De akademiska biblioteken har i stor utsträckning gått över till att prenumerera på vetenskapliga tidskrifter i elektronisk form. Praktiskt för biblioteken och för studenter och forskare. Men vi som jobbar på akademiska bibliotek har ju någonstans den här gnagande oron att vi i någon diskkrasch eller företagskonkurs ska bli av med delar av vårt elektroniska bestånd av tidskrifter. Frågan är alltså hur man som prenumerant ska kunna försäkra sig om en framtida tillgång till materialet ungefär som om de stod i tryckt form i någon källare.

Om detta har Golnessa Galyani Moghaddam vid Shaheh-universitet i Teheran skrivit ett paper om. Artikeln heter Preserve Scientific Electronic Journals: A Study of Archiving Initiatives och deponerades igår på E-LIS servern (E-prints in Library and Information Science). På denna server lagras både opublicerade och publicerade paper inom ämnet enligt Open Access-modellen. Artikeln ifråga har också publicerats i tidskriften The Electronic Librarys första nummer för i år.

Moghaddam beskriver i texten de olika försök som gjorts av olika institutioner och organisationer för att hitta hållbara lösningar. Nio olika initiativ tas upp: JSTOR, Portico, E-Print repositorier, Open Access-modellen, LOCKSS, OCLC Digital Archive, JISC, PubMed Central och KB e-Depot. En intressant läsning för alla som funderar över de här frågorna.

Jag vet inte riktigt när vem som helst kunde börja delta i det franska sökmotorföretaget Exaleads sociala nätverk/söktjänst Baagz. Igår lanserades i alla fall en blogg för Baagz. Vill man prova Baagz i den numera publika betaversionen är det bara att ägna någon minut åt att registrera ett konto. Det skadar heller inte att läsa FAQ:en eller läsa presentationen som finns från startsidan. Det gjorde jag men det var inte förrän jag testade själv som jag började begripa vad Baagz var menat att vara.

Baagz är en förvrängning av bags och så kan man uppfatta tjänsten, som en väska eller flera väskor som man kan ha på webben eller snarare på Baagz webbplats. En baag är som en skrivbordsyta i webbläsarens fönster. Lite grann liknar det de olika flikarna med RSS-strömmar och annat som man kan ha i Netvibes. Men man kan göra mer och lite andra saker i Baagz.

Så vad ska man göra då och vad kan man ha Baagz till? I en baag eller skrivbordsyta kan man lägga t.ex. bilder (uppladdade eller från webben), filmer (visas i inbäddade fönster från YouTube eller DailyMotion), valfria filer (max 5 MB), en MP3-spelare (som kan spela MP3-filer som man lagt till i sin baag), anteckningar, väderprognos för platsen man bor och inte minst helt enkelt länkar till webbsidor. Det sistnämnda kan tyckas trivialt men det är faktiskt ganska praktiskt och med preview-bilderna av webbplatserna som ikoner ser det riktigt trevligt ut. Man kan naturligtvis ha publika och privata baagz och ändra bakgrundsfärg, tema, bakgrundsbilder o.s.v.

Hur kommer sökningen in i bilden då? Jo i Baagz finns det en inbäddad version av Exaleads sökmotor. Med denna kan man söka i innehållet i alla publika baagz och i Exaleads olika index för webbsidor, bilder och video samt i Wikipedia. När man hittar något intressant kan man lätt lägga till det i någon av sina baagz. De flesta åtgärder kommer man åt genom att högerklicka. Har man lagt till en webbsida som har en RSS-ström kommer man åt rubrikerna genom att högerklicka och välja News.

När man lägger till något i sin baag kan man också sätta taggar (ämnesord) på det för att underlätta att andra hittar det via sökningen. Det är här Baagz blir en s.k. social sökmotor. Eftersom det är ett socialt nätverk också finns funktioner för att kommunicera med andra användare på flera olika sätt, om man nu har tid med det. Tanken är väl att man ska hitta likasinnade genom sökningen i “väskorna”.

