Igår slogs portarna till det länge emotsedda europeiska digitala biblioteket Europeana upp av EU-kommissionären Viviane Reding. Redan i slutet av 2006 skrev vi om EU:s planer att realisera ett digitalt bibliotek på nätet med 10 miljoner sökbara objekt. I och med den första lansering som gjordes igår ska två miljoner finnas tillgängliga och till 2010 vill man alltså femdubbla denna siffra. Tillgängliga är ett ord som får tas med en nypa salt för igår var intresset för Europeana så stort att tjänsten gick på knäna och tidvis inte gick att nå. När jag skulle testa sökfunktionerna var svartiderna så långa att jag fick ge upp. Under dagen fördubblade man antalet servrar som Europeana kördes på från tre till sex men det förslog alltså inte alls.

Förhoppningsvis löser man problemen med dimensioneringen av hårdvaran snart. Egentligen är det ju bara roligt att så många människor tydligen är intresserade av att prova denna nya europeiska söktjänst. Om man vill ha mer information om Europeana kan man använda adressen dev.europeana.eu och undvika www.europeana.eu där själva söktjänsten ligger. Där är det som sagt svårt att komma fram just nu. I Europeana, som enligt New York Times domineras av franska bidrag, finns inskannade böcker, bilder, filmmaterial, ljudfiler, kartor, manuskript och mycket annat. Bland de 90 partnerorganisationer som bidrar till Europeana finns naturligtvis svenska Kungliga Biblioteket.

I början av veckan omlanserades webbplatsen Forskning.se med ett nytt utseende och en ny sökmotor. Forskning.se har länge varit ett utmärkt ställe att börja om man vill veta mer om svensk forskning. Nu kommer man att bli ännu bättre lovar man i och med att man ska samla in mer material frÃ¥n landets universitet, högskolor och andra forskningsinstitutioner. Forskning.se är ett samarbete mellan flera svenska organisationer och myndighteter som bl.a Energimyndigheten, NaturvÃ¥rdsverket, KK-stiftelsen och VetenskapsrÃ¥det. De källor som man använder är som det heter “endast kvalitetsgranskad information om offentligt finansierad svensk forskning.”

Den nya sökmotorn är välkända Autonomy och det ska bli intressant att se hur sökningen kommer att fungera. Man reserverar sig dock för att man under de första dagarna kanske inte hunnit göra allt material sökbart än. Så står det i alla fall på sidan man kallar Avancerad Sök. Nog tror jag att Autonomy har indexerat alla svenska domäner med forskningsinformation vid det här laget.

Avancerad Sök är annars lite mager just nu, de enda begräsningar man kan göra är på fyra breda ämnen och ett antal ganska olikartade kategorier. I vissa lägen får man också möjlighet att begränsa genom att välja ett tidsintervall. Sedan går det att sortera träffarna efter lärosäte och det är bra tycker jag. Autonomy har ju mängder av avancerade funktioner men man kanske väljer att inte göra söksidorna för komplicerade. Det är förmodligen det klokaste också.

Förutom sin egen sökning har man länkar till Externa söktjänster och här hittar man länkar till NE, Sverige.se och Libris. De internationella man tipsar om är DOAJ, Scirus och Google Scholar. Hurra förresten för den svenskproducerade DOAJ som är den ledande webbkatalogen över vetenskapliga tidskrifter som publiceras fritt på nätet (Open Access). DOAJ kom nyligen upp i 3000 indexerade tisdkrifter.

På den här sidan i Forskning.se skulle man kunna lägga in länkar till lite fler söktjänster tycker jag t.ex. Windows Live Academic, OAIster, Diva och ämnesspecialiserade vetenskapliga söktjänster som CiteSeer och SmealSearch. Bra vore också länkar till internationella vetenskapliga pressmeddelandetjänster som EurekAlert, AlphaGalileo och Newswise. En utmärkt webbplats som aggregerar vetenskapliga pressmeddelande från många källor är också ScienceDaily.

Som en del kanske redan har listat ut använder Internetbrus det utmärkta bloggverktyget Wordpress. Tyvärr har vi länge suttit på en äldre version av Wordpress som gör att många av de nya funktioner som finns bl.a. via plugins inte går att använda. Därför tänkte vi till slut få ändan ur vagnen och uppgradera Wordpress ikväll. Så till er som inte är ute och solar ikväll (åtminstone här i Umeå är det kanonväder, kanske har morgonregnet avtagit i Skåne nu) och får anledning att läsa våran blogg. Till er vill vi varna att sidan kommer kanske att vara nere tidvis vid uppgraderingen. Håll tummarna att allt går vägen! Det gör Lars och Lars i varje fall.

