Enligt initierade källor, som det brukar heta i journalistsammahang, kommer webbkatalogen Rask att läggas ner. Rask är en webbkatalog producerad av de svenska forskningsbiblioteken som fick ordenligt på pälsen på epostlistan BIBLIST när den bildades genom ett samgående mellan Rättskällan, Agora, Kvinnwebb och Samwebb. RASK kommer att ligga kvar till 1 juli och den genusvetenskapliga delen, tidigare Kvinnwebb, kommer att finnas kvar via Göteborgs Universitetsbibliotek. Så här uttrycker sig Kungliga Biblioteket om kvalitetsbedömda informationsresurser och forskningsbibliotekens roll:

“En prioriterad ansvarsbiblioteksuppgift de senaste Ã¥ren har varit att sammanställa portaler av kvalitetsbedömda informationsresurser pÃ¥ Internet”.

Detta uppdrag lämnas alltså därhän av ansvarsbiblioteken för humaniora, samhällsvetenskap och juridik.

Jag tror inte att jag är helt fel ute om jag pÃ¥stÃ¥r att det idag finns en uppfattning i biblioteksvärlden om att de biblioteksproducerade bibliotekskatalogerna spelat ut sin roll. I mina ögon har de spelat ut sin roll om de inte är bra, men om de är bra är de lika viktiga som alltid. Bibliotekarien Gary Price, numera Director of Online Information Resources hos Ask.com, gav 8 förslag pÃ¥ startpunkter för hur biblioteksvärlden skulle bemöta googlifieringen i sin kolumn Webmastry med titeln “What Google Teaches Us that Has Nothing to Do with Searching” frÃ¥n november 2003. I punkt 5 säger han:

“Publicize librarian-created services, for example, general Web directories like the Librarians’ Index to the Internet, Infomine, and the Resource Discovery Network. Explain how important the editors of these services consider the quality of information”.

Visst behövs biblioteksproducerade webbkataloger men de måste uppdateras av engagerade bibliotekarier som verkligen lägger ned den tid som behövs. Det handlar också om att länka till verkligt användbara resurser. Som Referensbiblioteket.se uttrycker det:

“Referensbiblioteket.se bestÃ¥r av databaser och andra källor av referenskaraktär, ej rena länksamlingar. Resurserna är kvalitetsgranskade och beskrivna av bibliotekarier. Vi strävar efter att hitta Internetresurser av god kvalitet inom alla ämnesomrÃ¥den, men är inte ute efter att förteckna sÃ¥ mÃ¥nga som möjligt. Guiden byggs ut kontinuerligt och posterna kontrolleras och uppdateras regelbundet”.

Referensbiblioteket.se är ett bättre exempel än RASK som naturligtvis bör skrotas när det inte funkar. Ska biblioteken producera webbkataloger ska det göras med 100% engagemang. Dåliga webbkataloger ger bara dålig reklam. Referensbibliotekets största problem just nu är i min mening en olyckligt lång adress. Ja, det går att bokmärka adresser men alla orkar inte göra det.

Ett annat bra exempel pÃ¥ en mycket bra internationell biblioteksproducerad webbkatalog är Librarians’ Internet Index som funnits ända sedan gopher-tiden före webben fanns och produceras av folkbibliotek i västra USA.

Kanske har du nån gång tänkt på web 2.0-inspirerade webbfunktioner du skulle vilja använda, men du vet inte om en sådan tjänst existerar. Eller så vill du kanske hitta alternativ till den web 2.0-tjänst du redan använder. Testa Allthingsweb2.com som listar web 2.0-tjänster i sin katalog. Här kan du sortera efter mest bedömda, mest populära, bäst omdöme och nyaste. En guldgruva för den som vill undersöka världen av web 2.0-tjänster på ett djupare plan.

Gränsen för vad som är en web 2.0-tjänst kan naturligtvis diskuteras men det krävs i varje fall ett visst mått av möjlighet från användarens sida att kunna påverka funktioner/innehåll på webbplatsen.

Kuriosa: detta sa webbens fader Tim-Berners Lee angående web 2.0-begreppet i en intervju 28 juli 2006 gjord av Laningham:

“Web 1.0 was all about connecting people. It was an interactive space, and I think Web 2.0 is of course a piece of jargon, nobody even knows what it means. If Web 2.0 for you is blogs and wikis, then that is people to people. But that was what the Web was supposed to be all along”.

Den utmärkta webbkatalogen Lii.org (Librarians’ Internet Index) som funnits ända sedan Gopher-tiden och produceras av bibliotekarier i Kalifornien har integrerat sökteknik frÃ¥n Siderean. De kallar det faceted search technology och hjälper Lii att hÃ¥lla kolla pÃ¥ ämnesträdet i katalogen. Andra som använder Siderean är Indiana’s Educational Clearinghouse och Environmental Health News.

