Förra veckan var jag anlitad som talare på Fagreferentkonferensen 2006 i Trondheim. Efter mig pratade Amund Tveit från Google-kontoret i Trodheim. Med anledning av att jag i mitt föredrag kritiserat att Google inte alls är bäst på alla slags sökningar: t ex finns inga svenskspråkiga nyheter för Google News, berättade Amund att det är en tjänst som Google jobbar intensivt med.

I övrigt pratade han en del om Google Scholar och en fråga som ställdes från publiken var: vad indexerar Google Scholar? Finns någon publikationslista? Amund bekräftade att det inte finns och flera av de andra frågorna kunde han inte ge något klart svar på.

Publikationslista för Google Scholar är en gammal käpphäst som ställts av många sökexperter t ex Gary Price. Senast jag var i kontakt med Anurag Acharya, som står bakom Google Scholar, via e-mail för ca ett år sedan svarade han till slut att man skulle titta på det. Sedan dess har Window Live Academic kommit och visar i motsats till Google Scholar en publikationslista. En sådan lista kanske kvittar för en genomsnittlig användare, vilket Google vet, men för bibliotekarier och andra som vill utvärdera Google Scholar är det ett stort problem. Tills jag blir motbevisad är min fasta uppfattning att Google inte har fullständig koll på vad man indexerat. Eftersom man indexerar alla möjliga tidskrifter, webbpublicerade papers, akademiska arkiv, examensuppsatser osv. har man greppat över så mycket att någon fullständig publikationslista inte är möjliga att skapa på ett enkelt, hanterligt sätt.

En vanlig fråga som brukar komma från publiken, även denna gång, är hur Google finansierar sin verksamhet? Amund hävdade att det största delen kommer från Google AdWords. Både Google Search Appliance och Google AdSense drar in betydligt mindre pengar.

I en rapport från Biblioteksstyrelsen i Danmark redovisas preciserade planer på ett samarbete med Google Scholar. Så här lyder formuleringarna i rapporten: “Fra Information til viden
- Biblioteksstyrelsens oplæg til strategi for dansk biblioteksudvikling”:

8. Samarbejde med Google Scholar
Målet med samarbejde med Google Scholar er:
• at forbedre synligheden af fysisk og elektronisk materiale på danske folke- og
forskningsbiblioteker gennem anvendelse af Google Scholar
• at opbygge en ’dansk indgang’ til Google Scholar hvor adgangen begrænses til de
for danskere mulige og relevante ressourcer.
Handlinger:
• At sikre yderligere adgang til de fysiske samlinger gennem overførsel af
bibliotek.dk data løbende til Google Scholar og dermed adgang til bestilling via
bibliotek.dk og lokale systemer
• At sikre indeksering af alle centralt forhandlede DEFF licenser i Google Scholar
• At forsøge at skaffe national adgang til fælles DEFF licenser gennem Google
Scholars søgeflade
• At sikre adgang til Den Danske Forskningsdatabase samt andre digitale samlinger
gennem dataoverførsel til Google Scholar
• At støtte integration af Google Scholar og styring af adgang til elektroniske
ressourcer for hvert universitet gennem brug af linkresolver.

Det finns många tecken på att biblioteksvärlden mer och mer valt att närma sig Google bl.a. i och med samarbetet med vissa bibliotek om att skanna in böcker. Vissa bibliotek har tagit parti för Google Scholar genom att lyfta fram Google Scholar i bibliotekens gränssnitt framför andra resurser t.ex. University of Texas Libraries. Någon mer samlad kritisk hållning från bibliotekshåll verkar inte finnas. Vad gäller Google och integritetsfrågor, långtidsarkivering av inskannade böcker, sökordscensurering i Kina, manipulerade träfflistor, ofullständigheter i Google Scholar osv.?

