Öppet Arkiv kallar SVT sin nya satsning på att lägga ut arkivmaterial på Internet. Sveriges Television har ett arkiv med material från 1896 till dags dato, totalt mer än 200.000 timmar. Av detta är 10 procent digitaliserat och resten finns på gammeldags band eller familj. Det material som täcker tiden fram till 1960 innan TV:s intåg innehåller SF:s journalfilmsarkiv som SVT köpte in på 60-talet. 1200 timmar journalfilm som visades som förfilm på biograferna på sin tid.

Problemet har dock varit rättigheterna som gjort att inga inslag med musik och inga dramaproduktioner eller andra inslag där skådespelare är med finns i Öppet Arkiv i detta första steg. Kom ihåg att filerna är streamade vilket innebär att de inte går att ladda ner.

Öppet Arkiv är helt enkelt ett fantastiskt initiativ av SVT. Kanske var det BBC Motion Gallery som fick SVT att till slut få ändan ur vagnen?

Svaret.se är en ny söktjänst för att hitta adresser och telefonnummer till företag och privatpersoner. Svaret vill ta upp kampen med Eniro och Hitta.se. 2 februari köpte Schibstedägda Aftonbladet Hierta AB Hitta.se av TA Teleadress Information Holding AB för 200 miljoner kr. Hitta.se, med 376.000 besökare under december 2004 enligt Nielsen NetRatings, har blivit en stark konkurrent till Eniro.se.

Eniro lever också på att de erbjuder webbsökning i Google och nyhetssökning på svenska nyhetstidningar på Internet genom samarbete med Retriever. Det är ingen lätt match Svaret-ägaren Business Brand Locator AB gett sig in i, men en bra webbadress är inte att förakta även om det krävs mer än så. Hittills har Hitta.se visat att man har en mycket smartare sökfunktion än Eniro där träffar visas både från företag och privatpersoner. I Svaret.se separeras företag från privatpersoner precis som i fallet Eniro, däremot erbjuder man webbsökning men en förvillande sådan. Det som ser ut som neutrala länkar är egentligen sponsrade länkar från Yahoo-ägda Overture! Genom att hålla musen över en länk i träfflistan i webbsökningen på Svaret.se ser man att den är adresserad via Overture. Inget fel i sponsrade länkar men det ska anges med tydlighet. Fy skäms Svaret!

Som Internetbrus har skrivit om tidigare har Google öppnat ett svenskt kontor där man anställt tidigare VD:n för Espotting Johan Kinnander. Espotting har skrupellöst haft sina sponsrade länkar på manipulerade webbsidor producerade av sökoptimeringsföretaget AdWeb. Nu anställer Google nästa VD från Espotting, nämligen Henrik Höglund, enligt Dagensmedia.se. Samtidigt rapporterar Dagensmedia att Espotting Sverige säger upp 5 personer och kvar blir tre stycken bland annat tillförordnade VD:n Håkan Larsson.

Men Google har inte rent mjöl i pÃ¥sen eftersom mÃ¥nga av deras sponsrade länkar (via Google AdSense) fortfarande finns pÃ¥ manipulerade sidor av AdWeb t ex Shopguide.se. FrÃ¥gan är om Googles Sverige-kontor har nÃ¥gon ambition att ta tag i manipuleringsträsket pÃ¥ svenska Google? Eller tycker dessa forna “spamfrämjare” vid Espotting att sökmotorerna inte har nÃ¥got ansvar i detta?

Internetworld har sedan en tid tillbaka en omröstning om bästa Svenska bloggarna. 50 bloggar är nominerade i fyra kategorier. Under kategorin IT och media finns 7 bloggar varav en är Internetbrus. Trevligt! Jag ser framför mig hur vi på Internetbrus, precis som vissa filmer använder uttryck som Guldbaggenominerad och Oscarnominerad i marknadsföringssyfte, kommer att kunna skriva med feta bokstäver Internetworld-nominerad;-)

Under den nominerade gruppen Övrigt har vi biblioteksbloggen Biblioteksrelaterat av Malin Cantwell och Åsa Jenslin samt Malin Cantwells egen blog Malins blog och bibliotektarien och Mr blog himself Erik Stattin med sin Mymarkup. Omröstningen pågår ännu en vecka t.o.m. 15 mars.