En sökning på faceted search ger tre träffar bl a Faceted Metadata Search and Browse från Searchtools.com där faceted search förklaras. Med facetterad sökning avses aspekter på en term istället för (eller snarare som komplement till) vanlig hierarkisk ämnesordslista (eng. thesaurus). Inte bara olika bilmodeller utan aspekterna årsmodell, färg, toppfart etc.

På samma sätt som subheadings i databasen PubMeds ämnesordslista MeSH kan ge olika aspekter på en term t ex Neoplasms med subheadings: therapy, mortality eller rehabilitation etc. Eller för att ta folkbibliotekets ämneskoder (klassifikation) där F betyder språkvetenskap och V medicin etc. Med kolontillägg V:d eller V:k har man lagt en aspekt på ett ämne i dessa fall V:d Medicinsk filosofi och V:k medicinsk historia.

En sökning i Librarians’ Internet Index pÃ¥ language (841 träffar) ger fler alternativa aspekter i vänsterspalten. Vill man veta t ex hitta sprÃ¥kordböcker klickar man pÃ¥ dictionaries under huvudämnet Ready reference and Quick facts och fÃ¥r 68 träffar. Väljer man däremot att klicka pÃ¥ More subtopics under Arts and humanities och sedan History fÃ¥r man 105 träffar och bl a en sida om sprÃ¥k som är i farozonen för att dö ut.

Eftersom många inlagda länkar i webbkataloger behöver kategoriseras under flera ämnen så är det bra med en produkt som Siderean som hjälper användaren med att få en bättre översikt.

En hel del webbplatsägare kommer säkert att jubla över det här. Det är alltså så här att om en webbplats finns med i webbkatalogen Open Directory (dmoz.org) så används den beskrivande text som finns där i de flesta sökmotorers träfflistor. Detta kan vara negativt för webbplatsägaren om ODP-texten inte är så passande eller blir inaktuell. Det kan nämligen vara väldigt svårt att få texten ändrad i Open Directory. För att råda bot på detta introducerade Microsoft i slutet av maj en ny meta-tagg. Denna s.k. NOODP-tagg gjorde att om man använde den slapp man ODP:s beskrivning i träfflistorna i MSN Search.

Problemet var bara att Google dÃ¥ inte stödde denna innovation, men nu gör man alltsÃ¥ det. Eftersom Google har de flesta användarna sÃ¥ fÃ¥r den nya meta-taggen nu en mycket större betydelse. Det finns en hjälpsida hos Google med titeln: How do I change my site’s title and description? som förklarar hur det fungerar. Sammanfattningsvis kan man säga att om man inte vill att Google ska använda ODP-texten ska man skriva in detta:

<META NAME="GOOGLEBOT" CONTENT="NOODP">

Om man inte vill att några sökmotorer (som stöder NOODP-taggen) ska använda ODP-texten kan man skriva in:

<META NAME="ROBOTS" CONTENT="NOODP">

Naturligtvis måste man emellertid vänta till nästa uppdatering av de aktuella sökmotorernas index för att se någon effekt av att man gör ändringen.

PublicRadioFan.com har funnits i över fem år och är en välgjord och mycket trevlig webbplats som skapats av radioentusiasten Kevin Kelly. Här hittar man länkar till alla möjliga och omöjliga public service webbradiostationer. Täckningen är i högsta grad internationell även om det naturligtvis är det amerikanska utbudet som dominerar. Man kan lista webbradiostationer efter flera kriterier som geografisk plats, språk, format och namn. Med format menas typ av programinnehåll som news, sports eller jazz. Det finns ett bra sökformulär som kallas Station Finder där man även kan begränsa med val av ljudformat som t.ex. MP3, RealAudio eller Windows Media. Här är t.ex. en sökning på alla europeiska stationer som sänder klassisk musik i OGG-format. Det finns också en speciell sida som listar alla stationer som erbjuder innehåll som podcasts. Denna Public Radio Podcast Directory omfattar när detta skrivs faktiskt hela 678 poster så public-service podradio är verkligen på frammarsch.

Sökföretaget Looksmart har beslutat att lägga ner webbkatalogen Zeal som de köpte för flera år sedan. Zeal är den största webbkatalog som byggts upp av frivilliga redaktörer vid sidan av jätten Open Directory Project. För ett par år sedan använde MSN Search Looksmart som sin leverantör av sökresultat och då kunde poster i Zeal dyka upp när man sökte i MSN Search. Zeal kommer inte att säljas vidare skriver Looksmart i sitt korta meddelande till Zeal-redaktörer (zealots) och användare. Vill ni ta en titt på Zeal så skynda er - den 28 mars är det slut.

