{:- internetBrus.com

Twingly, som tidigare gett oss både blogg- och mikrobloggsök, har nu lanserat en betaversion av Twingly Channels som erbjuder användare att skapa en kanal med hjälp av innehåll främst från:

• Länkar upplagda av användare
• Innehåll från RSS-flöden.
• Sökresultat utifrån angivna sökord från bloggar och mikrobloggar.

En användare som är inloggad kan prenumerera på en kanal och kommentera och markera material som de vill rekommendera andra. En kanal har två olika vyer. “Incoming” visar allt medan “popular”, som är default, är filtrerat baserat på som Twingly uttrycker det:

“…using attention data from the realtime web and from users posting links, comments and likes”.

Twingly Channels kan väl bäst beskrivas som en RSS-hanterare för att bevaka vad som händer på bloggar, mikrobloggar, social media eller för att använda det engelska begreppet en s.k. memetracker. Den liknar i mångt och mycket Friendfeed och Streamy, med den skillnaden att här följer man ett ämne snarare än en person. Röstningsfunktionen liknar Digg.

Twingly använder tekniken Comet, liksom Meebo gör, vilket innebär att uppdatering sker på några sekunder och verkligen kan kallas real-tid. Techcrunch gnällde för en månad sedan på Streamy och deras bristfälliga uppdateringar:

“…the RSS feeds I subscribed to for testing (e.g. TechCrunch, see screenshot) were not all up-to-date, with the latest item sometimes dating back a full day ago. If you’re a news junkie like I am, that’s unacceptable…”

Frågan är när sådana som Streamy och Friendfeed hoppar på Comet-tåget eftersom uppdateringsintervallerna är så enormt viktiga i RSS-läsare och -bevakare. Särskilt de som bevakar mirobloggar.

Över 2 miljoner av de inskannade böckerna i Google böcker kommer bli tillgängliga i tryck. Det tillkännagavs igår, den 17 september, att Google kommer samarbeta med On Demand Books, företaget med den lilla digitala bokpressen The Espresso Book Machine. De 2 miljoner aktuella titlarna är gamla och täcks inte av upphovsrätten (utgivna 1923 och tidigare). Enligt Forbes.com kommer de två aktörerna tjäna en dollar styck per såld bok. Google ska avsätta sin andel, sin dollar, till en stiftelse som ska stödja digitalisering och läs- och skrivkunnighet.

Det här känns som första steget i Googles uttalade plan att sälja böcker direkt från Google böcker. Nästa steg kan bli att de böcker som förlagen och upphovsrättsinnehavarna laddat upp blir tillgängliga i tryck. Och då som en frivillig funktion på samma sätt som förlaget kan bestämma hur stor del av varje bok som visas, inget, allt eller en procentsats däremellan. Kommer dagens diskussionerna byta karaktär framöver om alla kan tjäna pengar på Google böcker?

Mer:
Inside Google Books: Books Digitized by Google Available via the Espresso Book Machine
On Demand Books press release (pdf)
Forbes.com: Google Gets On Its Paperback

New Zealand Electronic Text Centre (NZETC) är en ny webbplats med syftet att skapa ett digitalt bibliotek med öppen tillgänglighet till viktiga texter och annat material från Nya Zeeland och stillhavsöarna. Idag släpptes åtkomsten till över 1000 klassiska zeeländska texter med stöd för det öppna formatet ePub. Själva centret, som finns på Victoria University Library i Wellington, startade redan 2002 och har hittills en samling på 2.600 elektroniska texter fördelat på 65.000 sidor.

Ett exempel är Coal Flat av Bill Pearson från 1963 som finns både som vanliga webbsidor med skannade jpeg-bilder men även som PDF, XML/TEI eller ePub.

Eftersom jag använder formatet Mobipocket (tyvärr proprietärt) på min SonyEricsson W960i så får jag nog konvertera böcker i ePub-format till Mobi med Calibre. Någon som har nåt bra förslag på en fri eboksläsare för Symbian OS liknande FBReader?

Under sökrutan på NZETC går det att bläddra efter författare, titel och ämne. I det avancerade sökformuläret går det också bland annat att begränsa till utgivningsår eller efter digitaliserad samling, t.ex. William Golder electronic edition.

