I senaste numret (nr 7 sid 42-45) av Forskning och framsteg pÃ¥stÃ¥r Patric Hadenius, redaktör för teknikvetenskap och sprÃ¥k, att Google är lÃ¥ngt ifrÃ¥n perfekt och att det finns mÃ¥nga som försöker göra det bättre. Han nämner bland annat Teoma som en sökmotor som “…pÃ¥stÃ¥s vara mer sofistikerad än Googles när det gäller vilken typ av sidor det är som länkar till en annan sida”, men konstaterar sist i samma stycke:”…svÃ¥rt att avgöra om sorteringen av träffarna verkligen är pÃ¥tagligt bättre”.

Skillnaden mellan hur de stora sökomotorerna idag rankar sidor kan vara överraskande stor vilket man kan se i t ex Jux2.com. Trots det kan man se att relevansen på träffarna oftast är marginell mellan de stora sökmotorerna. Inom informationsvetenskapen har man kommit fram till att relevansbegreppet inte är så självklart som man kan tro eftersom relevansen oftast inte är binär, dvs. antingen relevant eller icke relevant, utan snarare olika grader av relevans.

Dessutom pratar man om “situational relevance” och “pertinence”. Att relevansbedömningen är knuten till ett informationsbehov snarare än till en viss frÃ¥geställning. Subjektiv relevans med andra ord. Därför blir användarnas rÃ¥dande kunskapsläge och syften eller intentioner när informationen efterfrÃ¥gas betydelsefull. Objektiv relevans existerar inte med detta synsätt.

Villll man därför idag utvärdera relevansen i sökmotorerna, särskilt när relevansen idag upplevs skilja sig sÃ¥ lite, krävs mer sofistikerade metoder än de binära relevansundersökingar som vi skrivit om här pÃ¥ Internetbrus och som utförts av i detta fall VeriTest. Förra mÃ¥naden utförde VeriTest däremot en “pertinence” test av AOL France i jämförelse med Google.

Vidare skriver Hadenius om Google:”…ställningen som nummer ett är osäker. Det är bara fem Ã¥r sedan som de allra flesta sökte pÃ¥ webben via AltaVista, och fem Ã¥r fram i tiden kan sökmotorn alla vänder sig till mycket väl heta nÃ¥got helt annat”. Som alternativa söktjänster nämner han personaliseringssöktjänsten Eurekster, frÃ¥getjänsten Brainboost och visualiseringssöktjänsten KartOO.

NÃ¥t konkret ja eller nej-svar pÃ¥ om Googles dagar är räknade fÃ¥r vi självfallet inte, men det konstateras med tanke pÃ¥ relevansbedömningproblematiken att:”Om en sökning ger en halv miljon träffar eller bara fyra spelar ingen roll om den inte besvarar ursprungsfrÃ¥gan”.

I slutet av sin artikel konsterar Patric Hadenius nÃ¥got mycket tankvärt, som i för sig inte är nÃ¥got nytt, men tÃ¥l att upprepas flera gÃ¥nger:”Till mÃ¥nga arkivariers och bibliotekariers förtret, professionella sökare som de är, tycks fulltextssökning efter webbsidor ha ett fast grepp om oss webbsurfare. Kanske är det sÃ¥ för att det är sÃ¥ förvillande enkelt. Inga förkunskaper tycks behövas. Mänskligt organiserade kataloger, kvalitetsgranskade nyckelord och bibliotekens indexsystem är inte pÃ¥ modet just nu”.

Varför har det blivit så och hur ska biblioteken anpassa sig till detta för att uppfylla sitt medborgaruppdrag?

I den nya kulturpropositionen [PDF] vill regeringen lägga ned statligt finansierade Kulturnät Sverige med följande motivering: “Utvecklingen inom informationstekniken har under de senaste Ã¥ren varit mycket omfattande. Det finns i dag ett stort utbud av aktörer som tillhandahÃ¥ller Internetbaserade söktjänster för allmänheten. Detta gör att en statligt finansierad verksamhet inom omrÃ¥det inte längre kan motiveras. Verksamheten Kulturnät Sverige bör därför upphöra den 31 december 2004″.