Den svenska webbkatalogen Sublego är en nykomling som använder sig av data från Open Directory Project. Sublego har skapats av Samuel Ljubicic som är 27 år och bor i Halmstad. Samuel har grundat och är delägare i företaget KLS Solutions som har inriktning på internetbaserade tjänster. Han har jobbat i IT-branschen i åtta år och har på sistone sysslat med bl.a. Human Resource Management. Via e-post har jag ställt lite frågor till Samuel om Sublego och så här han svarat:

Hur kom du på idén att starta en söktjänst?

Jag har haft tankar på att skapa en egen sökmotor under flera år, men p.g.a tidsbrist fick jag lägga det på is. Vid ett besök på Open Directory Projects hemsida (dmoz.org) för ett par månader sedan, fick jag reda på att man kunde ladda ner ODP-data mot en licens och det fick mig att inse att man kunde komma igång snabbt med en webbkatalog. Frågan var bara hur man skulle presentera informationen på ett enkelt och bra sätt, och hur man skulle särskilja sig från de övriga webbkatalogerna. Webbkatalogen måste vara snabb, enkel, konsekvent, överskådlig, innehållsrik och inte med en massa reklam som stör.

Vad du vill med webbkatalogen Sublego?

Tanken är att Sublego skall vara ett komplement till de större sökmotorerna. Vi vill även nÃ¥ ut till den äldre generationen som har problem med att söka pÃ¥ de större sökmotorerna, och som nöjer sig med ett lite mindre index. Jag ville göra ett enkelt gränssnitt för sökningarna genom att man bara anger ett eller flera nyckelord som mÃ¥ste uppfyllas, eventuellt att man väljer en kategori för att avgränsa. Söker du idag pÃ¥ “bok” sÃ¥ fÃ¥r du även dess böjningar sÃ¥som böcker, böckerna etc. Sökmotorn är fortfarande en beta och kommer i framtiden att bli smartare genom AI-algoritmer. Tanken är t.ex. att kunna koppla ordet “bränsle” till “bensin” och pÃ¥ sÃ¥ sätt fÃ¥ ett intelligentare resultat. Om ordet “bensin” men inte “bränsle” finns pÃ¥ en sida, skall du ändÃ¥ fÃ¥ upp den i ditt resultat om du t.ex. söker pÃ¥ “alternativa bränslen”. För övrigt sÃ¥ behöver man inte bara söka efter information med hjälp av nyckelord. Genom att välja en huvudkategori och sedan välja olika underkategorier kan man hitta mycket annat intressant som man frÃ¥n början inte hade tänkt sig att leta efter.

Hur länge har du jobbat med projektet?

Lite mer än 2 månader, men då är det inte något vanligt 08.00-17.00 arbetspass vi pratar om.

Vad tycker du om Open Directory Projects webbkatalog generellt?

Jag tycker att ODP är ett mycket bra intiativ för att börja organisera på webben. I dagsläget anser jag inte det finnas något bättre än en mänsklig recension. AI börjar komma gradvis men personligen tror jag att vi får vänta ett bra tag till innan resultaten står sig lika.

Är det svårt att ladda ner ODP-databasen och skapa en egen söktjänst?

Att ladda ner informationen är inte svårt då du kan ladda ner den direkt från DMOZ hemsida. Problemet är mer att extrahera informationen som är i ett XML format. Det har visat sig flera gånger att XML-filerna inte är korrekt taggade, vilket kan ställa till problem vid extraheringen av kategorier, länkar m m.

Vad har ni använt för programmeringsmiljö och servermiljö?

Sublego är helt objekt-orienterad och har programmerats i ASP.NET och C# (cSharp). Som webbserver har jag valt Microsofts IIS (Internet Information Services) tillsammans med Microsofts .NET Framework för att använda mig av sidor i .NET. Webbsidorna komprimeras med hjälp av gZip för att på så sätt krympa bandbredden med ca 75% i genomsnitt. För närvarande kör jag en egen databaslösning och kommer eventuellt att se mer på kommersiella databaslösningar som kan passa min lösning i framtiden.

Hur är nyhetsdelen gjord?

Nyheterna kommer idag från olika RSS-leverantörer. Vi har i dagarna informerat flera RSS-levererantörer om att deras RSS kan vara sökbar hos oss och vi kommer att lägga upp dem gradvis vid godkännanden p.g.a upphovsrätt.

Vad har du för tankar om den framtida utvecklingen av Sublego?