-Nej, nej, nej, vi tävlar inte med någon, sa Anurag Acharya från Google Scholar när jag intervjuade honom i Köpenhamn 26 september och frågade om ett av syftena var att konkurrera med den multidisciplinära citeringsdatabasen Web of Science. Intervjun gjordes för Biblioteksbladet (BBL) och finns publicerat i sin helhet i nr 8-2005 s. 3-5 [PDF] Här följer ett kortare referat från intervjun:

Hur många är ni som jobbar med Google Scholar?
- Vi är två stycken. Jag och Alex Verstak. Sedan får vi ju viss teknisk hjälp från andra inom Google.

Och vem kläckte idén till Google Scholar?
- Det var mest min idé.

Vad har ni för planer vad gäller finansieringen av Google Scholar?
- Vi har inga planer på att ta betalt av våra användare som kan söka fritt i Google Scholar eller bibliotek som fritt kan visa sitt bestånd. Vi gör det som alltid varit tradition hos Google. Först utvecklar vi produkten, sedan hittar vi på en finansieringsmodell. Ta bara Googles sökmotor som exempel. Från det att produkten lanserades till det att man hittade rätt finansieringsmodell, tog det två år.

Varför har Google Scholar i jämförelse med andra referensdatabaser så dåligt med avancerade sökmöjligheter? T.ex. sökning på ISSN eller författarens adress?
- Vi har de avancerade sökmöjligheter som folk använder. T.ex. författarsökning. När vi ser att det finns ett behov hos användarna av mer avancerade sökmöjligheter kanske vi utvecklar det.

Men hur ska ni kunna veta vad användarna vill ha när funktionerna inte ens finns där?
- Genom att analysera de sökord som används kan vi se om vi behöver lägga in mer avancerade sökfunktioner. Vanliga frågor ska helt enkelt fungera. Folk vill bara söka efter svar. Men det är möjligt vi kommer att göra ISSN sökbart i framtiden.

University of California, Los Angeles(UCLA) presenterade 2 augusti en undersökning [PDF] där California Digital Library(CDL) frågat sina respektive biblioteksenheter inom universitetet om deras användning av Google Scholar i deras eget arbete och ute i diskarna. Svaren visade att de flesta bibliotekarier som svarat inte använder Google Scholar alls. Andra använda Google Scholar sällan och föredrar traditionella ämnesinriktade artikeldatabaser inköpta av biblioteket. Vissa använder inte Google Scholar för att de är osäkra över vad Google Scholar egentligen täcker.

Här är några orsaker till att Google Scholar används:
För att belägga en referens
För att belägga kapitel i böcker och konferenstryck
Hitta material från webben som inte finns i databaser
Går fortare att hitta en fulltextkälla
Snabbt sätt att söka både fritt material liksom material som biblioteket köpt in
Som ett komplement till bibliotekets andra databaser
När jag behöver något från en källa som inte är fullständigt täckt i bibliotekets databaser

Här är några orsaker till att inte använda Google Scholar:

Vi har andra bättre sökverktyg
Vi använder ”riktiga” databaser istället
Jag är osäker på vad Google Scholar innehåller
Jag väntar på att Google Scholar ska utvecklas mer
Vi har andra utmärkta sökverktyg och inget behov att använda Google Scholar

Kommentarer om att använda Google Scholar i undervisning och ute i diskarna med låntagarna:

Visa Google Scholar för medicinstudenterna
Fakulteterna vill att studenterna använder betaltjänster via biblioteket istället
En fantastisk resurs för användare som inte har tillgång till bibliotekets betaltjänster
Varna användare att Google Scholar inte innehåller allt, använd bibliotekets databaser istället

Orsaker till att använda Google Scholar:

Snabbheten
Enkelheten
Gratis
Har ibland mynighetsmaterial
En annan ingång till referenser och artiklar som man inte hittar från de vanliga kanalerna
Sätter press på Web of Science (Red. anm. Med anledning av den citeringsfunktion som finns i Google Scholar framför allt)
Ibland bra för att belägga referenser
Ger betydligt snabbare ingång till fulltextartikeln än att navigera igenom bibliotekets databaser

Sammanfattande kan man säga att Google Scholar med sitt enkla gränssnitt och upplevda ”snabbhet” samt breda täckning lockar användare bland bibliotekarierna. Fortfarande finnas alltså en skepsis mot täckningen och därmed kvaliteten, men än en gång visar det att gränssnitten och snabbheten måste förbättras i de traditionella databaserna för att kunna konkurrera med Google Scholar.