Dagen till ära vill vi säga välkommen till Jonas Fransson som från och med idag börjar blogga på Internetbrus. Jonas är bibliotekarie och bosatt i Lund. Han är kanske mest känd som författaren bakom kursboken: “Effektivare informationssökning på webben“.

Undertecknad träffade Jonas första gången på Wikipedia Academy i Lund förra hösten och snabbt började vi smida lite planer. Det har nu mynnat ut i att Jonas nu blir  en av tre bibliotekariebloggare på Internetbrus. Ni som tagit del av Jonas bok och föreläsningar vet mycket väl att hans kunskaper om informationssökning framför allt på Internet är gedigna. Vi slängde ut några både triviala och kanske geniala frågor till Jonas:

Är mikrobloggandet en hajp, en revolution eller nåt annat?

På det stora hela tror jag det är en hajp. Men för vissa grupper fyller det en funktion, t.ex. inom medievärlden där man snabbt kan förmedla information. Och vid speciella händelser, såsom vid valet i Iran.

Hur tror du framväxten av sociala medier kommer att påverka utvecklingen inom informationssökning?

Sökmotorerna med Google i spetsen kommer att ta allt större hänsyn till de sociala medierna vid relevansberäkningen vid sökningar. Faktorer som hur många som sparat en specifik URL  i Delicious eller hur många kommentarer har en enskild bloggpost kan kanske komma att komplettera de traditionella beräkningsfaktorerna. Redan nu lägger man stor vikt vid inlänkars länktext, text som sidskaparen själv inte kan kontrollera och därför bör vara en potentiellt rättvisade beräkningsfaktor.

Även sökbeteendet kan komma att ändras. Vi kommer nog återigen att fråga andra människor i större utsträckning, i t.ex. sociala nätverkstjänster, eller titta på vad som taggats i sociala bokmärkestjänster av bekanta, experter eller likasinnade. I stället för att ständigt vända oss till Google i alla typer av sökningar.

Vad tycker du om Googles ambitioner att digitalisera all världens böcker i Google Books?

Som bibliotekarie är jag kluven. Jag tycker det är bra att mycket material blir lätt tillgängligt, men samtidigt blir man utlämnad till Google som sitter på kontrollen av böckerna. Som författare är jag positiv. Jag har själv gjort min bok tillgänglig i Google Books och ser framemot att Google ska börja sälja böcker. Jag tror inte fri tillgång till digitala böcker konkurrerar med tryckta i någon större omfattning, inte än i alla fall. Nu är troligtvis
marknadsföringsaspekterna viktigare.

Om du hamnade på en öde ö och fick ta med dig tre saker: ett operativsystem, en dator och en annan teknisk pryl. Vad skulle det vara?

Varken hårdvaran eller mjukvaran är viktig i sig så länge den fungerar som den ska och är någorlunda användarvänlig. Att välja en annan teknisk pryl är värre. Valet står mellan en skrivare (jag gillar fortfarande bäst att läsa på papper) och en satellittelefon eller liknande för uppkoppling (är beroende av nätet). Efter en kort eftertanke får det bli satellittelefonen.

Fem snabba.

Facebook eller Linkedin?

LinkedIn, men Facebookar en del.

Twitter eller Bloggy?

Twitter, har gjort några försök.

SonyEricsson eller Nokia?

Nokia, trots att jag bor i Lund…

SAAB eller Volvo?

Ingetdera. Kör Das Auto (VW)

Skåne eller Blekinge?

Skåne.

Google News har smygit in en ny avdelning i sin nyhetssökning under beteckningen Spotlight som ska fokusera på mer uttömmande artiklar av mer långtgående värde, framför allt undersökande journalistik. Enligt Search Engine Land beskriver Google själva Spotlight-avdelningen (tidigare testat under Interesting readings) så här:

The Spotlight section of Google News is updated periodically with news and in-depth pieces of lasting value. These stories, which are automatically selected by our computer algorithms, include investigative journalism, opinion pieces, special-interest articles, and other stories of enduring appeal. To access the stories in this section, just click Spotlight on the left side of the page.

Men ingen mer information om algortimen som styr urvalet. Jag kan heller inte se att man kan begränsa en sökning till enbart artiklar under avdelningen spotlight. Spotlight finns inte heller under någon avdelning för  länder som Sverige, Frankrike, Tyskland eller Spanien, men däremot Storbritannien.

