikidashboard påstår sig: “Providing social transparency to Wikipedia”.

Låt oss titta på t.ex. uppslagsordet för konstnären Chaim Soutine via Wikidashboard. I en visuell graf strax ovanför uppslagsordet kan vi se de mest aktiva wikipedianerna med IP-nr och användare. Om man klickar på användaren kan man se vilka mer uppdateringar samma användare gjort. Till höger om användaren kan man se hur många ändringar respektive wikipedian gjort och en procentsiffra över totalen av alla ändringar. Klickar man på denna information kan man få upp alla ändringar för just denna användare.

Ytterligare längre bort till höger kan se en graf över ändringsfrekvensen över tiden för respektive användare. Om man väljer en tidpunkt i grafen och klickar högst upp kommer man till editeringshistoriken för just den tidpunkten. Från Wikidashboard FAQ finns en bra bild som förklarar funktionerna.

Först Wikiscanner och nu Wikidashboard. Båda utmärkta utvärderingsverktyg för den som vill dyka djupare i hur kunskapen skapas i Wikipedia.

Jag kan inte låta bli att citera en inte helt okänd TV-figur från amerikanska NBC’s version av “The office”, nämligen Michael Scott (brittisk motsvarighet David Brent), som enligt bloggen Newcommbiz påstås i femte avsnittet sagt följande:

“Wikipedia is the best thing ever. Anyone in the world, can write anything they want about any subject. So you know you are getting the best possible information.”

Gränsen mellan ironi och sanning kan ibland vara hårfin.

14 august lanserade den amerikanske hackaren Virgil Griffith bevakningstjänsten Wikiscanner som länkar ihop anonyma ändringar i Wikipedia med organisationer, myndigheter, företag etc. via IP-igenkänning. Ändringshistoriken för Wikipedia-artiklar finns naturligtvis fritt på Wikipedia.org, men Virgil har skapat en tjänst som gör det lättare sökbart.

Man kan söka på organisationens namn, plats, IP range och förvalda organisationsnamn. Wikiscanner söker mot 34,417,493 ändringar i wikipedia från 7 february 2002 till 4 augusti.

Wired har också en lista över spektakulära ändringar i Wikipedia av olika organisationer och företag som de kallar Wikidgame, där man länkar vidare till Wikiscanner.
Exempelvis: “Israelian Embassy makes dead palestinians disappear“. Man kan också anmäla till Wired egna intressanta Wikipedia-ändringar som man hittar.

Lanseringen av Wikiscanner har på kort tid skapat en ny uppblossad debatt om Wikipedias vara eller icke vara. Var och varannan journalist hänvisar idag till Wikipedia. En sökning på källa:wikipedia på Eniros nyhetssök avslöjar en del. T.ex. när TV4 30 juli skriver om “Fakta: Ingmar Bergman” hänvisar man enbart till Wikipedia. Det finns naturligtvis inget exakt fel eller rätt i detta. I många fall är Wikipedia mycket mer djupgående och samtidigt intressant spekulerande. Men många flagranta exempel på felaktigehter finns också, särskilt i personers biografier. Men detta eviga källhänvisande till wikipedia i pressen tror jag snarare visar på en mentalitet på dagens tidnigsredaktioner där man lider under tidspress och då ligger Wikipedia “närmare” än NE, dvs. gratis på nätet.

I TV4:s fall borde man kunna hänvisa både till wikipedia och NE eller åtminstone både till Wikipedia och Ingermarbergman.se (som nog anses som minst likvärdig, om än inte mer pålitlig än både Wikipedia och NE). Det handlar om att komma ifrån det slentrianmässiga användandet av enbart en källa som är en journalistisk odygd.

Visst är inte heller NE utan fel och NE speglar oftast vad en expert anser och inte som med Wikipedia: förhoppningsvis några experter och många entusiaster. Att NE inte alltid lyckas visar detta blogginläg från Lotten Bergman: Wikipedia och NE i kökets mörker.

I onsdags gick det officiella startskottet för ett fantastiskt projekt kallat The Encyclopedia of Life. Webbplatsen EOL ska inom tio år ha en sida för varje känd djur- och växtart. Initiativet har tagits av ett flertal amerikanska organisationer i samarbete som Smithsonian Institute, Harvarduniversitetet och Chicago’s Field Museum of Natural History. Även brittiska institutioner som Natural History Museum och The Royal Botanical Gardens är med på resan från början. Fler partners lär säkerligen dyka upp framöver.