Sedan 1 januari 2000 har ansvaret för webbkatalogen Kulturnät Sverige legat pÃ¥ Statens KulturrÃ¥d och har gÃ¥tt frÃ¥n klarhet till klarhet. I början av detta Ã¥r utsÃ¥gs man av datortidningen PC för alla till Sveriges bästa webbplats med motiveringar som “komplett nätverk för kulturarbetare och deras vänner” … “en klippa för den som vill orientera sig i den kulturella världen oavsett vilken genre det handlar om” …

Motiveringen i kulturproppen att det finns andra aktörer som tillhandahåller Internetbaserade söktjänster är mycket märklig. Syftar man på att allmänna söktjänster som Google, Yahoo etc gör samma sak som Kulturnät eller menar man att det finns andra specialiserade sökmotorer eller möjligtvis webbkataloger som gör samma sak, dvs. samlar svenska kulturrelaterade webbplatser i form av en webbkatalog? Att pengarna tryter när det gäller kulturen är inget nytt, men värre är när politiker kommer med okunniga motiveringar som dessa. Det finns ingen webbplats på Internet som gör ett kvalitativt urval av svenska kulturrelaterade webbsidor i samma omfattning som Kulturnät Sverige gör och av denna anledning är det synd och skam om Kulturnät inte ens får leva vidare i en mindre kostym.

Vad gäller den kulturella nyhetsbevakningen så visst finns det andra aktörer som gör ungefär samma jobb, men inte vad gäller länksamlande. Sunets webbkatalog har en hel del kulturlänkar men dessa är inte aktivt insamlade av en redaktör utan baseras på vad folk rapporterar in. Kulturnät har både fler länkar och ett bättre kvalitativt urval.

Kulturrådets presschef Per Svenson svarar per mobiltelefon från Bokmässan i Göteborg att förslaget är så nytt att de inte har hunnit fundera så mycket men att det inte verkar bra att lägga ner något som staten under så många år plöjt ner en massa pengar i. Mellan tummen och pekfingret kostar driften av Kulturnät Sverige 2,5 miljoner per år att driva och i detta ingår, vilket noga ska poängteras, tjänsten Fråga Biblioteket.

Som de uppviglare vi är på Internetbrus så uppmanar vi våra läsare att säga sin mening genom att kontakta Kulturdepartementet och åtminstone kräva en mer initierad motivering till den föreslagna nedläggningen av Kulturnät Sverige.

Har du provat söka på några vanliga svenska sökord i Google? T ex fotbollsmål, svält afrika, malmö latinskola, bowling Linköping, flygresor Versaille? Någonstans i de första 10 träffarna kommer du att se den till synes normala träffen, men när du klickar på träffen flimrar det till lite och vips har du hamnat på en annan sida än den som stod i träfflistan. Du hamnar istället på onlineguiden.se eller shopguide.se och sidorna är ofta irrelevanta utifrån de sökord du använt, särskilt eftersom det främst handlar om annonser. Det du har klickat på är en manipulerad träff som sänt dig vidare till en annan sida. Företaget som sysslar med dessa manipuleringar är AdWeb.se, finns i Trollhättan och kallar sig sökmotorpostionerare.

Du kanske undrar hur det är möjligt? Det AdWeb sysslar med är klassisk cloaking. Man visar en sida för spindeln, det program som hittar sidor på Internet, och en annan för besökaren. Den sida spindeln ser är optimerad med viktiga sökord och skulle vara nonsens innehållsmässigt för en vanlig besökare.

I Google brukar det inte räcka med cloaking för att hamna högt eftersom deras rankingalgoritm även bygger på länkanalys. Dvs. analyser av vilka sidor som länkar till en viss sida. En viktig del är vad det står för text i den länk som pekar mot den sida som ska rankas. Därför sysslar AdWeb också med Googlebombning. En manipuleringsteknik som först användes i större skala av bloggare, eftersom det krävs att man länkar från flera olika webbplatser med samma sökord i länken och att man länkar till samma sida. En klassisk Googlebombning är miserable failure där Michael Moore, George Bush och Jimmy Carter brukar tävla om att hamna högst.

AdWeb har köpt ett flertal “konstiga” adresser som oq.se, jy.se, qg.se, zy.se, iy.se, zv.se, ry.se, adp6.co.uk, b3.se, r24.se, qv.se etc och frÃ¥n alla dessa sidor skapar man länkar till de sidor pÃ¥ onlineguiden eller shopguide som man vill ska hamna högt i Google. En av orsakerna till att detta är möjligt är naturligtvis att svensksprÃ¥kiga internet är en betydligt mindre sfär än den engelsksprÃ¥kiga och att Google inte verkar sätta in resurser för att hantera manipulering inom de mindre sprÃ¥komrÃ¥dena.

När detta skrivs har vi meddelat manipuleringsproblemet till Google och enligt säkra källor är jag inte den förste att meddela detta.