Jag har på känn att jag kan komma att bli ganska biten av Baagz. Integrationen mellan Exaleads sökmotor och Baagz som gör det så lätt att spara saker i en baag för att återkomma till det kan göra att jag föredrar att använda Exalead bara för det.

Förresten har Exalead introducerat ett nytt filter i sin webbsökning - man kan filtrera på webbplatser som är commercial eller non-commercial. Låter som en bra idé (Yahoo har haft något liknande) men jag ycker att det fungerar sådär än så länge. Den funktionen verkar inte integrerad i Baagz.

Vi brukar inte skriva så mycket om karttjänster här på Internetbrus, men ibland faller andan på. Flygfoton är inget nytt i kartsöktjänster, men tagna i 45-graders vinkel är inte lika vanligt. I november förra året lanserade Eniro visningsläget Utsikt som innehöll vinklade bilder möjliga att se från fyra väderstreck från sveriges tre storstäder: Stockholm, Göteborg och Malmö. Funktionen blev så populär att Eniro nu lagt till ytterligare 10 städer: Uppsala, Jönköping, Örebro, Gävle, Kalmar, Linköping, Västerås, Norrköping, Helsingborg och Umeå. Alla funktioner som vägkameror, trafikinformation och GPS-koordinater från de vanliga kartorna ska fungera också på utsiktsbilderna, enligt Eniro.

Här en usiktsbild från Medicinska biblioteket i Umeå och mitt fönster inrigat där jag sitter och bloggar:

När får vi se Lars Våges utsiktsbild från Mittuniversitets bibliotek i Sundsvall och när får vi se en utsiktsbild över Skellfteå Kraft Arena i Skellefteå? Tills vidare får man nöja sig med denna webbkamera över sveriges hockeytempel nr 1. Detta sista sagt i högst subjektiva ordalag.

Förra veckan spreds nyheten att efter bokmässan i Paris (som inleddes i fredags) skulle den franska boksöktjänsten Gallica 2 visas för världen. Det var den franska kulturministern Christine Albanel som spred denna spännande nyhet. Gallica 2 är ett boksökprojekt som huvudsakligen tillgängliggör inskannade böcker från det franska nationalbiblioteket. 60 000 titlar ska det vara tal om men när alla dessa blir tillgängliga vet jag inte.

Det känns roligt att äntligen se något i drift från de europeiska inskanningsinitiativen som tog fart efter att Google Book Search dykt upp. Särskilt från franska nationalbiblioteket då deras tidigare ordförande Jean-Noel Jeanneney var särskilt framträdande i polemiken mot Google. För exakt tre år sedan idag skrev vi om president Chiracs önskan att se en europeisk (läs fransk) motsvarighet till Google Book Search och nu har den alltså gått i uppfyllelse.

I Gallica 2 finns både dokument som tillhör kulturarvet och sådana som är upphovsrättskyddade. Man kan söka antingen i en enkel sökruta eller använda det avancerade sökformuläret. I det senare finns det många sökval och begränsningar att göra som författare, titel, ISBN, innehållsförteckning, språk, ämne, dokumenttyp, samling, tillgänglighet. Träffarna kan sorteras efter relevans, datum stigande eller fallande, författare och titel. Vet man inte vad man ska söka efter kan man bläddra sig fram med hjälp av ämnen. Klicka då på Themes under Explore från startsidan. På det sättet hittade jag René Descartes Musicae Compendium från 1695 i fulltext t.ex.

Söker man på Jules Verne i Gallica 2 får man 51 träffar och kan titta på tidiga utgåvor av den kände författarens verk. Här har vi titelbladet till vad jag tror är förstautgåvan av Jorden runt på 80 dagar. Förutom att titta på böckerna i webbläsaren kan man ladda ner dem i pdf-format och spara dem eller skriva ut. Jag förutsätter att det inte går med det upphovsrättskyddade materialet. Slutligen ska det sägas att själva inskanningarna är av blandad kvalitet. Vissa är utomordentligt bra medan andra är mer svårläsliga.

