Idag försvarar Daniel Nyhlén och Thomas Sand som studerar vid Institutionen för Data- och systemvetenskap på KTH sin magisteruppsats En jämförande studie av omvärldsbevakningssystem. Den 64 sidor långa studien (som jag inte läst än) borde vara högintressant läsning för alla som är intresserade av omvärldsbevakning i Sverige. Det är viktiga spelare på business intelligence-marknaden som Aitellu, Affärsdata, Agent25, Findagent, Infopaq, Observer och Retriever som läggs under lupp och analyseras. Internetbrus särskilde vän (vi skrev en bok tillsammans) Hercules Dalianis är handledare för Daniel och Thomas och skriver att det inte finns någon självklar vinnare bland de här systemen utan att det är beroende på vilka krav man som användare ställer på dem.
När jag bläddrat fram och tillbaka i uppsatsen hittar jag bl.a. den här slutsatsen:
Framtiden kan komma att påverka hela branschen på allvar genom upphovsrättsliga frågor. Det kan komma att bli så att ett omvärldsbevakningsföretag inte fritt får länka till en nyhetssidas artiklar, utan måste i så fall betala för att få rätten att göra så. Det innebär sannolikt ökade kostnader för användarna och i värsta fall ett sämre utbud av källor för omvärldsbevakningsföretagen att kunna erbjuda sina användare.
Det vore tråkigt om det blev så tycker jag. Det här är ju en av de mest återkommande knäckfrågorna när det gäller nyhetssöktjänsterna. Ett annat citat:
En annan reflektion som uppkommit via intervjuerna är att de företag som tillhandahåller tjänster för omvärldsbevakning ofta inte har en klar definition på nyttan av omvärldsbevakning.
Låter skumt men är kanske inte så förvånande. Det är naturligtvis väldigt subjektivt och varierande hos kunderna vad som upplevs som nyttan av tjänsten. Det kan inte vara lätt för företagen som erbjuder tjänsterna att avgöra, huvudsaken är ju att tjänsterna faktiskt efterfrågas.
I pressmeddelandet beskrivs vad omvärldsbevakningssystem är så här:
En användare av omvärldsbevakningssystem kan sätta upp s. k. nyhetsagenter som bevakar vissa söktermer, och när dessa dyker upp i en nyhet får användaren information via ett SMS eller e-postmeddelande.
En bra beskrivning tycker jag, men ett av problemen med att skriva uppsatsen var tydligen att det inte fanns några liknande tidigare studier och det beror på att:
I den utländska litteraturen definieras omvärldsbevakning ofta som ett sätt för företag att behandla och förädla den data som redan existerar i företagets verksamhet.
En sista tanke: vore det inte spännande att jämföra det som de studerade företagen erbjuder sina kunder med vad som kan göras av en händig användare med hjälp av nyhetssöktjänster som indexerar svenska nyhetskällor och som kan leverera träfflistor som RSS-strömmar. Bland dessa söktjänster finns Yahoo! News, Google Nyheter, Sesam Nyhetssök, Newsdesk och Frisim.
Eventuellt kan det till och med innebära att Frisim får ett nytt namn. Clas på Frisim meddelar att 50% av alla javakod måste skrivas om från början. Han nämner Svenska Sesams nyhetssökning som en inspirationskälla för hur han vill att det ska se ut. Fokuseringen kommer fortfarande att vara på svenska nyheter och gratis sådana på nätet ska tilläggas. En betaversion planeras redan komma om någon månad och vi uppmanas gissa under vilket namn. 