Mediemagasinet i TV2 i morgon torsdag kl 20.30 kommer att handla bl.a. om kritiken mot hur upphovsrätten kan ligga i vägen för möjligheterna att använda sig av de nya möjligheter som datorer och Internet givit. Medverkar i programmet gör bloggaren och tillika juridikprofessorn Lawrence Lessig vid Stanford Law School. Lessig är också involverad i arbetet med den alternativa upphovsrätten Creative Commons vars sökmotor vi tipsade om i höstas. I övrigt tas mjukvarupatent som MP3 upp liksom diskussionen om EU-direktivet att internetleverantörernas loggar ska sparas under 1-7 år. Mycket intressanta frågor alltså och om ni missar programmet tänk på att dagen efter sändningen läggs materialet ut på svt.se och är tillgängligt där i trettio dagar.

I nr 1 2005 av Biblioteksbladet (BBL) skriver Jakob Harnesk, bibliotekarie och bibliotekskonsult, under rubriken:”Google – en utmaning för biblioteken?”. En läsvärd artikel som ger en kort och koncentrerad överblick kring Googlifieringen; hur biblioteken börjat samarbeta med Google och hur Google gett sig in pÃ¥ akademiskt, vetenskapligt material via Google Scholar. Han avslutar tänkvärt artikeln:”Det finns naturligtvis oerhört mycket mer digital information än vad Google och andra sökmotorer hittar. Att fÃ¥ studenter och andra sökare medvetna om detta är kanske bibliotekens största pedagogiska utmaning just nu”.

Ja, okej ;-), Internetbrus citeras också i texten och det tackar vi för, liksom den välskrivna artikeln som kanske kan sätta fart på debatten i biblioteksvärlden. Vill man ha koll på en del av biblioteksdebatten är det naturligtvis e-postlistan BIBLIST som gäller.

Här kan du läsa hela Biblioteksbladet i fulltext där artikeln om Google ingår [PDF].

Enligt ett pressmeddelande pÃ¥ Business Wire för nÃ¥gra dagar sedan har det svenska företaget Cycore beviljats ett sökrelaterat patent i Nordamerika (nr 6772174) och i Europa (nr EP1131932). Bland det patentet täcker finns “geografisk och rumslig sökning via ett lokalt nätverk, öppet nätverk, ett publikt nätverk eller en kombination av dessa”. Det tycks alltsÃ¥ röra sig om samma typ av lokaliserad sökning som flera av de stora söktjänsterna som t.ex. Yahoo och AskJeeves har lanserat i Ã¥r. I pressmeddelandet säger Jerry Pettersson, som grundat Cycore och som stÃ¥r bakom patentet, att “industrijättarna i sökbranschen rör sig i riktning mot applikationer som kan visa och ge användaren ett relevant resultat, grundat pÃ¥ en sökfrÃ¥ga och geografisk positionering. Cycore har nu metodiken till nuvarande och framtida utveckling av dessa applikationer”. Ansökan om det aktuella patentet gjordes redan 1998 och när det nu beviljats frÃ¥gar man sig vad det kommer att betyda för andra aktörer som sysslar med lokaliserad eller geografisk sökning just nu och i framtiden. Man kan hitta bÃ¥de amerikanska och europeiska patent i fulltext pÃ¥ nätet gratis via United States Patent and Trademark Office och esp@cenet. Här kan ni läsa Cycore-patentets text.

I onsdags den 8 december beslutade riksdagen, som följde regeringens förslag i alla delar, att lägga ner kulturwebbplatsen Kulturnät Sverige som finns på webbadressen kultur.nu. Det innebär att Kulturnätet läggs ned vid årsskiftet. Det finns en del märkliga turer i denna fråga. Bl.a. varför Kulturnätets personal sades upp före riksdagsbeslutet? Även om de, dvs. Kulturrådet i detta fall, följt de fackliga lagarna så är det ju en märklig demokrati där man säger upp offentligt anställda innan man i riksdagen tagit beslut om nedläggning eller ej, även om man nu vill spara de pengar som sparas kan. Den okunskap och särskilt det ointresse som framför allt socialdemokratin visat lyste tydligt igenom i måndagens riksdagsdebatt. Några utdrag:

“Jag ska ärligt säga att jag inte kan detaljerna i det. Men jag tror att de uppgifter som de har fyllt tidigare kommer att bli tillgodosedda i framtiden. Mer kan jag inte kommentera just det”.

