I helgen kom ett pressmeddelande om en ny svensk tjänst för att hitta webbsidor. Web inSuggest kan enligt företaget inte egentligen kallas en söktjänst utan är en rekommendationsmotor. Man ska berätta för tjänsten vad man är intresserad av sÃ¥ fÃ¥r man rekommendationer pÃ¥ webbplatser som användare med liknande smak besöker. Det lÃ¥ter lite som Amazon - “personer som köpte den här boken köpte ocksÃ¥ de här böckerna”. inSuggest har tidigare bara funnits för bilder och dÃ¥ kopplat till Flickr.

Ja hur gör man då? När man surfar till inSuggests nattsvarta hemsida finns Web inSuggest till vänster och Image inSuggest till höger. Här står det att man ska skriva in ett antal webbplatser som man tycker om för att få personliga rekommendationer. I Web inSuggest finns en ruta längst upp där man kan skriva in webbadresser och klicka på Add. Alternativt kan man dra någon av de slumpvis utvalda webbplatserna som visas på startsidan till de fyra tomma rutorna.

Eftersom vi skriver mycket om söktjänster här på Internetbrus och är ganska väl bekanta med andra webbplatser som gör det väljer jag att skriva in oss själva och se vad som rekommenderas. Då genereras en sida med åtta rekommendationer och de flesta av dem är svenska bloggar med mer eller mindre tydlig biblioteksanknytning. Men om jag nu vill ha lite mer inriktat på sökning då? Jag skriver in våra vänner på Pandia.com också men det förändrar inte så mycket. Om jag börjar med Pandia.com och tar bort Internetbrus.com får jag en lustig blandning men alls inte ointressant.

Web inSuggest är definitivt värt att pröva märker jag när jag väljer webbplatser efter mina personliga intressen. Vad jag inte begriper är vad de får data från för att göra rekommendationerna. Det finns ingen information som jag kan hitta om detta på webbplatsen eller i pressmeddelandet. Då får man kanske fråga utvecklaren Dennis Gustafsson i Norrköping, förra året vald till ingenjörshjälte av Sveriges Ingenjörer(!)

I början av veckan omlanserades webbplatsen Forskning.se med ett nytt utseende och en ny sökmotor. Forskning.se har länge varit ett utmärkt ställe att börja om man vill veta mer om svensk forskning. Nu kommer man att bli ännu bättre lovar man i och med att man ska samla in mer material frÃ¥n landets universitet, högskolor och andra forskningsinstitutioner. Forskning.se är ett samarbete mellan flera svenska organisationer och myndighteter som bl.a Energimyndigheten, NaturvÃ¥rdsverket, KK-stiftelsen och VetenskapsrÃ¥det. De källor som man använder är som det heter “endast kvalitetsgranskad information om offentligt finansierad svensk forskning.”

Den nya sökmotorn är välkända Autonomy och det ska bli intressant att se hur sökningen kommer att fungera. Man reserverar sig dock för att man under de första dagarna kanske inte hunnit göra allt material sökbart än. Så står det i alla fall på sidan man kallar Avancerad Sök. Nog tror jag att Autonomy har indexerat alla svenska domäner med forskningsinformation vid det här laget.

Avancerad Sök är annars lite mager just nu, de enda begräsningar man kan göra är på fyra breda ämnen och ett antal ganska olikartade kategorier. I vissa lägen får man också möjlighet att begränsa genom att välja ett tidsintervall. Sedan går det att sortera träffarna efter lärosäte och det är bra tycker jag. Autonomy har ju mängder av avancerade funktioner men man kanske väljer att inte göra söksidorna för komplicerade. Det är förmodligen det klokaste också.

Förutom sin egen sökning har man länkar till Externa söktjänster och här hittar man länkar till NE, Sverige.se och Libris. De internationella man tipsar om är DOAJ, Scirus och Google Scholar. Hurra förresten för den svenskproducerade DOAJ som är den ledande webbkatalogen över vetenskapliga tidskrifter som publiceras fritt på nätet (Open Access). DOAJ kom nyligen upp i 3000 indexerade tisdkrifter.

På den här sidan i Forskning.se skulle man kunna lägga in länkar till lite fler söktjänster tycker jag t.ex. Windows Live Academic, OAIster, Diva och ämnesspecialiserade vetenskapliga söktjänster som CiteSeer och SmealSearch. Bra vore också länkar till internationella vetenskapliga pressmeddelandetjänster som EurekAlert, AlphaGalileo och Newswise. En utmärkt webbplats som aggregerar vetenskapliga pressmeddelande från många källor är också ScienceDaily.