Tiden får utvisa om Google lyckats hitta mer av “skjutjärnsjournalistiken” genom Spotlight.

Enligt New York Times har engelska Wikipedia tänkt införa s.k. “flagged revisions” för artiklar över nu levande människor. Det innebär mer konkret att det införs ett redaktörsfilter där vissa användare måste godkänna ändringarna i artiklarna innan de införs. Så här förklaras “flagged revisions” av Wikimedia:

“Article validation allows for Editor and Reviewer users to rate revisions of articles and set those revisions as the default revision to show upon normal page view. These revisions will remain the same even if included templates are changed or images are overwritten”.

Jag kontaktade Lennart Guldbrandsson, ordförande för Wikimedia Sverige och författare till första svenska boken om Wikipedia: “Så fungerar Wikipedia“, och ställde några frågor.

Nu när redan tyska Wikipedia infört visst redaktörsfilter och även engelska gör det. När följer Wikimedia Sverige efter?

På svenskspråkiga Wikipedia har detta här diskuterats - fyra gånger. Konsensus har varit att avstå tills vidare. Wikimedia Sverige bestämmer inte mer över svenskspråkiga Wikipedia än vad du gör. Beslut på Wikipedia fattas genom konsensus. För att vara tydlig här: det här handlar inte om att någon leder och att andra följer.

Olika språkversioner av Wikipedia har olika utmaningar. På engelskspråkiga Wikipedia har man haft en del skandaler när anonyma har lagt in skvaller och falska grejer i levande personers biografier och det har påverkat deras karriärer, något som man nu hoppas stävja med den här tekniska lösningen. På svenskspråkiga Wikipedia har vi andra utmaningar, som att artiklarna är kortare än på många andra Wikipediaversioner av samma storlek, att de saknar källor i högre grad och att för få experter bidrar.

Men, som jag inledde med: du har lika stor makt som vem som helst annars. Tycker du att svenskspråkiga Wikipedia borde införa flagged revisions, ta upp det på Bybrunnen (http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Bybrunnen), ange dina skäl och var beredd på att svara på frågor och motargument. Det tar tid att förändra Wikipedia, det vet jag av personlig erfarenhet.

Tror du att det finns en risk att det blir stiltje i biografierna i och med detta?

Nja, stiltje tror jag inte att det blir, men kanske att det överhettade klimatet får en mer behaglig temperatur och att kändisbiografierna, för det är ju det saken handlar om, kan få tillbaka sin naturliga plats i listan över vilka artiklar som är viktigast och redigeras mest. Nog är det viktigt att det finns biografier över kända skådespelare och sångare, etc, men ämnen som “Musik” och “Film” har långt ifrån lika många redigeringar per artikel som några av de mest kända skådespelarna och sångarna.

Kanske förändrar den här tekniska lösningen lite av det, ungefär som en punktskatt, men vi ska heller inte göra för stor sak av det här. Det är ett test, och när testet är slut ska det utvärderas och diskuteras vidare om det.

Finns det några faror nu när det bildas två klasser med erfarna, trovärdiga redaktörer och alla andra? Närmar man sig inte helt enkelt mer och mer Larry Singers tankar med Citizendium?

Det pratas mycket om att det skulle finnas två typer av användare på Wikipedia: erfarna/trovärdiga och “alla andra”. Till viss del stöds det i den forskning om redigeringsvanor som finns, men vad den statistiken inte nämner är att man med ganska lite möda kan gå från den sistnämnda gruppen till den förstnämnda. I den här frågan skulle det handla om att skaffa ett konto, något som folk gör på dussintals ställen, och göra ett par redigeringar, innan man hamnar i den erfarna gruppen.

Vem som helst kan göra den resan, och där är kärnan i skillnaden mellan Wikipedia och tankarna på Citizendium, för längre än så har det knappast kommit. På Citizendium bedöms man på vem man var innan man kom dit, på Wikipedia bedöms man på vem man är när man är där.

Möjligheten att förändras är helt enkelt en så viktig komponent i sociala medier, för att inte talas om i arbetet med att göra ett up-to-date-uppslagsverk, att man bortser från det på egen risk.

Tack, Lennart! Här kan ni följa Lennart Guldbrandsson, ordförande i Wikimedia Sverige, på hans blogg Blog à la Mr Chapel.