Biologen James Edwards som är projektledare säger i pressmeddelandet att: “The Encyclopedia of Life will provide valuable biodiversity and conservation information to anyone, anywhere, at any time”. Det tycker jag låter väldigt attraktivt för t.ex. utbildningsändamål. Man kan också tänka sig att EOL kan bli ett politiskt verktyg. Om det finns en klar och tydlig dokumentation på nätet av hotade arter och vilken deras hotade miljö är kan det skapa incitament till påtryckningar på regeringar och företag som bedriver verksamhet som hotar den biologiska mångfalden.

Varje art ska alltså få en egen webbsida med information i form av text, kartor, bild, ljud och video beroende på vad som finns tillgängligt. EOL ska naturligtvis byggas på vetenskaplig grund och många forskare världen över kommer att bidra. Det kommer också att vara möjligt för vem som helst att bidra genom att webbplatsen ska fungera som en slags modererad wiki.

Hur finansieras ett sådant här jätteprojekt? Encyclopedia of Life har lyckan att få ekonomiska bidrag från två penningstinna amerikanska stiftelser, MacArthur Foundation och Sloan Foundation. Den förstnämnda har donerat 10 miljoner dollar och den andra 2,5 miljoner dollar till projektet. Arbetet med att skanna in viktiga publikationer och data påbörjades redan i januari 2006 men tack vare de generösa bidragen har takten nu ökat. Detta görs av ett konsortium kallat Biodiversity Heritage Library som består av tio av de största naturhistoriska och botaniska biblioteken i USA och England.

När kan vi vänta oss att EOL har ett innehåll att erbjuda Internetanvändarna då? Enligt projektets FAQ ska färdiga artsidor börja läggas ut under 2008 men att genomföra hela projektet menar man kan ta tio år. Redan nu finns det demosidor för ett par arter som ger en försmak av hur EOL kommer att se ut. Jag tycker att det ser mycket bra ut, ta gärna en titt på demosidan för isbjörnen eller den nyligen upptäckta yetikrabban. Det finns också en informationsvideo om EOL på YouTube.

Fotnot: Minnesgoda läsare kommer kanske ihåg att vi för fyra år sedan skrev om projektet ARKive. Det är en text- och mediedatabas och söktjänst för information om utrotningshotade arter. De som jobbar med ARKive kommer också att aktivt delta i uppbyggandet av The Encyclopedia of Life.

Igår fredagen den 13:e lanserade den franska söktjänsten Exalead en betaversion av sökning mot webbencyklopedin Wikipedia. Hoppas att det går bra med denna trots det illa valda datumet. Jag tycker ju bra om Exaleads gränssnitt med Previews av träffarna och stora möjligigheter att göra begränsningar. I den nya Wikipedia-sökningen är rutan till höger som heter Narrow your search lite annorlunda mot i de andra sökningarna i Exalead. Rutan utgörs nämligen av ett sånt där taggmoln som har varit så populärt sista året.

Exaleads Wikipedia-taggmoln är ganska användbart tycker jag, vilket är mer än vad man kan säga om en del andra taggmoln. Överst visas flaggor som symboliserar begränsningar till engelska, tyska, franska, italienska, spanska och holländska artiklar. Därunder kommer det egentliga taggmolnet där taggarna med störst bokstäver är de som fångar flest träffar. I det här taggmolnet har taggarna olika färger vilket är ganska ovanligt. Färgerna symboliserar följande: rödbrunt - kategorier, mörkblått - relaterade termer, orange - personer, ljusblått - geografiska namn och grått - organisationer.

Under varje träff på en artikel i Wikipedia visas de kategorier som är associerade med artikeln och träffar på personer som är omnämnda i artikeln. Förutom detta visas även länkar till organisationer och geografiska namn som är knutna till artikeln. För det sistnämnda måste man aktivera full visning genom att klicka på ikonen längst till höger vid rubriken View högt upp på träfflistan. Med dessa ikoner kan man också välja ett tråkigt Google-liknande utseende på träfflistan utan Preview-bilderna av webbplatserna men varför skulle man vilja det?

Däremot kan man se att det inte alltid fungerar perfekt med Exaleads urskiljande av vad som är geografiska namn. Söker man på Eric Dolphy t.ex. och kikar bland träffarna så hittar man några fel. Ascension är en skiva med John Coltrane, Point of Departure en med Andrew Hill och Gongs East en med Chico Hamilton - inte geografiska platser. Men det är bara enstaka missar man hittar.