UPDATE: Det går inte så lysande. Vi har stora problem med svenska bokstäver och mycket annat. Vi kommer att jobba med detta de närmaste dagarna. Ha tålamod med oss, vi var tvungna att uppdatera även om vi visste att det skulle bli problem.

I onsdags gick det officiella startskottet för ett fantastiskt projekt kallat The Encyclopedia of Life. Webbplatsen EOL ska inom tio Ã¥r ha en sida för varje känd djur- och växtart. Initiativet har tagits av ett flertal amerikanska organisationer i samarbete som Smithsonian Institute, Harvarduniversitetet och Chicago’s Field Museum of Natural History. Även brittiska institutioner som Natural History Museum och The Royal Botanical Gardens är med pÃ¥ resan frÃ¥n början. Fler partners lär säkerligen dyka upp framöver.

Biologen James Edwards som är projektledare säger i pressmeddelandet att: “The Encyclopedia of Life will provide valuable biodiversity and conservation information to anyone, anywhere, at any time”. Det tycker jag lÃ¥ter väldigt attraktivt för t.ex. utbildningsändamÃ¥l. Man kan ocksÃ¥ tänka sig att EOL kan bli ett politiskt verktyg. Om det finns en klar och tydlig dokumentation pÃ¥ nätet av hotade arter och vilken deras hotade miljö är kan det skapa incitament till pÃ¥tryckningar pÃ¥ regeringar och företag som bedriver verksamhet som hotar den biologiska mÃ¥ngfalden.

Varje art ska alltså få en egen webbsida med information i form av text, kartor, bild, ljud och video beroende på vad som finns tillgängligt. EOL ska naturligtvis byggas på vetenskaplig grund och många forskare världen över kommer att bidra. Det kommer också att vara möjligt för vem som helst att bidra genom att webbplatsen ska fungera som en slags modererad wiki.

Hur finansieras ett sådant här jätteprojekt? Encyclopedia of Life har lyckan att få ekonomiska bidrag från två penningstinna amerikanska stiftelser, MacArthur Foundation och Sloan Foundation. Den förstnämnda har donerat 10 miljoner dollar och den andra 2,5 miljoner dollar till projektet. Arbetet med att skanna in viktiga publikationer och data påbörjades redan i januari 2006 men tack vare de generösa bidragen har takten nu ökat. Detta görs av ett konsortium kallat Biodiversity Heritage Library som består av tio av de största naturhistoriska och botaniska biblioteken i USA och England.

När kan vi vänta oss att EOL har ett innehåll att erbjuda Internetanvändarna då? Enligt projektets FAQ ska färdiga artsidor börja läggas ut under 2008 men att genomföra hela projektet menar man kan ta tio år. Redan nu finns det demosidor för ett par arter som ger en försmak av hur EOL kommer att se ut. Jag tycker att det ser mycket bra ut, ta gärna en titt på demosidan för isbjörnen eller den nyligen upptäckta yetikrabban. Det finns också en informationsvideo om EOL på YouTube.

Fotnot: Minnesgoda läsare kommer kanske ihåg att vi för fyra år sedan skrev om projektet ARKive. Det är en text- och mediedatabas och söktjänst för information om utrotningshotade arter. De som jobbar med ARKive kommer också att aktivt delta i uppbyggandet av The Encyclopedia of Life.

I måndags publicerades en artikel om arbetet med The European Digital Library på webbplatsen CORDIS som är en informationsportal för forskning och utveckling inom EU. I artikeln som har rubriken Bigger European Digital Library? Tell me more! upprepas det tidigare löftet att sex miljoner böcker och andra dokument ska bli tillgängliga online under de närmaste åren.

Det s.k. TEL-ME-MOR-projektet inleddes i februari 2005 med målet att få med de tio nationalbiblioteken i de nyare medlemsländerna i arbetet med European Library som är en samkatalog för europeiska bibliotek. I samband med detta har innehåll från åtta av de tio nya medlemsländerna också tillförts The European Digital Library. Projektledaren Toomas Schvak berättar att i januari kommer det att finnas 52 samlingar tillgängliga i The European Digital Library varav 41 sökbara och 32 med digitalt innehåll.

Den 7 dec publicerades ocksÃ¥ Europeiska unionens rÃ¥ds slutsatser och tidtabell för “digitisation and online accessibility of Cultural Material, and Digital Preservation”. Här definieras mÃ¥l och aktiviteter för medlemsländerna och för Europeiska kommissionen för att göra arbetet med digitalisering och tillgängliggörande sÃ¥ effektivt som möjligt. RÃ¥det trycker pÃ¥ att det är viktigt att koordinera ansträngningarna för att skapa synergier och undvika onödigt dubbelarbete.