Den svenska tidskriften Fornvännen har slagit upp portarna till en digital upplaga som täcker åren 1906-2005. Projektet att skanna in alla artiklar (ca 3000) som publicerats i tidskriften initierades efter hundraårsjubiléet häromåret. Bakom projektet står Riksantikvarieämbetet och Vitterhetsakademiens bibliotek och själva skanningen har utförts av MediaKonverteringsCentrum (MKC) i Fränsta. Fulltexten är i PDF-format och varje artikel är en egen fil som man kan ladda ner. MKC har också stått för att köra de inskannade artiklarna i OCR-progam för att göra själva texten sökbar. Sökmotorn är SiteSeeker Remote från svenska Euroling. Det finns många sökfunktioner och stavar man fel får man bra med hjälp. Är man det minsta intresserad av arkeologi, runologi, kulturminnesvård, medeltidsforskning och angränsande ämnen får man inte missa Fornvännens digitala upplaga.

Många väljer idag att inte surfa till sökmotorernas hemsidor för att söka utan gör det från ett sökfält inne i webbläsaren. Särskilt populärt är det hos användare av Firefox som har haft sökfält längst. Eniro har nu släppt två sökplugins som gör det möjligt att söka i Eniros webbsök och Gula Sidorna. De finns både för Internet Explorer 7 och Firefox men inte Safari. Hur som helst är det här ett utmärkt initiativ av Eniro och jag önskar bara att de hade gjort en plugin för Eniros Nyhetssök som fortfarande är mitt förstaval som svensk nyhetssöktjänst.

Eniros sökplugins

Igår eller idag (?) lanserade Riksantikvarieämbetet sin nya söktjänst som man kallar Kulturmiljösök. Här kan man nu samtidigt söka efter fornlämningar, ritningar, bilder, byggnader, medeltida bebyggelser och böcker. Dessutom får man upp träffar på webbsidor på Riksantikvarieämbetets webbplats och i deras bibliotekskatalog Vitalis som de delar med Vitterhetsakademien. Man skriver också att söktjänsten är kopplad till länsmuseer, Historiska museets samlingar och Svenskt diplomatarium. Jag tycker det här är en viktig utveckling för att göra kulturarvet lättare tillgängligt för gemene man och vi önskar RAÄ lycka till med den fortsatta utvecklingen! Man ryggar inte heller för att låta allmänheten bidra till Kulturmiljösök i framtiden. Projektledaren David Haskiya säger nämligen att:

Det vore också fantastiskt om vi kunde skapa en plats där människor själva kan ladda upp information och bilder, och på så vis fylla i de luckor i historien vi har. På så sätt ges alla möjlighet att ta ansvar för vårt kulturarv.

Det blir kanske ett Kulturmiljösök2.0 vad det lider alltsÃ¥…

Idag försvarar Daniel Nyhlén och Thomas Sand som studerar vid Institutionen för Data- och systemvetenskap på KTH sin magisteruppsats En jämförande studie av omvärldsbevakningssystem. Den 64 sidor långa studien (som jag inte läst än) borde vara högintressant läsning för alla som är intresserade av omvärldsbevakning i Sverige. Det är viktiga spelare på business intelligence-marknaden som Aitellu, Affärsdata, Agent25, Findagent, Infopaq, Observer och Retriever som läggs under lupp och analyseras. Internetbrus särskilde vän (vi skrev en bok tillsammans) Hercules Dalianis är handledare för Daniel och Thomas och skriver att det inte finns någon självklar vinnare bland de här systemen utan att det är beroende på vilka krav man som användare ställer på dem.

När jag bläddrat fram och tillbaka i uppsatsen hittar jag bl.a. den här slutsatsen:

Framtiden kan komma att påverka hela branschen på allvar genom upphovsrättsliga frågor. Det kan komma att bli så att ett omvärldsbevakningsföretag inte fritt får länka till en nyhetssidas artiklar, utan måste i så fall betala för att få rätten att göra så. Det innebär sannolikt ökade kostnader för användarna och i värsta fall ett sämre utbud av källor för omvärldsbevakningsföretagen att kunna erbjuda sina användare.

Det vore tråkigt om det blev så tycker jag. Det här är ju en av de mest återkommande knäckfrågorna när det gäller nyhetssöktjänsterna. Ett annat citat:

En annan reflektion som uppkommit via intervjuerna är att de företag som tillhandahåller tjänster för omvärldsbevakning ofta inte har en klar definition på nyttan av omvärldsbevakning.

Låter skumt men är kanske inte så förvånande. Det är naturligtvis väldigt subjektivt och varierande hos kunderna vad som upplevs som nyttan av tjänsten. Det kan inte vara lätt för företagen som erbjuder tjänsterna att avgöra, huvudsaken är ju att tjänsterna faktiskt efterfrågas.