Uppdatering: Lennart Guldbrandsson mejlade oss:”…det är inte biografier över levande personer (som det ursprungligen skulle vara) utan låsta och halvlåsta artiklar, d.v.s. artiklar som vandaliseras mycket, som är aktuella att låsa upp och bevaka alla ändringar på. Citerat från Wikimedia Foundation och deras blogg Wikimedia blog:

“This post originally said that all biographies of living people would be ‘flagged protected’. This is not correct. The current proposal is for for articles that are currently under normal mechanisms of protection (where new and unregistered users cannot edit) to be eligible for the new protection model, which allows for more open editing”.

Google’s encyklopediska initiativ Knol fick inte särskilt många positiva omdömen när den lanserades för drygt ett år sedan.

Danny Sullivan på Search Engine Land skrev:

“Overall, I still lean toward not wanting Google to do this. I remain concerned that by hosting this content, it plays too much in the content owner space when its core business is supposed to be driving traffic outbound to others”.

Jason Kincaid på Techcrunch skrev:

“Knol’s community will likely be far more concerned with earning money than the general welfare, which may hurt both its credibility and the amount of participation it sees from the community”.

Erick Schonfeld på Techcrunch ondgjorde sig också för några veckor sedan över att Knol reducerats till en tjänst för annonser liknande Blocket (Amerikansk motsvarighet är Craiglist), med tanke på detta exempel där Will Johnson försöker sälja ett par högtalare.

Knol har dock den sista tiden fått en ny skjuts tack vare de arabtalande länderna. I bristen på bra, relevant fakta skriven på arabiska på Internet så startade man upp tävlingen Arabic Content Enrichment för att få araber att skriva artiklar på arabiska på Knol. Kolla in denna film om arabiskan och Knol.

Inte nog med det så har Public Library of Science (PLoS), en av de starkaste företrädarna för open access-publicering, tagit initiativet att skriva om bland annat influensa på Knol.

Man ska nog inte se Knol som en Wikipedia-killer utan mer som ett komplement till Wikipedia med artiklar där man tydligt kan se avsändaren och inte bara som i Wikipedias fall IP-nr eller användarnamn. Sen är det väl frågan om avsändaren verkligen är avsändaren eller nån annan eller en spökskrivare.

Microsoft, som nyligen ingick ett avtal med Yahoo, har tagit nästa steg och ingått ett avtal med sökmotorn  Wolfram|Alpha, enligt Cnet news. Både Microsoft och Wolfram Research avböjer att kommentera ryktena. Avtalet innebär att sökningar från Wolfram|Alpha kommer att visas på Bing i någon form. Cnet skriver:

“It is not clear whether Bing results will carry Wolfram’s branding (that is, results ‘Powered By Wolfram Alpha’), but there will be some sort of presence. It is unlikely that Bing is going to turn over the bulk of its results to Alpha, however”.

Första tillkännagivandet av Wolfram|Alpha presenterades 5 mars i år på Wolfram blog men själva sökmotorn nämns inte förrän 28 aril på Wolfram|Alphas blogg 28. 15 maj lanserades en testversion och kommentarerna var blandade:

Techcrunch kommenterade:

“..I come away impressed, but not super-impressed”.

På sista tiden har Wolfram|Alpha haft lingvistiska problem, vilket Stephen Wolfram kommenterar på bloggen. Pandia är kritiska mot Wolfram|Alpha:

“All facts require interpretation and All facts require interpretation and Wolfram|Alpha rips the facts from their original context and offers no help in the interpretation at all. rips the facts from their original context and offers no help in the interpretation at all”.

Jag tycker det är bra att Wolfram inte ägnar sig för mycket åt tolkning. Det leder lätt in i subjektiva värderingar. Det är användaren som ska tolka, däremot kan en sökmotor underlätta för egna tolkningar. Källan måste naturligtvis alltid anges. Som Pandia påpekar:

“And where are the facts derived from? In order to understand numbers and facts, it is important to know the source. And all too often, Wolfram|Alpha reveals no source”.

Wolfram|Alpha har ett intressant angreppssätt där man går djupare i redan mer eller mindre vederhäftiga källor och försöker gräva fram kunskap. Låt de få lite mer tid på sig än Wikia search fick innan de döms ut.