Naturligtvis måste man dock ta hänsyn till att man har kommit olika långt i olika medlemsländer. Rådet ställer sig bakom tanken med The European Digital Library som en gemensam och flerspråkig inkörsport till Europas digitala kulturarv som finns utspritt bland medlemsländerna. Med det sistnämnda menar man att de olika digitala samlingarna kan finnas i olika länder och hos olika organisationer men att genom The European Digital Library ska man kunna kunna nå allt.

Här kan man fÃ¥ information om vilka europeiska digitala “skatter” som finns inlagda hittills.

Se även vår tidigare artikel om planerna på European Digital Library.

Som vi skrivit om har den mest bekante söktjänstexperten, Danny Sullivan, bestämt sig för att överge Search Engine Watch. Jag tror inte att jag överdriver om jag skriver att denna webbplats har varit den viktigaste inom sökområdet under de senaste tio åren. Den 11 december slås de virtuella portarna upp till Dannys nya självständiga webbplats, Search Engine Land, upp. Men redan idag ska den första dagliga nyhetssammanställningen Search Cap komma. De nyhetstjänster som Search Engine Land kommer att erbjuda är liknande de som funnits på SEW.

Det kommer att finnas en nyhetsblogg som uppdateras fortlöpande under dagen. Denna kan man prenumerera på i RSS-form redan nu och kallas Search Engine Land Feed
http://feeds.searchengineland.com/searchengineland

Det kommer också att finnas ett dagligt nyhetsbrev som heter Search Cap och som motsvarar SEW:s Search Day. Search Cap kommer man att kunna prenumerera på via e-post och som RSS: Search Cap Feed http://feeds.searchengineland.com/searchcap

För det tredje kommer det att finnas ett månatligt nyhetsbreav kallat Search Month och som motsvarar SEW:s Search Engine Report. Även Search Month kan man få via e-post och som RSS: Search Month Feed http://feeds.searchengineland.com/searchmonth

Bland skribenterna på Search Engine Land finns förutom Danny t.ex. Chris Sherman (medförfattare till den bästa boken om den osynliga webben), Barry Schwartz (tog över bloggen på SEW efter Gary Price) och Phil Bradley (känd i biblioteksvärlden).

Uppdatering: Läs mer om Danny Sullivan och hans tillbakablickar som sökexpert: “My Decade Of Writing About Search Engines”.

I senaste numret av Internetworld (nr 10 december 2006) har Marcus Jerräng granskat universitestwebbplatser och Umeå universitet där jag själv verkar som bibliotekarie har fått 3 av 10 stjärnor. Sämst i test med andra ord. Här ett citat:

“Hur förklarar man att ett universitet, som ska ligga i samhällsutvecklingens framkant, har en sajt som snarare befinner sig i it-samhällets bakvatten? UmeÃ¥ universitets webb är en sorglig historia. Den är sÃ¥ lÃ¥ngt ifrÃ¥n genomarbetad man kan komma”.

Slutligen frågar sig sig Jerräng:

Vågar vi hoppas att en redesign är nära förestående?

Jajemän, en redesign är på gång och universitetet har valt CMS:et InfoGlue som jag skrev om häromledens på min arbetsprivata engelska blogg Nowhere North. Nej, jag sitter inte med i nån utvecklingsgrupp för universitetets nya webbplats däremot bibliotekets. Nej, jag har inget behov att varken försvara eller klanka ned på min universitetswebb.

En av mina käpphästar med umu.se har varit att man använder sig av Googles fria sökmotor. Lunds universitet har åtminstone anständigheten att använda den utmärkta svenska sökmotorn Siteseeker. En sådan stor arbetsplats som ett universitet bör ha en intern sökmotor som kan styra mer både vad gäller sökspråk och indexering än vad Gooles fria sökmotor kan.

Vad har då Jerräng skrivit om de andra universiteten? Göteborgs universitets webbplats hänger med i tiden, enligt Jerräng. Japp, de använder InfoGlue som publiceringsverktyg. Linköping har ungdomligt sinne, ytan bedrar i Lund och i Uppsala är det kompetent men trist. I framkant är Stockholms UB som får bäst i test med 9 av 10 stjärnor. Stockholms UB använder i motsats till Göteborg inte ett open source-verktyg. Liksom DN och Karolinska Institutet är det Polopoly som gäller. Det som Umeå universitet valde bort till förmån för InfoGlue.