Göran Persson(s) på Bigitta Selléns fråga om varför regeringen vill lägga ned Kulturnät Sverige?

“Birgitta Sellén ställde ocksÃ¥ en frÃ¥ga om en besparing som vi gjort pÃ¥ IT-omrÃ¥det. Det är en utgift som vi haft nÃ¥gra Ã¥r men där man nu gör bedömningen att pengarna kan användas bättre nÃ¥gon annanstans. Jag tycker att det är välgörande när man kan effektivisera pÃ¥ det sättet. Jag har själv inte deltagit i de närmare avvägningarna. Det skedde före min tid, men den information jag fÃ¥tt om de överväganden som gjorts gav mig intrycket att det var mycket välbetänkt”.

Leif Pagrotsky(s), Kultur- och utbildningsminister som inte ens nämner Kulturnät Sverige, än mindre verkar veta att det existerar.

Det upprop som 2819 personer skrivit pÃ¥ mot nedläggningen hjälpte alltsÃ¥ föga. Den debattartikel som snurrat runt pÃ¥ de större tidningarna och innehÃ¥llit namn som historikern Lars Illshammar och Hans Wallberg pÃ¥ SUNET blev aldrig accepterad varken pÃ¥ kulturredaktionerna eller debattsidorna. Motiveringen har varit ibland att det rört sig om ett debattinlägg av “uppropskaraktär”, vilket är en total missuppfattning och sammanblandning med själva uppropet som vi just nämnt. Inget man kan göra Ã¥t, men det väcker ändÃ¥ min konspiratoriska tanke om den lÃ¥ga betydelse och bristande kunskap om svenska kulturyttringar pÃ¥ Nätet bland ledande politiker och den allmänna pressen.

Det är alltsÃ¥ bara att konstatera att Kulturnät Sverige varit en liten kulturell skitsak bland majoriteten politiker och de stora tidningarna. PÃ¥ Kulturnät Sveriges webbplats finns dock en öppning om en fortsättning:“Sedan regeringens förslag om nedläggning av Kulturnät Sverige kom i höstas har KulturrÃ¥det undersökt möjligheterna att överföra hela eller delar av verksamheten till andra huvudmän. Förhandlingar pÃ¥gÃ¥r med olika intressenter och förhoppningen är att dessa ska vara avslutade före julhelgen”. Lyckligtvis drabbas inte tjänsten FrÃ¥ga biblioteket av nedläggningen av Kulturnät Sverige eftersom den har en egen projektorganisation.

Tidigare på Internetbrus har vi skrivit om hur sökoptimeringsföretaget AdWeb manipulerar, eller spammar (om vi ska använda det mer vedertagna svengelska ordet), träfflistorna på Google. Lyckligtvis så försvann en del av de spammade sidorna till slut, men en del har återkommit. Tyvärr verkar media slagit dövörat till vad gäller manipulering av sökmotorer. Om det är feghet eller okunskap vet jag inte. Själv har jag försökt få både Computer Sweden och Aftonbladet att skriva om detta. Google ville inte svara på de e-post jag skickade i våras och de spamanmälningar (eng. spam reports) jag skickat har jag aldrig fått något gensvar på.

En sökning på hus spanien i Google ger en träff från webbadressen coresys.se. Den saknar cachad kopia eftersom AdWeb sysslar med cloaking och inte vill att vi ska kunna se deras cloakade sida. De sysslar även med länkbombning från flera andra domäner som de äger, t ex no.cleverkate.com, coresys.se, adp6.se, onlineguide.se, a7.se, onlineguiden.se, shopguide.se, eoob.se, 24resor.se, 24bilar.se, 24shopping.se, 24spel.se, 24finans.se, 24dator.se, 24elektronik.se.

När man klickar pÃ¥ den spammade länken i träfflistan styrs man över till en helt annan sida nämligen Shopguide.se. PÃ¥ sidan hittar vi annonser frÃ¥n bÃ¥de Google, Espotting och Advertising.com. Svenska Espottings tidigare svenska vd Johan Kinnander, som enligt en källa tidigare inte tyckt att det varit nÃ¥got fel att Espotting haft sina klick-annonser pÃ¥ AdWebs sidor, har nu anställts av Google för att bygga upp verksamheten i Sverige. Jag har inga horn i pannan till Google, men det är tragiskt att se Googles ovilja eller om det är okunskap om den svenska sökmarknaden när man anställer “spamfrämjare” för att fÃ¥ fart pÃ¥ försäljningen i Sverige. FrÃ¥gan är om Johan Kinnander tycker det ocksÃ¥ är rätt att Google har sina annonser pÃ¥ Google-spammade sidor eller har han redan hunnit glömma?