Europeiska kommissionen har bestämt sig för att godkänna att den franska staten går in med 99 miljoner euro i multimediasökmotorprojektet Quaero. Redan i augusti 2007 meddelade Frankrike sin avsikt att stödja projektet ekonomiskt. Så det är först efter moget övervägande som kommissionen har tillstyrkt att detta inte står i strid med konkurrenslagarna. Man åberopar det s.k. Community framework for state aid for R&D and innovation som antogs 2006. Konkurrenskommissionären Neelie Kroes säger i pressmeddelandet att

We are confident that the positive contribution the programme will make to European research will outweigh any distortion of competition caused by the aid.

Läs EU:s pressmeddelande

Google förbättrar ständigt sin sökmotor och meddelar via sin officiella blogg att man nu har möjligheten att söka internt på vissa webbplatser utan att behöva gå till själva webbplatsen. Istället läggs sökrutan i själv träfflistan. Internetbrus har ju sedan tidigare fått sitelinks, men när får vi internsök direkt i träfflistan måntro? Viktigt att lägga märke till är att den interna sökningen är detsamma som att använda söksyntaxen site: Alltså inte någon direkt sökning via den aktuella webbplatsens egen sökmotor, utan baserat på hur Google indexerat webbplatsen ifråga.

Google pratar också om en sökstrategi som kallas teleporterande. Att en anävändare skriver in namnet på en webbplats t ex whitehouse utan att vara säker på toppdomän. Istället för att teleportera sig direkt till sidan (och ev. dess interna sökmotor) har Google upptäckt att användaren ofta vill ytterligare förfina sin sökning med ytterligare ord t ex whitehouse “barack obama”. Därav denna nya funktion med site-sökning i forma av en sökruta i träfflistan.

Apropå teleportera-begreppet inom sökning så för tankarna mig direkt till en artikel jag just läser inför ett föredrag jag ska hålla på konferensen: “Informationen anfaller”. Den heter: “The perfect searn engine is not enough” av Jaome Teevan m.fl. som gör en jämförelse mellan teleporterande sökning och orienterande sökning.

“When a person attempts to teleport, they try to jump directly to their information target. Teleporting represents the behavior many search engines try to support in their quest to be “perfect”. For example, if Jim, instead of browsing to Monroe’s office number, had performed a search for, “Connie Monroe, office number,” the perfect search engine would have brought him her office number”.

Har någon svensk sida blivit hedrad med denna funktion för intern sökning ännu? Jag har inte hittat någon men däremot följande engelskspråkiga: Nasa, Whitehouse, The Times, Amazon,
USPTO.

I en dramatisk omorientering har ledningen för den fjärde största söktjänsten i USA, Ask.com, bestämt sig för att ge upp kampen mot Google, Microsoft och Yahoo. Under en följd av året har Ask innoverat och utvecklat sin webbsökning och vågat mer än någon av de andra, men till ingen nytta. Användarna har stannat hos Google. Därför ska man nu vad jag kan förstå släppa sin generella webbsökning och bli enbart en specialiserad frågesöktjänst. Målgruppen är utsedd och det är gifta kvinnor.

Jag är mycket för specialiserade söktjänster men tycker ändå att det är hemskt synd att det gick så här. Ask har genom användande av Teomas sökmotorteknologi och utvecklandet av många förbättringar av träfflistornas utformande på sitt diskreta sätt fört internetsökningen framåt. Jag skulle nog säga att Ask är min favorit bland de generella sökmotorerna och genom åren har vi skrivit mycket om Ask här på Internetbrus. Ursprungligen hette tjänsten AskJeeves och var en renodlad frågesöktjänst under slutet av 90-talet. 2001 köpte man sökmotorteknologi från Teoma som var ett forskningsprojekt som resulterat i en ämnesorienterad länkanalysmodell för relevansranking som redan då var mer träffsäker än Googles.

I samband med detta kommer 40 personer att sägas upp och ibland dem verkar söktjänstgurun Gary Price finnas. Hemskt tråkigt. Gary är en lysande föreläsare och jag tror inte det finns många som vet så mycket om internetsökning.