I pressmeddelandet beskrivs vad omvärldsbevakningssystem är så här:

En användare av omvärldsbevakningssystem kan sätta upp s. k. nyhetsagenter som bevakar vissa söktermer, och när dessa dyker upp i en nyhet får användaren information via ett SMS eller e-postmeddelande.

En bra beskrivning tycker jag, men ett av problemen med att skriva uppsatsen var tydligen att det inte fanns några liknande tidigare studier och det beror på att:

I den utländska litteraturen definieras omvärldsbevakning ofta som ett sätt för företag att behandla och förädla den data som redan existerar i företagets verksamhet.

En sista tanke: vore det inte spännande att jämföra det som de studerade företagen erbjuder sina kunder med vad som kan göras av en händig användare med hjälp av nyhetssöktjänster som indexerar svenska nyhetskällor och som kan leverera träfflistor som RSS-strömmar. Bland dessa söktjänster finns Yahoo! News, Google Nyheter, Sesam Nyhetssök, Newsdesk och Frisim.

Den framgångsrika svenska leverantören av bildsökning, Picsearch, har slutit ett flerårigt avtal med det enligt pressmeddelandet största arabiska Internetföretaget Maktoob. Detta företag äger Araby.com som lanserades ganska nyligen och skall vara den största arabiskspråkiga sökmotorn. Maktoobs VD poängterar att Picsearch är ledande inom bildsökning vad gäller relevans och familjevänlighet och det senare är särskilt viktigt i arabvärlden. Trots att inte mer än ca 10 procent i de arabisktalande länderna har tillgång till Internet har Araby.com runt 300 000 unika användare i månaden. Gratulerar, Picsearch!

Internetbrus gjorde under det gångna året ett försök att kommersialisera sin webbplats bl.a. genom att tillsammans med Urban Lindstedts blogg Uppkopplat erbjuda annonsplats. Samarbetet att dela visst innehåll med Uppkopplat rann till slut ut i sanden och kommersialiseringen har sträckt sig till Google-annonser.

Vi har nu istället fÃ¥tt gehör hos vÃ¥ra arbetsgivare som är villiga att upplÃ¥ta en mindre del av vÃ¥r arbetstid till att blogga. Det innebär att vi efter Ã¥rsskiftet tagit bort Google-annonserna. Vi ser det som mycket positivt att nära 6 Ã¥rs ideell verksamhet nu fÃ¥r stöd hos vÃ¥ra arbetsgivare. Det innebär inte att universiteten äger Internetbrus eller är ansvariga för vad vi skriver. Webbhotell och utveckling bekostar vi fortfarande själva och webbplatsen “är i vÃ¥r ägo”.

Lars Iselid och Lars VÃ¥ge, ansvariga utgivare

Vår särskilde vän Hercules Dalianis på KTH är på nytt involverad i ett intressant sökteknikprojekt. Den här gången rör det sig om KunskapsExtraktionsAgent eller kort och gott KEA. Projektet har fått stöd från den statliga myndigheten VINNOVA som sorterar under näringsdepartementet och som skall stödja innovationsarbete inom forskning och utveckling. 2,2 miljoner kronor har VINNOVA beviljat för det treåriga projektet.

Projektet ska arbeta med två helt olika typer av informationssystem. Det ena är Stockholms läns landstings spridda journalföringssystem och det andra är kopplat till omvärldsbevakaren Agent25. Man kommer att erbjuda användarna avancerade sökmöjligheter byggda på tekniker som automatisk klustring, meningsfullt etiketterande av funna kluster, automatisk textsammanfattning med utgångspunkt från en eller flera texter, kopplingar till liknande information på andra språk och naturligtvis tips på synonymer och relaterade termer. Spännande.

Enligt den norska webbplatsen Propaganda ska Schibstedskoncernens sökmotor Sesam som debuterade i Norge 1 november 2005 nu även lanseras i Sverige. Här får alltså Eniro en konkurrent att se upp med. Propaganda har intervjuat Michael Rodhe på Schibsteds sökavdelning och han bekräftar att Sesam skall komma i en svensk version även om man inte anställt någon personal i Sverige än. Den svenska Sesam skulle kunna vara tillgänglig i slutet av det andra kvartalet i år men troligare är att det blir under det tredje kvartalet. Tekniken bakom sökmotorn står inte okända Fast Search & Transfer för (stod bakom sökmotorn Alltheweb). I det mesta kommer den svenska versionen av Sesam att likna den norska, t.ex. kommer nyhetssökningen att skötas av Retriever. Det företaget ägs av Schibsted och är faktiskt ansvarigt för Eniros nyhetssök också. Andra svenska webbtjänster som kontrolleras av Schibsted är t.ex. Blocket och Hitta.se.