Det fina i kråksången är att Computer Sweden i sin tur ägs av IDG.se som i sin tur använder Espottings annonser, som i sin tur ligger på spammade sidor av AdWeb, och katten på råttan och råttan på repet och resten får ni klura ut själv.

I senaste numret (nr 7 sid 42-45) av Forskning och framsteg pÃ¥stÃ¥r Patric Hadenius, redaktör för teknikvetenskap och sprÃ¥k, att Google är lÃ¥ngt ifrÃ¥n perfekt och att det finns mÃ¥nga som försöker göra det bättre. Han nämner bland annat Teoma som en sökmotor som “…pÃ¥stÃ¥s vara mer sofistikerad än Googles när det gäller vilken typ av sidor det är som länkar till en annan sida”, men konstaterar sist i samma stycke:”…svÃ¥rt att avgöra om sorteringen av träffarna verkligen är pÃ¥tagligt bättre”.

Skillnaden mellan hur de stora sökomotorerna idag rankar sidor kan vara överraskande stor vilket man kan se i t ex Jux2.com. Trots det kan man se att relevansen på träffarna oftast är marginell mellan de stora sökmotorerna. Inom informationsvetenskapen har man kommit fram till att relevansbegreppet inte är så självklart som man kan tro eftersom relevansen oftast inte är binär, dvs. antingen relevant eller icke relevant, utan snarare olika grader av relevans.

Dessutom pratar man om “situational relevance” och “pertinence”. Att relevansbedömningen är knuten till ett informationsbehov snarare än till en viss frÃ¥geställning. Subjektiv relevans med andra ord. Därför blir användarnas rÃ¥dande kunskapsläge och syften eller intentioner när informationen efterfrÃ¥gas betydelsefull. Objektiv relevans existerar inte med detta synsätt.

Villll man därför idag utvärdera relevansen i sökmotorerna, särskilt när relevansen idag upplevs skilja sig sÃ¥ lite, krävs mer sofistikerade metoder än de binära relevansundersökingar som vi skrivit om här pÃ¥ Internetbrus och som utförts av i detta fall VeriTest. Förra mÃ¥naden utförde VeriTest däremot en “pertinence” test av AOL France i jämförelse med Google.

Vidare skriver Hadenius om Google:”…ställningen som nummer ett är osäker. Det är bara fem Ã¥r sedan som de allra flesta sökte pÃ¥ webben via AltaVista, och fem Ã¥r fram i tiden kan sökmotorn alla vänder sig till mycket väl heta nÃ¥got helt annat”. Som alternativa söktjänster nämner han personaliseringssöktjänsten Eurekster, frÃ¥getjänsten Brainboost och visualiseringssöktjänsten KartOO.

NÃ¥t konkret ja eller nej-svar pÃ¥ om Googles dagar är räknade fÃ¥r vi självfallet inte, men det konstateras med tanke pÃ¥ relevansbedömningproblematiken att:”Om en sökning ger en halv miljon träffar eller bara fyra spelar ingen roll om den inte besvarar ursprungsfrÃ¥gan”.

I slutet av sin artikel konsterar Patric Hadenius nÃ¥got mycket tankvärt, som i för sig inte är nÃ¥got nytt, men tÃ¥l att upprepas flera gÃ¥nger:”Till mÃ¥nga arkivariers och bibliotekariers förtret, professionella sökare som de är, tycks fulltextssökning efter webbsidor ha ett fast grepp om oss webbsurfare. Kanske är det sÃ¥ för att det är sÃ¥ förvillande enkelt. Inga förkunskaper tycks behövas. Mänskligt organiserade kataloger, kvalitetsgranskade nyckelord och bibliotekens indexsystem är inte pÃ¥ modet just nu”.

Varför har det blivit så och hur ska biblioteken anpassa sig till detta för att uppfylla sitt medborgaruppdrag?