I förra veckan lanserades formellt Encyclopedia of Life, webbencyklopedin om allt liv på jorden. När vi skrev om projektets start i maj förra året sades det att färdiga artsidor skulle komma under 2008 och så blev det alltså. Det ska nu finnas mer än en miljon artsidor men de flesta är bara ett skal än så länge. 25 fullfjädrade sidor finns och tiotusentals som är ganska innehållsfattiga men är “authenticated” som det kallas. Resten innehåller i princip bara namnet och en utbredningskarta.

Jag tycker att EOL har ett trevligt gränssnitt och tror att det här på sikt kan bli en fantastisk resurs. Redan nu är det ett nöje att titta på de s.k. exemplar pages där man kan se hur mycket info det förhoppningsvis kommer att finnas för varje art om 10-20 år. Fast allt är ju inte bra, tittar man på sidan för torsk (Gadus morhua) och går igenom common names på olika språk står det att torsk bl.a. heter fiskbullar på svenska…

Läs EOLs 1:a nyhetsbrev

Precis som Nikke Index har nu Internetbrus fått s.k. sitelinks i Google. Eller search snippets som Matt Cutts valt att kalla det. Om man söker på Internetbrus så kan man under sökträffen se små direktlänkar in till valda delar av Internetbrus undersidor.

Intressant är att när jag går in i Google Webmaster Tools så hävdar de fortfarande att Internetbrus inte fått Sitelinks. Visst häpnar man över vissa val av länkar. Till exempel Tafiti och Tidigare inlägg. De flesta av länkarna kommer dock från kategorier på bloggen. Jag kollade i webbstatistiken vilka kategorier som var populärast sedan november till dags dato och fann att upphovsrätt och biblioteksfrågor var bland de populäraste. Bloggar och bloggsökning var däremot inte alls populär. Nu är det ju inte klickfrekvens som är bedömningsgrunden för Google sitelinks.

Tråkigt är ändå att varken Söktjänster eller Om Internetbrus som är populära och viktiga inte kommer med. Nikke Lindqvist vill naturligtvis få dit sökmotoroptimering som sitelink och vi på Internetbrus vill gärna få dit söktjänster som sitelink. Vi får se vad som händer för Google sitelinks är inte huggna i sten. Som de uttrycker sig i Google webmaster tools :

“Google generates these sitelinks periodically from your site’s contents. Because we generate sitelinks dynamically, this list can change from time to time”.

Idag lanserade svenska Munax multimediasökmotorn Playaudiovideo som söker på video, musik och bilder. Till skillnad från svenska Picsearch som bara riktat in sig på bilder och video så riktar Playaudiovideo in sig även på musik. Framförallt på torrent-sajter som också finns som en sökbegränsning i gränssnittet. I en sökning får man först träffar på video och bläddrar man längre ned först då visas ljud i form av musikfiler. Till höger i en smalare spalt visas bildträffar.

Det finns en funktion för Transcode som innebär att man kan spara ned sin fil i olika format och på webbplatsen avsäger man sig ansvaret av vad som laddas ner: “PlayAudioVideo.com has no responsibility concerning what files you decide to transcode”. Transcode ifrågasätts av Aftonbladets Peter Pettersson:

“En funktion som Playaudiovideo kan få problem med är något man kallar Transcode. Där kan man konvertera det man tittar/lyssnar på och spara det på den egna hårddisken. Att göra det är till skillnad mot att titta/lyssna på strömmande video ett lagbrott i Sverige”.

Till Computer Sweden säger Munax vd Jan-Olof Granlund:

“…visst är vi medvetna om att det finns en del copyrightfrågor att ta ställning till men vi gör precis samma sak som Youtube och har friskrivit oss att den som gör konverteringen måste ha tillstånd från upphovsmannen”.

Playaudiovideo har en funktion för att rensa bort stötande material och Aftonbladet hittade porr i en sökning efter musikern James Taylor, vilket ger en indikation på att man bör ställa in filtret om man vill slippa porren helt. Picsearch har valt strategin att helt rensa bort stötande material i sitt index.

Playaudiovideo ger sig sannerligen ut i känsliga domäner som musik och porr, men de är väl förmodligen beväpnade med argument.