Kul med utvärderingar, men de väldigt sparsmakade utvärderingarna som görs i Internetworld känns ibland väldigt subjektiva. Ofta finns inga tydliga motiveringar till varför man bedömer att en viss designlösning inte är bra. T ex “undersökningar visar att…”, “konventionen pÃ¥ webbplatser är att…” eller annan hänvisning till fakta t ex forskning eller pseudo-forskning. Utvärderingarna andas för mycket självcentrerad utvärderingmetodik. Med det menar jag inte heller att alla bedömningar mÃ¥ste göras utifrÃ¥n forskningsunderlag. Nej, nej, men lite mer än bara “sajten är snygg, stilren och lättöverskÃ¥dlig”. Det kan ligga mÃ¥nga subjektiva bedömningar i sÃ¥dana pÃ¥stÃ¥enden. Men det ligger lite i Internetworlds koncept att balansera pÃ¥ snuttifieringens gräns. Skönt om man är informationsstressad, inte skönt om man vill ha fördjupning.

Europeiska kommissionen uppmanade i fredags medlemsstaterna att sätta igång med storskaliga digitaliseringsprojekt för att göra det europeiska kulturarvet tillgängligt via nätet. Man rekommenderade också att medlemsstaterna skulle agera på olika sätt för att säkerställa tillgängligheten av det digitala materialet under lång tid framöver. Allt skall kunna gå att nå genom det som ska kallas European Digital Library.

Detta stort anlagda projekt annonserades den 2 mars i år. I pressmeddelande sades det då att åtminstone 6 miljoner böcker, dokument och andra kulturella verk skulle göras tillgängliga för alla med en internetuppkoppling inom fem år. Planerna på European Digital Library var i sin tur resultatet av det initiativ som EU formulerade i september förra året. Det hade bl.a. formen av en online-konsultation med medlemsstaterna och deras institutioner angående digitalisering och digitalt bevarande.

Det som har skett nu är att Europeiska kommissionen trycker på för det faktiska och praktiska genomförande av det storslagna projektet. För detta kommer man också att samfinansiera ett nätverk av kompetenscentra för digitalisering. Ett anslående citat från pressmeddelandet:

The online availability of Europe’s rich and diverse cultural heritage will make it usable for all citizens for their studies, work or leisure and will give innovators, artists and entrepreneurs the raw material that they need for new creative efforts.

En av mina absoluta favoritwebbplatser BBC har på sin sportavdelningen för world cup 2006 lagt ut animeringar av målen i VM. Tyvärr finns ännu inte Allbäcks akrobatnick eller Henkes bakdobbstoutch mot England upplagda i skrivande stund, men när de väl finns där kanske vi också kan kolla huruvida omöjliga baklängesmålen på Isaksson var att ta och om det kan ha berott på dåligt fotarbete. För att se animeringarna krävs Schockwave plug-in.

Jag valde att kolla Ljungbergs 1-0-nick mot Paraguay. Det går att se målen i slowmotion, från olika vinklar, från olika spelares synvinkel eller domarens eller att följa en särskild spelares rörelser under målet plus en del annat. Helt enkelt mumma för en fotbollsälskare! Ja, animeringen av Ljungbergs mål är verklighetstroget, möjligtvis befann sig Allbäck ännu längre bort och gick verkligen nicken till Ljungberg i den bågen som visas?

Uppdatering: Även Aftonbladet erbjuder målen i fotbolls-VM animerade. Klicka på länken målgrafik.

När Stockholms stadsbiblioteks nya sajt med den kaxiga domänen Biblioteket.se lanseras i höst blir det en fullständig provkarta på webb 2.0 med med bloggar, wikis, rss-flöden, användarrecensioner, rekommendationssystem och taggar där personal och kunder möts i ett ömsesidigt kunskapsutbyte. En sajt i klass Amazon, fast gratis, även om köpknappen har introducerats. Det går redan nu att studera Biblioteket eftersom gänget bakom har lagt ut skisser på den domän som i framtiden kommer att leda till Stockholms stadsbiblioteks sajt. Det går också att följa utvecklingen på projektets blogg och de har även lagt upp skisser på Flickr.

I sommar släpps betan av sajten där gränssnittet är utformat efter användarnas behov och inte efter hur katalogsystemet är uppbyggt. Med wikis efter olika teman som släktforskning, science fiction eller sötvattensfiske där både personal och besökare bidrar med sin kunskap och litteraturtips ska inspirationen flöda.

Rekommendationssystemet är värt några rader i sig. Kombinationen av böckernas klassificering, ämnesord, användarnas lista över favoritböcker och lånemönster kommer att skapa Sveriges kraftfullaste rekommendationstjänst där användarna automatiskt får tips om böcker som borde intressera dem.

Dessutom testas RFID-taggar i filialen i Hammarby Sjöstad som gör det mycket enkelt att koppla den fysiska boken till all information på webben. Biblioteket är Sveriges bästa sajt utan att den ens har lanserats ännu.