I Exaleads Wikipeidia-sökning finns flera av de avancerade sökfunktioner som finns i vanliga Exalead-sökmotorn men som saknas i Google, Yahoo och Microsofts sökmotorer. Det jag menar är sökning med närhetsoperatorn NEAR, trunkering av ord med asterisk och möjlighet att konstruera booleska sökuttryck med nästlade parenteser. Värdefullast av dessa tycker jag närhetssökningen är. Vad har man för nytta av träffar där sökorden kanske står i helt olika språkliga och innehållsmässiga sammanhang?

“Uppfattningen att Google har ett övertag för att de har superba ‘raketforskare’ är nog lite föråldrad numer”, sa en av männen bakom Wikipedia, Jimmy Wales, på en konferens i Tokyo nyligen.

Genom bolaget Wikia har Jimmy Wales ambitionen att skapa en sökmotor som kan konkurrera med Googles och Yahoos s.k. svarta lådor, där de döljer rankingalgoritmen. Wales tror att användarna tillsammans kan skapa en bättre sökmotor, precis om användarna tillsammans skapat Wikipedia. Det kommer också att lösa problemet med manipuleringen av sökmotorer. Vi har ju tidigare varit inne på detta på Internetbrus när Jimmy Wales i december förra året i The Times lanserade sitt koncept på sökmotor under namnet Wikiasari.

Enligt Japan Times är Jimmy Wales på rundresa för att träffa Wikipedias communities. Nyligen var han i Indien och nästa månad bär det iväg till Australien. Stora ord om att bygga en Google-killer har vi hört tidigare. Frågan är om det någon gång kommer att vara realiserbart.

Japan Times aviserar att en längre intervju med Jimmy Wales kommer att publiceras i söndagens nummer. Förhoppningsvis på nätet då.

På Google Video finns en föreläsning upplagd som han höll 31 Januari vid New York University där han bland annat häpnar över hur många i publiken som någon gång lagt in information på Wikipedia. Han slår också ett slag för open source.

På YouTube kan man se wikipediadokumentärer gjorda av Nick Hill m.fl. som han kallar “Truth and numbers”. Reserutten går via Peking, Seoul, Taipei, Djakarta för att sedan sluta upp med Jimmy Wales i Indien.

Här kan du se Jimmy Wales på resa i Varanasi när han jagas av apor.

Jimmy pratade i Chennai, Indien på en wiki camp-konferens och han sov två nätter hos indiern Kiruba Shankar som gjorde en 22 minuter lång podcast-intervju med Jimmy Wales. En Wiki Camp definieras så här (enligt Wikipedia, såklart):

“Wikicamp is all about harnessing and understanding the power of Wikis. It is a one day event aimed to bring together the best minds from the Wiki/Internet space to talk about issues, opportunities and what the future and evolution of this valuable tool looks like”.

Här finns också en annan variant av Jimmy Wales presentation i Chennai från Indiainteracts.com.

Här ser du också Jimmy Wales variant av Unconference. Till sist en förklaring av begreppet unconference från Wikipedia men via Answers.com som snyltar på Wikipedia. När får vi se det första exemplet på en unconference i Sverige? Eller har det redan skett?

Under devisen “a better way to search Wikipedia” lanserades igår en ny sökmotor kallad Wikiseek. Denna sökmotor är tänkt att användas för att söka fram artiklar inne i Wikipedia och webbsidor som är länkade från artiklar i Wikipedia. På det här sättet menar man att den genomsnittliga kvaliteten på träffarna blir betydligt högre än i en generell sökmotor. Wikiseek har förresten inget att göra med Jimmy Wales sökmotorprojekt Wikiasari eller som det också kallas The Wikia Search Project som vi skrev om nyligen.

Wikiseek använder en kategoriseringsteknik utvecklad av Searchme för att ge tips på liknande eller mer precisa sökord. Dessa förslag syns som ett ordmoln mot en lite gråare bakgrund överst i träfflistan. Orden eller uttrycken hämtas från Wikipedias egen kategorisering eller användares taggar. I träfflistan är artiklar från själva Wikipedia markerade med stort W. De som bedömts som allra relevantast av dessa W-markerade är högst upp och har fått en ljusblå bakgrund för att framhäva dem. Alla Wikipedia-artiklar i träfflistorna har en Edit article-länk i sann Web2.0-anda.