Peter Karlsson har i sin artikel Svenska Internetskurkar (publicerad någon gång under 2004) skrivit om problemet. När det skrevs hade fortfarande shopguide.se och onlineguiden.se en sparad kopia (cachad) av sin manipulerade webbsida i Googles träfflista som avslöjade deras cloaking mer tydligt. Sedan dess har AdWeb själva tagit bort sina cachade sidor ur Google.

Apropå manipulering av Google så har Darkblue.com utlyst en tävling där det gäller att manipulera Googles träfflistor med begränsningen att det är frasen nigritude ultramarine som ska manipuleras. Tävlingen pågår mellan 7 maj och 7 juli och den som hamnar högst vinner en Apple Mini iPodeller Sony Flat Screen Monitor. Ett annorlunda initiativ vars syfte nog främst är att skapa debatt om Google och deras magiska algoritmer. Vi får se hur ingenjörerna på Google kommer att hantera detta. Låtsas som om det regnar eller ändra algoritmerna.

Ett annat liknande initiativ som kallas projekt istället för tävling är The Britney Spears project. Deltagare uppmanas att länka till projektets webbplats med frasen Britney Spears i hopp om att sidan till slut ska rankas högst i Google på sökfrasen Britney Spears.

Hel klart är i varje fall att Google är kraftigt utsatt för manipuleringsförsök idag och lyckas de inte hantera detta som den största aktören för sökning på Internet idag så kanske de blir förbisprugna av någon mindre aktör som har en lösning på detta. Precis som Altavista en gång i tiden blev utsatt av manipulatörer, men satsade mer på att bli en portal än att presentera relevanta sökträffar och därför blev omsprugna av en mindre aktör som kunde visa mer relevanta sökträffar. Precis, den lilla aktören hette då Google.

Stefan Ekberg har i sin bok: “Allt du mÃ¥ste veta om säljande hemsidor” skrivit följande träffande rader: “Internetmarknadsförare och sökmotorpositioneringexperter är den nya tidens försäljare av begagnade bilar.”

Torsdag klockan 20.00 pÃ¥ SVT2 sänder utmärkta Mediemagasinet ett program om Internet under rubriken “Makten över nätet”. Förutom att det bl a handlar om Kina och kontrollen över yttrandefriheten pÃ¥ nätet kontra den västerländska totala öppenheten sÃ¥ förklaras ocksÃ¥ vad som: “…styr en sökmotor. Är det relevanta ord, matematiska termer eller kanske pengar och reklam?”. Främst kommer det att handla om Google, vad annars? I programmet intervjuas ocksÃ¥ Mark Comerford, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, som kommer att prata om sökmotoroptimerare som hjälper dig att hamna högt upp i träfflistorna.

Det går att se tidigare reportage från Mediemagasinet direkt på från deras webbplats. Fast de handlar varken om sökmotorer eller Internet, men kan vara intressanta ändå.

De nordiska Yahoo-portalerna i Sverige, Danmark och Norge kommer att stängas den sista januari. Tjugotalet anställda pÃ¥ Yahoos nordiska kontor i Köpenhamn verkar redan ha sagts upp. Nyheten började spridas pÃ¥ torsdagen via franska AFP och en artikel i danska Jyllands-Posten. Även TT rapporterade om detta men kunde inte bekräfta det dÃ¥. Skälet är naturligtvis att den nordiska grenen inte är lönsam för Yahoo. Ã…r 2002 var tydligen förlusten 21 miljon danska kronor. I fortsättningen fÃ¥r de nordiska Yahoo-användarna söka sig till Yahoo.com istället. Det inträffade är väldigt trÃ¥kigt inte minst för de anställda men även för de som använt sig av t.ex. den svenska webbkatalogen hos Yahoo. Däremot kommer de som skaffat epostkonton pÃ¥ de nordiska Yahoo-portalerna att kunna fortsätta att använda dessa, pÃ¥ Yahoo.com fÃ¥r man dÃ¥ anta. Mer detaljer kring nedläggningen lär dyka upp i dagarna i nordiska media. Vi rekommenderar en sökning i nyhetssöktjänsterna Eniros Nyhetssök för svenska kommentar, Eniro Nyhedssøg för danska och Kvasir Nyhetssøk för norska.

Statens ljud- och bildarkiv(SLBA) har lanserat filmsamlingen Journal Digital. Hela samlingen omfattar 5500 journal- och kortfilmer och av dessa är drygt 50 tillgängliga i sin helhet via SLBA:s webbplats. Tack vare ett samarbetsprojekt mellan Sveriges Television och SLBA - finansierat av Riksbankens Jubileumsfond och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse - har mer än 60 års journalfilm och tusentals kortfilmer digitaliserats för att underlätta forskning. Filmerna är indelade under olika Filmteman. Någon sökmotor finns tyvärr inte och ingen lista över de filmer som inte lagts ut. Under filmtemat Arbete kan man bland annat se en kortfilm om hur skogsarbetet gick till på 1910-talet och man blir alldeles matt när man jämför dåtidens handsågande skogsarbetare med dagens musfixerade kontorsråttor. Vill man se någon av alla de andra digitaliserade, men icke utlagda, filmerna får man gott besöka Karlavägen 98 i Stockholm.