UCLA Library meddelar också att man med anledning av denna frågeundersökning nu har lagt en direktlänk till Google Scholar i sin globala navigation under ”Search and find”.

Våra vänner i Norge på Pandia.com skriver idag om en ny söktjänst i betaversion från Google. Nu siktar man in sig på att göra det lättare att hitta artiklar som finns på nätet och som är av akademisk eller vetenskaplig karaktär. Än så länge finns det ingen länk från Googles hemsida, deras utvecklingsblogg eller i Google Labs till Google Scholar som söktjänsten heter. Om man väl hittat scholar.google.com kan man dock ta del av informationen som finns i FAQ-dokumentet. Enligt uppgift är Google Scholars index en delmängd av Googles vanliga webbindex. Alla artiklar som man hittar i Google Scholar finns inte i fulltext på nätet eller också kan det vara så att de visserligen finns tillgängliga via nätet men att man behöver en prenumeration. Bra intentioner i träfflistorna hos Google Scholar är länkarna till andra artiklar/webbsidor som citerat artiklen och länkar för att söka upp artikeln på nätet (Web Search) eller om det är en bok en länk till posten i OCLC:s WorldCat (Library Search).

Det är emellertid svårt att sia om folk kommer att använda Google Scholar eller om Google själva kommer att slå på trumman för denna söktjänst. Sedan länge finns ju den mycket ambitiösare och intressantare vetenskapliga söktjänsten Scirus, liksom mer specialiserade akademiska söktjänster som t.ex. CiteSeer och stora akademiska välorganiserade webbkataloger som 10 år gamla amerikanska Infomine och brittiska BUBL Link. Sedan har vi ju navet Resource Discovery Network, metasöktjänsten för europeiska akademiska webbkataloger Renardus och varför inte OAIster som är en söktjänst för akademiskt material på webben tillgängliggjort via Open Archives Initiatives protokoll. Låt oss inte heller glömma vår svenska Directory of Open Access Journals för sökning efter och i vetenskapliga tidskrifter på webben som är gratis. I detta perspektiv kan man inte säga att betaversionen av Google Scholar imponerar än så länge men det kan ju ta sig.

Som anställd på ett akademiskt bibliotek känns det lite oroande att Google skjuter in sig på det här området. Risken är att studenter och forskare vid våra universitet och högskolor kastar sig över denna söktjänst bara för att google.com finns i webbadressen. Med tanke på den mängd mycket innehållsrikare och mer välstrukturerade databaser som finns till denna grupps förfogande genom deras lärosätens bibliotek kan de göra sig själva en björntjänst. Som söktjänstgurun och tidigare akademiske bibliotekarien Gary Price skriver: - Look, we have access to this stuff and MUCH MUCH MORE?

Mindre benägen att instämma är jag i vad New York Times skriver idag i en artikel om Google Scholar - “While the great majority of recent scholarly papers and periodicals are indexed on the Web…”. Det tror jag är en stor överskattning dels av hur mycket akademiskt material som läggs ut på webben, dels av hur mycket av det som faktiskt publiceras på nätet som sökmotorernas spindlar klarar av att indexera. Utvecklaren av Google Scholar å andra sidan som i samma artikel säger att “Google Scholar will make the world’s scientific literature universally accessible” gör sig i min mening skyldig till en grov överdrift och nästan farlig förenkling. Helt sant är däremot det en representant för HighWire Press säger: “Google Scholar is another reflection of changing habits in the academic world. In the past decade, students and researchers have begun to go to online search engines first”. Problemet med detta är att deras sökningar blir ofullständiga och de i högre grad måste bedriva sin egen källkritik.