Förra onsdagen meddelade Microsoft och Yahoo att man ingått ett 10-årigt avtal där Microsofts sökmotor Bing kommer att användas på Yahoos sajt och Yahoo i sin tur får ta hand om sökannonseringen.

MIcrosofts Steve Ballmer säger i pressmeddelande med tydlig adress till Google:

“Through this agreement with Yahoo!, we will create more innovation in search, better value for advertisers and real consumer choice in a market currently dominated by a single company”.

Vad innebär då avtalet? Microsoft får bland annat fullständig tillgång till Yahoos sökmotorteknik. Ni vet det som finns kvar från uppköpen av Altavista, Alltheweb och Inktomi. Yahoo ger med andra ord upp den egna utvecklingen av själva sökmotorn men med passusen:

“Yahoo! will innovate and ‘own’ the user experience on Yahoo! properties, including the user experience for search, even though it will be powered by Microsoft technology…”

Microsoft och Yahoo gör sådan stor sak av det hela att man lanserar en särskild webbplats som informerar om choicevalueinnovation.com.

Hur kommer Yahoo’s sajt att se ut? Här på Flickr finns ett smakprov av Yahbingoo eller vad annat den kan tänkas komma att heta i folkmun. Vissa kanske minns att att på den tiden Yahoo sökte i Googles index kallades den i folkmun Yahoogle. Så här långt verkar Micro-Hoo ligga närmast till hands.

Intressant att läsa är vad avtalet inte avser:

“The agreement does not cover each company’s Web properties and products, email, instant messaging, display advertising, or any other aspect of the companies’ businesses. In those areas, the companies will continue to compete vigorously”.

Kommer man att helt kunna hålla isär detta? I längden blir det kanske inte så enkelt och nog vore det konstigt om Microsoft inte sväljer Yahoo inom denna tio-årsperiod. Till Danny och Greg på Search Engine Land säger Microsofts Yusuf Mehdi:

“The deal covers ‘web, image and video search.’ ”

Matt McGee på Search Engine Land framför sina dubier framför allt vad gäller lokalt sök.

Microsofts sökmotor har överlevt mycket med anledning av att man lurat in användare via Hotmail och Internet Explorer, men för att konkurrera med Google så krävs det mer än så. Yahoo är i mina ögon en munsbit på vägen för Microsoft.

Yahoos CEO Carol Batz kommenterar avtalet på Yahoos företagsblog Yodel:

“…what this agreement does not cover is any of Yahoo!’s other properties or products. In those areas, Microsoft can expect a fierce competitor”.

Hård konkurrent? Hmm… Utan tron på det egna sökmotorindexet blir det svårt.

Och här kommentarer Carol Batz i en video.

En smart sökmotor för PowerPoint-presentationer har dykt upp så här i semestertiderna. Den är svensk och heter SlideFinder och den är verkligen värd att kasta ett öga på. I själva verket så tror jag att ni kommer att tycka att det sätt som sökmotorer som Google och de andra hanterar PowerPoint-sökning på är patetiskt efter att provat SlideFinder.

Hur söker man egentligen efter PPT-filer i t.ex. Google? Gå till det avancerade sökformuläret, välj PPT som filtyp och skriv in sökord. Vad ser man i träfflistan? Textlänk till själva PowerPoint-filen och sökordet markerat i den vanliga keyword-in-context-snutten under länken. That’s it. Vill du kolla mer måste du ladda ner filen.

Tänk om man istället fick en träfflista som var rejäla tumnagelsbilder av de sidor i PowerPoint-filerna där man fått träff på sökordet. Det vore väl bra, fast man ser ju inte hela texten i tumnagelsbilderna. Hmm, men om man skulle kunna ha en funktion som gör att man får upp lite större bilder där man faktiskt kan läsa texten från sidan i ett popup-fönster. Varför inte tillsammans med ev. kommentarer för sidan som finns inlagda i filen. Ja och utan att behöva ladda ner PPT-filen.

Tja, allt det där kan man göra med SlideFinder. När de har indexerat en större del av de PPT-filer som ligger på nätet (f.n. har SlideFinder 120 000 filer indexerade) finns det ingen större anledning att använda de storas stenåldersgränssnitt för att söka PPT-presentationer.