I dagsläget använder vi oss endast av DMOZ egen data, men vi kommer att utöka antalet länkar på egen hand under den närmaste framtiden genom att besökare kan lägga till egna länkar. Huruvida det skall vara kostnadsfritt eller inte är inte bestämt ännu. På sikt kommer vi att börja kategorisera RSS-strömmarna när antalet RSS-leverantörer blir allt för många att överblicka. Vi kommer även att se mer intelligenta webb- och nyhetssökningar med hjälp av AI och Prolog-programmering.

Vad kommer namnet Sublego ifrån?

Sublego är latin och betyder “to gather from below”.

Vad tycker du om reklam i söktjänster?

När det gäller reklam så jobbar vi på att visa mer riktad reklam men på ett mer diskret sätt. Många hemsidor har börjat infoga reklam inuti artiklar och sökresultat, vilket troligtvis inte uppskattas av besökaren och det skall vi försöka undvika. Om en person klickar på en annons skall det vara för att de vill det och inte för att de känner sig manade till det. Popup reklam är något som borde vara bannlyst enligt min egen uppfattning och jag är nog inte ensam om det tankesättet. Därför har jag beslutat att det inte skall finnas någon som helst reklam i popup fönster på Sublego.

Webbkatalogen Open Directory (DMOZ.org), som sammanställs av ideella redaktörer och får användas fritt av andra söktjänster, har nu integrerats i sökmotorn Gigablast. Det finns exempel då redaktörer i Open Directory har tagit kontroll över vissa ämnesgrupper och manipulerat länkar och styrt urvalet på ett tveksamt sätt. Kanske är det därför som Open Directory, som länge funnits via Google, har puttats ut som flik i det engelska gränssnittet av Google. Om man klickar på fliken More kommer man till ytterligare sökresurser från Google däribland Directory som är utvalda länkar från Open Directory. I svenska Google finns dock Open Directory kvar som flik på förstasidan under Kategori.

En jämförelse mellan Gigablast Open Directory-variant i ämnesgruppen sports>soccer>stadiums och Open Directory’s ämnesgrupp sports>soccer>stadiums visar att Gigablast har 24 träffar och Open Directory 23 och rankningen skiljer sig dessutom. Precis som Google har alltsÃ¥ Gigablast stuvat om i länkarna i och med integreringen av Open Directory.

Andra fasen i Lunds universitetsbiblioteks projekt med en webbkatalog för gratis elektroniska tidskrifter pÃ¥ Internet har inletts, meddelade man i en pressrelease i slutet av förra veckan. Directory of Open Access Journals katalogiserar inte längre bara tidskrifterna ämnesvis utan det är nu möjligt att söka i själva texten i artiklarna. Även om ännu sÃ¥ länge “bara” 270 av de 1100 ingÃ¥ende tidskrifternas artiklar är indexerade sÃ¥ finns det hela 46 000 att söka i! Dessutom handlar det alltsÃ¥ om akademiska/vetenskapliga tidskrifter. DOAJ är en viktig söktjänst för Open Access-rörelsen som fÃ¥r allt större betydelse i forskarvärlden. Dessutom är DOAJ ett lysande exempel pÃ¥ en av de nyare specialiserade söktjänsterna som är sÃ¥ centrala att känna till om man vill utveckla sitt internetsökande bortom att skriva in en eller ett par ord i Google. Heja Sverige!

Det är inte sÃ¥ ofta vi fÃ¥r tillfälle att berätta om en nyhet i den största webbkatalogen Open Directory. Eftersom denna webbkatalog används av en hel rad andra söktjänster som t.ex. Google, Altavista och Lycos är det bäst att pÃ¥peka att nyheten med tumnagelsbilder i webbkatalogen än sÃ¥ länge gäller frÃ¥n Open Directorys egen webbplats som har adressen dmoz.org. Denna har berikats med över 3 miljoner 120×90 pixlar stora bilder av webbplatser som förekommer i webbkatalogen. Det är inte standard att de visas utan man mÃ¥ste själv aktivera visningen av dem. Detta sker genom att klicka pÃ¥ en liten röd boll som finns längst ner till höger pÃ¥ sidorna i webbkatalogen. DÃ¥ förs man i själva verket till en annan webbplats där man kan titta pÃ¥ Open Directory med bilderna. Denna webbplats är open.thumbshots.org och det är Open Thumbshots som stÃ¥r bakom dessa previews som de ocksÃ¥ kallas. Kasta t.ex. en blick pÃ¥ hur sidan med metasöktjänster ser ut med dessa tumnagelsbilder. Det finns ocksÃ¥ en Thumbshots FAQ som förklarar mer om bilderna och tanken bakom dem. Visst blir Open Directory roligare att bläddra i med dessa även om sidorna naturligtvis laddar lite lÃ¥ngsammare. Förresten finns det en liten grön boll att klicka pÃ¥ ocksÃ¥ bredvid den röda och den gröna leder till Googles version av Open Directory.