Det är inte bara Internetbrus som skriver om söktjänster på svenska. Ingemar Lindmark (tidigare Larsson) har varit med länge i gamet och bevakat IT-frågor som frilansjournalist för bl.a. Dagens Nyheter, Computer Sweden och Biblioteksbladet. Just nu skriver Ingemar mycket om bredbandsfrågor, 24-timmarsmyndigheter och framtidens IT. Hans egen webbplats kallas Vassa verktyg och här finns flera informativa och välskrivna artiklar av intresse för informationssökare. Några exempel är:

Hur du hittar tidningen på nätet
Mera I än T i framtidens IT-värld
Webbjournalerna hetast på nätet just nu?
Hitta sporten på nätet: Far soffpotatis när mor gnor i skogen
Irakkrigets okända nyhetsoaser

I förra veckan kom det ut en ny bok skriven pÃ¥ svenska om att söka pÃ¥ webben och söktjänster. Boken heter “Informationssökning pÃ¥ Internet” och är 227 sidor lÃ¥ng. Tyvärr kan vi pÃ¥ Internetbrus (Lars Iselid och Lars VÃ¥ge) inte recensera boken eftersom vi själva har skrivit den i samarbete med Hercules Dalianis pÃ¥ KTH. I boken finns kapitel om sökmotorer, webbkataloger, andra typer av söktjänster, den osynliga webben och faktasöktjänster. TvÃ¥ kapitel ägnas Ã¥t söktips av olika slag. Ranking och sponsrade länkar har ett eget kapitel liksom arkitektur och konstruktion av sökmotorer. Boken avslutas med en historik över söktjänsternas 10-Ã¥riga historia. Stöd gärna Internetbrus genom att köpa den

Prisjämförelsetjänster:Bokpris.com och Bokfynd.nu

Gooliat heter en svensk nyhetssöktjänst som lanserades i början av augusti och produceras av Izaxon. Gooliat konkurrenter pÃ¥ svenskt nyhetssök är, förutom utmärkta Daypop och Allthewebs nyhetssök, de renodlade svenska nyhetssöktjänsterna Frisim och Eniro nyhetssök. Gooliat bevakar närmare 100 nyhetskällor, bl.a. mÃ¥nga lokaltidningar och betydligt fler än Frisim. I motsats till Eniro nyhetssök sÃ¥ listas alla källor som bevakas, men inga svenska bloggar bevakas som i Daypop. Det finns möjligheter att välja flera olika ämnesingÃ¥ngar och det gÃ¥r att sortera träffarna bÃ¥de efter datum och relevans. Man ser ocksÃ¥ tydligt i träfflistan när en nyhet senast hämtades. Det finns dock ingen sökhjälp eller avancerat sökformulär och sökningarna tar pÃ¥ tok för lÃ¥ng tid i jämförelse med andra söktjänster. Inga revolutionerande lösningar, men klarar sig godkänt i konkurrensen även om deras beskrivning i title-taggen:”Störst pÃ¥ nyheter” inte gÃ¥r att ta pÃ¥ riktigt allvar.

Eniro.se är namnet på en söktjänst som man definitivt bör lägga på minnet om man vill söka information i Sverige. Efter att under veckan ha lyft ut sökmotorn Evreka från Passagen och integrerat denna i Eniro.se har företaget med samma namn skapat en synnerligen kraftfull söktjänst. Här hittar vi webbsökning i Googles index, Gula sidorna, Privatpersoner, länkguide, kartsökning och mycket annat. Att ha tillgång alla dessa sökmöjligheter från samma sida är onekligen mycket praktiskt. Nyhetssöktjänsten som är baserad på samma index som nyheter.se har också en länk från startsidan vilket är viktigt med tanke på hur bra denna sökning är. Vad gäller bildsökningen kan vi nu se att Eniro har valt att ersätta indexet från svenska Picsearch med Googles bildindex. Från det avancerade sökformuläret för webbsökningen finns förresten en länk till en sida som kallas Uppslagsverk varifrån man kan söka i Nationalencyklopedin. Får man träff på artiklar i NE får man sedan läsa första meningen ur dessa artiklar genom en speciell överenskommelse mellan Eniro och NE.